Frågeställare
Johan Persson
onsdag, 1 december, 2004 - 14:12
Besvarades av
Pär Aronsson
Fråga
Hej! Jag undrar hur det fungerar att plantera Salix för att låta dem ”suga” upp kadmium som finns naturligt i schifferrika jordar. Hur är verkningsgraden och hur tätt planteras dem och hur lång tid tar det. Askan måste väl deponeras därefter? Var finns sådana försök?
Svar
Hej! Jo, Salix tar upp betydande mängder kadmium (Cd) från marken. Olika kloner (sorter) tar upp olika mycket och lagrar det i olika delar av plantan. Flera av de kommersiella klonerna tar upp och lagrar ca 10 g Cd per hektar och år i skotten. Detta Cd hamnar sedan i askan, framför allt flygaskan eftersom Cd med flera tungmetaller förgasas vid de temperaturer som råder i biobränsle pannorna. Hursomhelst måste man beakta detta när askan skall hanteras. Egentligen är det ganska enkelt att rena askor från tungmetaller genom att förbränna askan i speciella anläggningar som är särskilt byggda för att avskilja tungmetaller. Då skulle man få en ren aska som är mycket lämplig som gödning för skog och mark. Tyvärr vill ingen betala för denna miljönytta, trots att kostnaden är ganska liten och därför deponeras betydande mängder aska i onödan. Problemet i ditt fall är att om marken är naturligt rik på Cd så kommer det att ta mycket lång tid att rena den från Cd och på sådana marker tycker jag att man inte ska odla Salix eller andra grödor som tar upp betydande mängder Cd. Det är bättre att låta det naturligt förekommande Cd ligga kvar i marken och i stället koncentrera sig på de stora områden med naturligt låg förekomst av Cd, men där mänsklig aktivitet (avgaser, förorenade P-gödselmedel mm) har bidragit till förhöjda och problematiska Cd-nivåer.
Hälsningar Pär Aronsson
Länkar