Frågeställare
Tore Andersson
onsdag, 19 februari, 2020 - 11:43
Fråga
Hej!
Projektet Pinus Caribaea, nordvästra Tanzania, Höjd 1300 m ö h. ca 300-350 m3sk/ha efter 15-20 år, Ca 3 träd/m3sk. Min fråga är hur mycket CO2 tar ett träd/m3sk upp i samband med /under tiden 15 år. Växer året om nederbörd ca 2,5 m, 25 gr året om.
Svar
Hej Tore,
Det är inte helt lätt att svara på din fråga då det beror mycket på trädets egenskaper. Med det menar jag hur mycket biomassa som finns i grenar och barr samt i stubbe och rötter – dvs den biomassa som inte finns i stamveden. Sedan är vedens täthet (densitet) viktig information för att göra en skattning. Har man den kunskapen går det att få fram hur mycket biomassa (torrsubstans) som motsvaras av en kubikmeter (m3sk) stamved. Sedan ligger antagandet att kol står för 50% av den torra biomassan ganska nära sanningen. Kolet står sedan för 12/44-delar av vikten för koldioxid.
Följande resonemang använder vi för att göra en grov skattning av mängden kol i svenska skogar:
(i) Skogskubikmeter (m3sk) är volymmåttet för stam inklusive topp och bark ovan ett tänkt stubbskär. I medeltal för svensk skog motsvarar en skogskubikmeter 0.419 ton torrvikt stam + bark, 0.150 ton torrvikt gren + barr och 0.166 ton torrvikt stubbe + rot, det vill säga totalt 0.735 ton torrvikt.
(ii) Ungefär hälften av ett träds torrvikt består av kol. Det ger en faktor 0.5 vid beräkningar. Andelen varierar mellan olika trädslag och mellan träds olika delar. Barrträd innehåller ofta något mer kol (47–55 %) än lövträd (46–50 %), mest på grund av en genomsnittligt högre ligninhalt hos barrträden, cirka 30 %, jämfört med 20 % för lövträd.
(iii) För omräkning av mängden kol i ett träd till mängden bunden koldioxid utgår man från atomvikten för kol (12) och syre (16), samt från koldioxidens molekylvikt (12+16+16 = 44). Det ger en faktor 44/12 = 3.67.
En skogskubikmeter motsvarar därmed 0.735 × 0.5 × 3.67 = cirka 1.35 ton koldioxid, om även trädens grenar, barr, löv, stubbar och rötter medräknas.
Biomassafördelningen mellan stamved och övriga delar av trädet ligger i detta exempel mellan gran och tall vilket jag kan tycka är en bra approximation för P. Caribaea. Däremot hittar jag en referens som indikerar att veddensiteten kan vara något högre i P. Caribaea än i de svenska trädslagen och i spannet 470-500 kg/m3sk. Om vi lägger oss på den lägre nivån i spannet 470 kg per m3sk så blir torrvikten skogskubikmeter 0.470 ton torrvikt stam + bark, 0.168 ton torrvikt gren + barr och 0.186 ton torrvikt stubbe + rot, det vill säga totalt 0.824 ton torrvikt.
Då får vi istället 0.824 × 0.5 × 3.67 = cirka 1.5 ton koldioxid per producerad m3sk i P. Caribaea skogen. Till detta kommer en eventuell ökning av kolförrådet i mark som ett resultat av fallförna från framförallt grenar, barr och rötter. Hur stor den posten blir vågar jag inte skatta då det bland annat beror på i vilken utsträckning markbränder förekommer i bestånden??
Med hopp om att detta gav dig ett svar du är nöjd med.
Gustaf