2003 års motiveringar av Föreningen Skogens utmärkelser


Föreningen Skogens Greve Carl Bernadottes Skogspris och Guldkvistar 2003. Utmärkelserna utdelades vid Föreningen Skogens årsmöte på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm den 8 mars 2004.

 

GREVE CARL BERNADOTTES SKOGSPRIS 2003

Styrelsen för Föreningen Skogen har i uppdrag att årligen dela ut Greve Carl Bernadottes skogspris till person som gjort det svenska skogsbruket utomordentliga tjänster.

Greve Carl Bernadottes skogspris 2003 utdelas till

Christer Segerstéen, Rimforsa, Östergötland
Christer Segerstéen, ordförande i LRF Skogsägarna, är en mångsidig förtroendeman som verkar i många styrelser och är även en aktiv och kunnig skogsbrukare. Tillsammans med familjen brukar han släktgården Hamra utanför Rimforsa i Östergötland. Här har han utvecklat en stark känsla för den egna bygden, liksom för landsbygden i stort och dess betydelse för en positiv utveckling av hela samhället.

På alla nivåer – nationellt, nordiskt, europeiskt och globalt – har han gjort stora insatser för att tydliggöra skogsbrukets intressen och för att ta vara på familjeskogsbrukets många möjligheter.

Inom skogsbruket verkar Christer målmedvetet både för en förnuftig skogspolitik och för rejäla satsningar på forskning, utveckling och utbildning, liksom för en utveckling av den kooperativa företagsformen. På marknadssidan är han en entusiastisk ”träambassadör”, men framför allt gör han nyckelinsatser för att utveckla skogscertifieringen till ett internationellt fungerande verktyg för marknadsföring av skogens och skogsindustrins produkter.

Priset utgörs av en medalj och en penningsumma, 25 000 kr. Föreningen Skogen ber härmed att få framföra sina hjärtliga gratulationer!
 

FÖRENINGEN SKOGENS GULDKVIST 2003

Föreningen Skogens Guldkvist utdelas till personer som på det nationella planet gjort värdefulla insatser för skog och skogsbruk i enlighet med Föreningen Skogens ändamål och inriktning.

Föreningen Skogens Guldkvist till

Börje Drakenberg, Saltsjö-Boo, Södermanland
Börje Drakenberg är en lysande pedagog och en stor inspirationskälla för alla som haft förmånen att delta i hans undervisning, från skogisstudenter till skogsbrukets mest garvade företrädare. Med ett glädjefullt sätt att undervisa och med rika fakta som bas, strör han kryddor av anekdoter och ”onödigt vetande” att hänga upp kunskapen på. Få personer har fått skogsfolket att öppna sina ögon för naturens form och färg och vidga sina vyer bortom arterna gran, tall och björk som Börje Drakenberg.

Han har ett imponerande globalt nätverk. Genom sina många resor i världen har han samlat kunskap om andra platsers särart och likheter med våra förutsättningar. Börje Drakenberg har länge varit engagerad i skogscertifiering, både i Sverige och internationellt, och har genom en gedigen förståelse för både ekonomisk skogsproduktion och naturvård främjat brobyggandet mellan dessa. Börje Drakenbergs breda kunnande och engagemang både nationellt och internationellt gör honom till en modern renässansmänniska. Han behärskar många discipliner och delar generöst med sig av sitt vetande.

Föreningen Skogen gratulerar till utmärkelsen!
 

Föreningen Skogens Guldkvist till

Christer Lennartsson, Vislanda, Småland och Jan Carlsson, Vittaryd, Småland
Christer Lennartsson, maskinentreprenör, och Jan Carlsson maskiningenjör är en småländsk duo som konstruerar skogsmaskiner. Christer Lennartsson har bland annat haft en aktiv roll i arbetet med att ta fram datorapteringen Dasa. Jan Carlsson har både utvecklat och tillverkat en rad skogsmaskiner. Tillsammans äger de företaget Fiberpac AB i Vislanda. Christer Lennartsson och Jan Carlsson är två konstruktiva konstruktörer som bidragit till tekniskt nytänkande och nu senast lanserat ”Den förarlösa skördaren” – ett avverkningssystem där två förare kan köra tre maskiner.

Christer Lennartsson har med sin långa erfarenhet som entreprenör omsatt sitt stora tekniska och praktiska kunnande till nya innovativa lösningar. Han har en fantastisk förmåga att i sitt praktiska arbete hitta nya lösningar på tekniska problem och att skapa effektiviseringar av maskiner. Christer Carlsson nöjer sig aldrig med den maskin han har och problem som uppkommer stimulerar honom till nya uppfinningar. Christer Carlsson är en envis och kreativ person som har förmåga att se framtidens tekniska lösningar.

Jan Carlsson är teoretikern som omsätter teorin till praktik. Med en stark analytisk förmåga överför han idéer och prototyper till färdiga produkter. Jan Carlsson har en stor pedagogisk och kommunikativa förmåga. Han tar sig alltid tid, lyssnar på andras praktiska erfarenheter, förankrar nya idéer och förklarar svåra tekniska lösningar på ett sätt som många fler än konstruktörer kan förstå.

