Frågeställare
torgny nilsson
fredag, 31 januari, 2020 - 13:05
Fråga
Hej!
Senvuxen gran och tall sägs vara både starkare och ha högre densitet än frodvuxen, om man jämför träd från samma plats. Har hört motsatsen om björk. Stämmer detta? Hur är det för övriga lövträd?
Svar
Hej Torgny!
Ja det är rätt att hos tall och gran ökar densiteten när årsringarna blir smalare. När densiteten ökar blir virket också starkare och hårdare. Men årsringsbredden är också indikator för andra egenskaper som påverkar styrkan, tex grengrovleken.
Barrträdens årsring består av tydligt skilda delar. Det är den lättare delen som bildas först – ”vårveden” – som ökar (eller ökar mer än ”sommarveden”) när trädet växer fort. Därför får tallar och granar som växer långsamt och har smalare årsringar virke med högre densitet jämfört med tallar och granar med bredare årsringar.
För lövträd är annorlunda. De sk bandporiga lövträden har tydliga årsringar. I den tidigt bildade delen av årsringen, vårveden finns fler stora kärl och den är ljusare och porösare. Den senare bildade sommarveden har smalare kärl, är hårdare och tyngre. När lövträd växer fort är det den senare bildade sommarveden som ökar i omfattning. Därför får träd som ek, alm, ask, högre densitet och virket blir hårdare när årsringarna är breda. Tvärtemot tall och gran alltså.
Björk tillhör de ströporiga trädslagen. Dit hör också t ex asp och bok. Det är svårare att urskilja årsringar, hos björk mycket svårt. Det beror på att kärlen i veden är jämnt fördelade i årsringen. Det är ingen eller liten skillnad i densitet inom årsringen. Och därmed är det ingen (stor) skillnad i densitet mellan björkar med breda och smala årsringar.
Vänliga hälsningar
Eric