uppdelning av trädstam i sortiment. Apteringen baseras i allmänhet på aktuella prislistor för olika sortiment och på de tekniska krav som gäller för olika sortiment. Apteringsgränsen bestäms med hänsyn till krav på diameter, längd och kvalitet, samt till pris, kostnad m.m. för de olika sortimenten. Råd och instruktioner för aptering varierar från en region till en annan och ibland t.o.m. från en avverkning till en annan. Utvecklingen mot allt större prisfluktuationer såväl tidsmässigt som mellan olika köpare, innebär ökade krav på uppdaterade apteringsförutsättningar för varje enskild avverkning. Apteringsråden speglar en förenklad ekonomisk optimering av utbytet från ett träd genom att gränser för diametrar och längder rekommenderas för olika sortiment och kvaliteter. God aptering ger ökade inkomster för säljaren och bättre utbyte för köparen. Vid avverkning med skördare kan dess apteringsdator programmeras med prisinformation och skördaren kan göra en automatisk avsmalningsaptering, så kallad prislisteaptering. Än så länge måste dock föraren bedöma trädslag och kvalitetsklasser. Även fördelningsaptering förekommer, där man gör avsteg från prislistan för att istället uppnå önskad fördelning på längder och diametrar hos stockarna. Säljaren måste då kompenseras för avstegen från optimal prislisteaptering.
Aptering föregås helst av en granskning av beståndet före avverkningen för att avgöra om det lämpar sig för uttag av något eller några specialsortiment (t.ex. stolpar, skogsbränsle, lövtimmer, tändsticksvirke) varvid egenheter och skador hos enskilda träd observeras såsom rotansvällning, avsmalning, kåda kring torrkvist, krökar, slängar, gamla lyror, sprötkvist och andra spår av skador. Fel som ger avkortning vid inmätning är rotben, rotveck, spjälkning, stor fällkam, skogsröta, ändkrök, långkrök etc. Fel som sänker timmerkvaliteten är blånad, tjurved, kvistmängd, kvistsort etc. Fel som ger diameternedsättning är slängkrök (kan även ge avkortning). Jfr kvalitetsklasser, normalsågtimmer.
Skogsencyklopedin