Föreningen Skogen gratulerar till utmärkelsen!

Läs nedan, artikel från SKOGEN»
 

Föreningen Skogens Guldkvist till

Gun Lidestav, Bjurholm, Västerbotten
Docent Gun Lidestav har med framgångsrik och högkvalitativ forskning analyserat våra skogsägare i allmänhet och våra 126 000 kvinnliga skogsägare i synnerhet.

Genom hennes forskning har Skogssverige på allvar blivit uppmärksammat på att en mycket stor del av landets skogsägare är kvinnor. Gun Lidestav har analyserat hur dessa kvinnor resonerar och agerar. Tack vare hennes arbete är det idag en självklarhet att myndigheter och företag bemöter skogsägarna som både män och kvinnor.

Inte bara genom forskning har Gun Lidestav ökat vår kunskap om skogsägaren, hon har också tagit ett ansvar för att föra ut kunskap om dessa frågor i utbildningsverksamhet vid SLU, kurser för skogsägare och i populärvetenskapliga former. Gun Lidestav har även varit internationellt drivande i dessa frågor.

Föreningen Skogen gratulerar till utmärkelsen!


Föreningen Skogens Guldkvist till

Gunnar Zettersten, Täby, Uppland
Tidigare biträdande direktören på Naturvårdsverket Gunnar Zettersten har under närmare två decennier kämpat för att friluftsfrågorna skall få en starkare ställning i samhället. Trots att Naturvårdsverket inte har haft uppdraget att ansvara för friluftsfrågor, har Gunnar utöver sina ordinarie arbetsuppgifter – på fritid och med ett kommunalpolitiskt engagemang i sin hemkommun – arbetat för att dessa frågor skall lyftas fram. Gunnar Zettersten har även tidigt varit drivande i frågor om naturturism och ekoturism och betraktas idag som den tunga auktoriteten i frågor gällande friluftsliv.

Gunnar Zettersten har varit starkt drivande i många utredningar och har på eget initiativ arbetat med sektorsmål för friluftslivet. Detta oförtrutliga arbete har lett till att friluftsfrågorna lyfts upp hos regering och myndigheter och mycket tack vare honom har Friluftsrådet etablerats.

Med sina enastående kunskaper på allemansrättens område har Gunnar Zettersten många gånger motarbetat övertramp och felaktigt utnyttjande, och försvarat rätten mot försök att urholka den.

Föreningen Skogen gratulerar till utmärkelsen!

 

Besatta av att uppfinna

Små innovativa företag står för en viktig del i skogsbrukets utveckling. Jan Carlsson och Christer Lennartsson på Fiberpac fick utmärkelsen Guldkvisten för "värdefulla insatser för skogsbruket".

Varför ägnar man sitt liv åt att konstruera nya skogsmaskiner?
– Vi är besatta av det. Kan inte låta bli att kolla idéer som vi får. Men det vi gör ska inte vara gammal teknik som vi förfinar. Nej, det ska vara nya lösningar, en utmaning.
Det berättade Jan Carlsson när han och Christer Lennartsson tog emot Föreningen Skogens utmärkelse Guldkvisten. Inom företaget Fiberpac har de bland annat utvecklat Buntningsmaskinen Fiberpac 370 B och nu senast den förarlösa skördaren Besten.

Utmärkelsen delas sedan över 40 år ut av branschen till personer som gjort värdefulla insatser för skog och skogsbruk.

Välförtjänt kan man tycka, landets små konstruktörer står för en stor del av den tekniska utveckling som har räddat både skogsägarnas och industrins ekonomiska resultat. Brukar det regna guld över uppfinnarna? Nej, besattheten tycks behövas. De båda fick kämpa förgäves för att få vanligt riskkapital till utvecklingsarbetet, berättade de vid utdelningen på föreningens medlemsdag.

– Finansieringen är det största problemet, konstaterar Jan Carlsson. Vi har aldrig lyckats få finansiellt stöd. Och om vi förlitat oss på "riskkapital" hade det aldrig blivit något. Vi har försökt både hos Almi, Nutek och Innovationscentrum, men responsen har varit dålig. För att få riskkapital måste man visa upp en prototyp, men för att göra en prototyp behöver man riskkapital. Det blir ett moment 22.

Egentligen gillar han inte uttrycket riskvilligt kapital. Varför inte säga som det är, ”möjlighetsvilligt” kapital?
Bra bankkontakter och bra fordringsägare är guld värt. Liksom snabba och bra leverantörer som lätt kan lösa en omkonstruktion. Nu startar de sin egen produktion och konstruktörerna tvivlar inte att fordringsägarna ska få sitt. Men ska det bli någon teknisk utveckling behövs eldsjälar.

Text: Bengt Ek

Artikel från SKOGEN nr 4/04