Pristagare på Skogsnäringsveckans invigningsdag den 17 april 2012.
Pristagare vid Skogsnäringsveckan 2012 tillsammans med H.K.H. Prins Carl Philip: Birgitta Wilhelmsson, Anna Norén, Fredrik Reuter, Pelle Gemmel och Urban Nilsson.
Greve Carl Bernadottes skogspris
Urban Nilsson
Professor i skogsskötsel, SLU
Föreningen Skogen har nu i 130 år verkat för bättre vård av Sveriges skogar. Det är därför med extra stor glädje som föreningen i hela Skogssveriges namn hyllar en person som gör utomordentliga insatser just för skogarnas vård.
Professor Urban Nilsson vid SLU kastar sig över de centrala skogsskötselfrågorna i sin forskning. Markberedning, plantval, hjälpplantering, röjning och gallring. Nästan inget led i skogarnas skötsel undgår hans granskning. Och när hans studier är klara är ingen gammal inarbetad sanning om skogsproduktion riktigt sann längre och ingen skötselrekommendation sig längre riktigt lik. Han har gett såväl granen som tallen och contortan ändrade roller i svenskt skogsbruk.
Urban Nilsson är produktiv, han arbetar såväl nationellt som internationellt, såväl i avancerade laboratorier som ute i skogliga försöksbestånd. Han driver inte bara egen forskning utan bidrar också till kunskapsuppbyggnaden som ledare av stora forskningsprogram och hängiven handledare till många doktorander.
Och de rön som han och hans medarbetare och kollegor får fram når ut i verkligheten. Urban är en hängiven utbildare och informatör och samverkar med alla oss som behöver de nya rönen. Vi är många som vill lyssna när Urban Nilsson kallar till exkursion i de skogar han studerar.
Skogsbruk kommer alltid att vara en kombination av vetenskap och konst, kunskap och lust. Som forskare och folkbildare ser Urban Nilsson till att de svenska skogarna sköts mer kunskapsbaserat. Han ser därmed till att vi får mer förnybar råvara och bränsle ur våra svenska skogar.
Guldkvisten
Anna Norén
Skogsskötselansvarig Stora Enso
Människor från allt fler länder arbetar med den svenska skogsvården. Att skapa en samsyn om hur arbetet ska gå till och att vårda kvaliteten i arbetet blir därmed en extra stor utmaning för skogssektorn.
Jägmästare Anna Norén har bidragit mer än de flesta för att uppnå just detta. Hon är den starka drivkraften bakom Skötselskolan, en banbrytande utbildning på webben för människor som arbetar med skogsvård. ”Logga in – lär dig markbereda, plantera och röja – logga ut”, har det formulerats. Skogsskötselskolan som finns på ett flertal språk har visat sig så användbart i den operativa skogsvården att den blir ett obligatoriskt moment på allt fler arbetsplatser. Och detta är till stor del resultatet av Anna Noréns idérikedom, glöd och samordningsförmåga.
Hon har skapat ett modernt hjälpmedel för en allt mer internationell arbetsmarknad.
Anna Noréns insats har en stor betydelse för kvaliteten i dagens skogsvård.
Skogsskötselansvarig Stora Enso
Människor från allt fler länder arbetar med den svenska skogsvården. Att skapa en samsyn om hur arbetet ska gå till och att vårda kvaliteten i arbetet blir därmed en extra stor utmaning för skogssektorn.
Jägmästare Anna Norén har bidragit mer än de flesta för att uppnå just detta. Hon är den starka drivkraften bakom Skötselskolan, en banbrytande utbildning på webben för människor som arbetar med skogsvård. ”Logga in – lär dig markbereda, plantera och röja – logga ut”, har det formulerats. Skogsskötselskolan som finns på ett flertal språk har visat sig så användbart i den operativa skogsvården att den blir ett obligatoriskt moment på allt fler arbetsplatser. Och detta är till stor del resultatet av Anna Noréns idérikedom, glöd och samordningsförmåga.
Hon har skapat ett modernt hjälpmedel för en allt mer internationell arbetsmarknad.
Anna Noréns insats har en stor betydelse för kvaliteten i dagens skogsvård.
Fredrik Reuter
Webbentreprenör Esea
Det finns gott om expertkunskap tillgängligt i svenskt skogsbruk. Den som vill veta något kan hitta färdiga råd på nätet, läsa böcker och tidskrifter, vända sig till forskare och myndigheter och till högutbildade tjänstemän i till exempel de virkesköpande organisationerna.
Men ingen kunskap slår den man får av diskussioner med sina kollegor och likar. Fredrik Reuter har skapat en community på Internet där skogsmänniskor diskuterar med och lär av varandra. Det är ett forum som skogsbruket verkligen har tagit till sitt hjärta. Medlemmarna är över tio tusen och besöken tiotusentals i veckan. Här kan man få del av andras erfarenheter av allt från vad som är en normal lön eller rätt pris på brännveden till hur hårt man borde röja eller vilken maskin som är bäst att köpa.
Fredrik Reuters Skogsforum skapar också ett socialt kitt i skogen. Här finns bloggar och tiotusen foton som medlemmarna delar med varandra. De medverkande kan bygga ut sitt nätverk och som Fredrik Reuter själv säger bygga sig ett varumärke – utan andra tillgångar än sitt eget skogskunnande.
Många andra i skogssektorn har försökt göra något liknande men bara Fredrik har lyckats. För att göra det krävs ett mycket stort mått av engagemang och tålamod. Viktiga orsaker till framgången också är den trivsamma tonen mellan besökarna som han har lyckats odla och en tydlig inriktning på konkreta frågor som engagerar skogsfolk.
Fredrik Reuters arbete har stor betydelse för kunskapsspridningen och kontaktskapande i skogsbruket.
Birgitta Wilhelmsson
Utvecklingsledare Umeå universitet
Fram till 1954 tillät folkskolestadgan att tre läsdagar om året användes till skogsplantering, till fromma för såväl barnen som nationen. Men tiderna förändras, nyligen togs kravet på praktik på arbetsplatser helt bort från grundskolan. Barnen urbaniseras och stannar inne.
En viktig motkraft till detta är Birgitta Wilhelmsson. Hon har i tio år varit en stark drivkraft i Skogen i Skolan som ger tiotusentals barn bättre möjligheter att komma ut i skogen under skoldagen. Genom att utveckla moderna läromedel, genom att med egen forskning tillföra ny pedagogisk och didaktisk kunskap och genom att se till att verksamheten blir en värdefull pusselbit för att uppnå läroplanens mål lockar hon skolor, lärare och elever att utnyttja skogen i undervisningen.
Värdet av detta är mångfalt. Barns utevistelse har stor betydelse för deras sociala, intellektuella och motoriska utveckling. Studier visar samtidigt att en omväxling mellan undervisning inomhus och ute är optimalt för lärandet. Dessutom skapar undervisningen i och om skogen och dess brukande en viktig förståelse bland dagens barn och morgondagens vuxna för ett uthålligt samhälle.
Skogen är en enastående pedagogisk resurs och Birgitta Wilhelmsson bidrar i hög grad till att denna resurs tas tillvara.