skogsodling åkermark, vanligen sådan som inte bedöms som lönsam för jordbruk.
Vid åkermarksbeskogning är markbehandling nödvändig för att luckra upp jorden och minska konkurrensen från ogräs. Ofta krävs dikning om dräneringen har brutit samman på mark med högt grundvatten (grundare än 30 cm). Även tiltplöjning kan ha dräneringsfunktion. Om plogsulan är hård, är det lämpligt med en djupplöjning före planteringen. Markberedning bör vid vårplantering ske på hösten innan, och samma vår eller sommar vid höstplantering. På frostlänt och fuktig mark passar högläggning med grävskopa eller tiltplöjning. På stenig mark används konventionell skogsmarkberedning. På mark med ringa rotogräsvegetation (plantering direkt efter gröda) och på grov jord krävs ingen bearbetning, medan fin och tät jord luckras med helplöjning och harvning. På mark med mycket rotogräs och gräsbevuxen mark i träda och där jorden är grov räcker normalt en lätt harvning, medan fin och tät jord fordrar hel- eller tiltplöjning. Helplöjning kompletteras med harvning. Tiltplöjning på lermark kompletteras med sönderfräsning av tiltan strax innan plantering.
Åkermarksbeskogning innebär i praktiken endast plantering. Insådd från träd, oftast björk, i närheten av åkern kan ge gott resultat. Vid maskinplantering är det viktigt att markberedningen åstadkommer en lucker jordstruktur så att tilltryckning av plantan fungerar. Så gott som alla inhemska trädslag utom tall kan användas. Det finns en rad utländska och inhemska trädslag som lämpar sig för åkermarksbeskogning såsom douglas-, kust- och sitkagran av lämpliga provenienser. Stora plantor behövs normalt, t.ex. barrotsplantor av gran och höga täckrotsplantor av lövträd. Plantering tidigt på våren är bäst. Uppfrysningsmark vårplanteras alltid. Höstplantering kan ske på mark med grövre jord eller uppfrysningsfri styv lera. Manuell plantering lämpar sig på mindre och oregelbundna objekt och görs med vanliga skogsplanteringsredskap. Maskinell plantering med traktordraget planteringsredskap lämpar sig på större och rektangulära objekt. Vid granplantering bidrar höga plantantal till höjd virkeskvalitet genom tillbakahållen ungdomstillväxt. Lövträdsplanteringar måste skyddas mot viltbetning genom stängsling av stora ytor eller med plantrör på mindre ytor. Värdefulla trädslag (t.ex. ask, ek, fågelbär) kan planteras glest och kompletteras med ett större antal mindre värdefulla trädslag (självsådd eller planterad björk, lärk, lönn, asp, al). Mark med styv lera passar enbart ek och lind. Att åkermark ofta utgör frostlänta ståndorter, kan göra plantering av t.ex. ask, bok, ek och gran bekymmersam. Skärmställning eller amträd bör användas på frostlänta marker, t.ex. al över ask, lärk över gran, björk eller tall över douglas-, sitka- eller kustgran (jfr blandskog).
P.g.a. de långa tidsperspektiv skogsbruket rör sig med innebär beskogning en dramatisk förändring av markanvändandningen, en ny biotop uppstår, jordmånsbildning och kemiska markprocesser ändras, landskapsbilden förändras.
Skogsencyklopedin