Frågeställare
onsdag, 9 februari, 2011 - 08:00
Fråga
Jag försöker hitta ett sätt att ge tätortsnära skogar, i en norrbottnisk kustkommun, högre natur- och rekreationsvärde. Dessa tätortsnära skogar är i snitt ca 0,5 hk vardera – inte så stora med andra ord och de olika markerna varierar i hela skalan från blött till torrt. De består mest av tall, gran eller björk, gråal och olika salixarter, därför skulle jag vilja få fram skiktade skogar som även innehåller sk. ”evighetsträd” för att ge ett mer varierat utseende som också känns naturligt. Det är också en fördel om skötsel med avkastning hamnar på åtminstone +-0. Hur skulle man kunna gå tillväga? Är det över huvudtaget genomförbart? De flesta som jag talat med inom skogsbranschen menar att det inte blir någon återväxt i en sådan skog i Norrbotten. Är det så?
Svar
Hej, Detta är en svår fråga och egentligen skulle man behöva lite mer ingångsdata för att ge ett bra svar. Jag är heller inte superexpert på flerskiktad skog så långt norrut. Kanske Lars Lundqvist kan ge ett bättre svar gällande just detta om flerskiktad skog. Det går att använda en rad olika skötselmodeller i tätortsnära lägen och dessa påverkar rekreationsvärdet på lite olika sätt, men på beskrivningen här att det rör sig om små områden som tycks ligga mycket nära bebyggelsen kan en flerskiktad skötsel vara ett bra alternativ då det ger stor kontinuitet över tiden. Många besökare reagerar starkt på stora förändringar särskilt i ”den närmaste” skogen. Möjligheterna att få ekonomisk avkastning på så små områden som dessutom sköts som flerskiktade bestånd bedömer jag som små. Möjligheten att få skötseln att gå ihop hänger starkt samman med vilka sortiment man kan ta ut (finns avsättning för t ex bränsleflis?). Medeldiametern på det virke man gallrar ut har också väldigt stor betydelse för ekonomin i åtgärderna. Denna typ av skogsskötsel kräver även betydligt mycket mer planering än konventionellt skogsbruk och om man räknar in denna tid för planläggning och instruktioner så går skogsskötseln nästan säkert inte ihop. Möjligheten till ekonomisk avkastning hänger också intimt samman med vilken typ av maskiner man har möjlighet och är villig att använda. Har marken hög bärighet och det är möjligt att använda effektiva och moderna maskiner så ökar möjligheten att få en god ekonomi. Å andra sidan ökar risken för körskador och en försämrad närmiljö pga detta. Ska man lyckas med flerskiktad skog och få tillväxt i måste man bygga på skuggfördragande sekundärträdslag i föryngringen. I detta fall innebär det att man bör satsa på granen. Vill man ha upp andra mer ljuskrävande trädslag måste man öppna upp ganska mycket mer för att få in mer ljus. Min bedömning är med stöd av ovanstående att det är svårt att få åtgärderna att gå ihop. Kanske kan man få de inledande ingreppen att gå runt om det finns en del grövre träd att ta ut. Skötseln av återväxten och mindre gallringsingrepp i den flerskiktade skog man sedan får är nog svår att få att gå runt. Även antalet evighetsträd påverkar den ekonomiska kalkylen. Beroende på vem som är markägare bör man även fundera på om åtgärderna verkligen behöver gå runt. Vad är det värt med vackra och strövvänliga närskogar? Vad kan en möjlighet för de närboende att vistas i en vacker skog vara värt jämfört med annat t ex en kommun lägger pengar på. De kalkyler som finns tyder på att det är väldigt billigt att tillhandahålla bra rekreationsskog jämfört med att t ex hålla med parker, badhus eller isbanor som även de har att göra med allmänhetens rörelse under fritid. Vänligen, Anders
(Lars L anser att frågan är alltför för luddig och komplicerad för att det ska gå att svara vettigt inom ramen för Fråga om skog. Återkom gärna med med mer specifik frågeställning red anm)
(Uppdatering 2024: Idag finns mer forskning på ämnet rekreationsskogs värde för de närboende och jag rekommenderar vidare läsning. Utförligt svar som fortfarande är relevant, så det får ligga kvar på sidan //red)