knoppanlag i stammar, grenar och rötter, som av någon anledning inte utvecklades när skottets andra knoppar sköt, men som har fortlevt. Adventivknoppar kan vakna som reaktion på störningar som riskerar trädens överlevnad (exempelvis torka, mekanisk skada eller plötslig friställning) och bilda nya grenar. Av sådana störningar kan också adventivknoppar nybildas från meristem i stam, grenar eller rot och kan även bildas på övervallningsvävnader. Ofta ställer dessa knoppar till bekymmer i skogsskötseln genom att göra virket kvistigare eller genom att ge oönskade rot- och stubbuppslag från avverkade lövträd vid barrskogsföryngring. Adventivknoppar är vanliga hos asp, gråal, Prunus-arter, olvon.
Skogsencyklopedin