”Föreningen Skogskultur i Norrland” samlade skarorna för att få den skövlade skogen tillbaka. 140 år senare är vi en modern, ideell och kunskapsintensiv organisation för bättre skogar.
1882 Stora delar av Sverige var kala. Industrin och hushållen hade tagit träden. Getterna tog plantorna. Detta samlades entusiaster och företagare till möte i Sollefteå och bildade ”Föreningen Skogskultur i Norrland”, grunden för dagens förening. Allmänheten skulle engageras för att med frösådd skapa nya skogar och en ny framtid för sig och för den växande industrinationen Sverige. Eftersom skogsodling är en långsiktig investering, inte minst för fattiga markägare, passade det bra med en förening som tog lyfte fram de ideella krafterna i skötseln av skogen.
Föreningen blir ”landets första sammanslutning för samlande av alla till arbete i skogsvårdens tjänst villiga krafter”. Föreningens ändamål är ”att inom Norrland befrämja införandet af en ordnad skogskultur, såväl genom sådd och plantering, som genom vård af skogen i öfrigt, samt att söka utbreda kännedom derom och håg herför”.
Föreningens starkaste folkbildningsepok hade därmed börjat. Lättfattliga skrifter skulle delas ut och särskilda distriktsföreståndare fick till uppgift att ”för föreningens syften söka intressera ortens Skolråd, och framför allt Folkskolelärare, så att undervisning i frösådd och plantering kan i folkskolan försiggå”. För att uppmuntra god skogsvård skulle man även dela ut belöningar ”för fröinsamling, berömvärd omtanke vid skogseldars släckande … och skogsvård”.
1892. Det räcker inte att bara så nya plantor. Även ungskogen måste skötas. Föreningen byter namn till ”Föreningen Skogsvård i Norrland”.
1903. Den första skogsvårdslagen antas i riksdagen. Något som föreningen arbetat hårt för. Skogarnas väl är en angelägenhet även för resten av landet, som hakar på föreningstanken. Detta år bildas ”Föreningen för Skogsvård” i Stockholm. ”Föreningen för Skogsvård ska arbeta till främjande av en god skogsskötsel i landet och i sammanhang därmed ägna jaktvården sin uppmärksamhet”.
En epok hade startat då föreningen var en central mötesplats där skogsfolk lärde av varandra och drog upp riktlinjer för framtiden. Det saknades ju facktidning, telefon och snabba resvägar. Samtidigt lanseras ”Skogsvårdsföreningens tidskrift”. Detta år arrangeras också den första exkursionen i föreningens regi. En samlingsplats för branschen som än i dag lever kvar i Föreningen Skogens Höstexkursion.
1914. kommer första numret av tidningen ”SKOGEN” ut. I norr slog sig ”Föreningen för Skogsvård i Norrland” och ”Öfre Norrlands Skogsvårdsförening” samman till ”Norrlands Skogsvårdsförbund” och började ge ut ”Norrlands Skogsvårdsförbunds Tidskrift”. Tidningen SKOGEN kommer bland annat ”att i lättfattlig form meddela resulaten af skogsvetenskapliga forskningsarbeten och dessutom innehålla praktiska anvisningar för skogen rationella utnyttjande”.
1917. Den första Skogsveckan genomfördes och blev sedan den stora årliga samlingspunkten för skogsfolk. Förutom ett gemensamt skogsprogram passade man på att hålla så många möten som möjligt när man ändå hade tagit sig till Stockholm: Förutom Skogsvårdsföreningen även Flottarföreningen, kurskamraterna, Jägmästarföreningen, Skogvaktareförbundet, Cellulosaförenigen, Trävaruexportföreningen, Skogssällskapet…
1945. antog riksföreningen nya stadgar med syfte ”att verka för skogsvårdens främjande, särskilt genom anordnande av möten, överläggningar och exkursioner samt utgivande av publikationer även som att ägna naturskyddet och landskapsvården samt jaktvården sin uppmärksamhet”.
1965. Tuff lågkonjunktur. Efter decenniers diskussioner slås organisationerna i norr och söder samman till Sveriges Skogsvårdsförbund som ska främja skogsbruket och den därmed sammanhängande naturvården. Föreningarnas vetenskapligare tidskrifter slås ihop till den populärvetenskapliga ”Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidskrift”, SST.
Under de kommande årtiondena präglas verksamheten av kommunikation med allmänheten i ljuset av kalhyggesdebatt och lövslybesprutning.
1979 sugs tidningen ”Skogsägaren” in i SKOGEN. I två år till kommer SKOGEN ut tätare, men 1981 blir den en månadstidning.
1983 är föreningen värd för informationssatsningen Skogens år.
1986 introduceras kotten i ”SKOGENs” logotyp. Den norrländska tallkvisten finns dock än idag kvar i utmärkelserna Guldkvisten och Silverkvisten. Redan under 1980-talet använder man namnet ”Skogen” för fler verksamheter, bland annat förlaget. Annonserna försvinner från omslaget på SKOGEN – de publicistiska ambitionerna skruvas upp.
1991 byter SST namn till ”Skog&Forskning”. Året innan har tidningen sKOGEN sin högsta upplaga någonsin, 23 500. De anställda i skogen är fortfarande många och företagen har börjat med målstyrning. Kunskapen ska därför ut till dem som gör jobbet på plats i skogen. De får också en mer framträdande plats i tidningen.
1993 presenterar föreningen Skogsbrukets etik. En arbetsgrupp med bred representation från skogssektorn hade tagit fram åtta punkter som kan tjäna som ett rättesnöre förr var och en som äger skog eller är verksam i skogsbruket.
1997. En 80-årig tradition går i graven när sista ”Skogsveckan” genomförs. Sveriges Skogsvårdsförbund antar nya stadgar och ny verksamhetsinriktning. En tid inleds när föreningen vänder sig till alla skogsintresserade, såväl skogsbrukare som andra. Året innan har föreningen fått en ”hemsida”. Skogsägarna får en allt mer framträdande plats i tidningen.
1999. Vid årsmötet beslutades att föreningens verksamhet under de närmaste åren skall inriktas på två profilfrågor: Trä är bättre och Upplev skogen. Syftet med inriktningen är att föreningen skall koncentrera sig på att uppmärksamma skogens värdefrågor.
2000. Tidningen Skogen startar bildbyrån SKOGENbild. Vi vill förse samhället med mer än bara klyschiga skogsbilder.
2002 Sveriges Skogsvårdsförbund byter namn till Föreningen Skogen.
2003. En perioda av satsningar avslutas. Bland annat upphör projekten ”Trä är bättre” och ”Skogen – En attraktiv bransch”. Kansliet halveras.
2005. Medlemsskriften Skogsliv börjar distribueras till alla medlemmar. Lokala medlemsexkursioner blir fler och arbetet med att bygga ut medlemskapet med fler förmåner.
2006. Tidningen SKOGEN och Föreningen Skogen samlas under en logotype och ett varunamn. Vi är kort och gott ”SKOGEN”.
2007 startar föreningen på uppdrag av Sida ett omfattande arbete för att utveckla det svenska engagemanget i skogsfrågor i ett antal samarbetsländer. Bland annat finansieras forskning och kunskapsspridning.
2012 engagerar vi oss åter kraftigt i uppgiften att berätta om skogens möjligheter för allmänheten. Föreningen Skogen tar ansvaret för Kommunikationsplattformen. Det är ett samarbete inom skogssektorn för att nå ut med kunskap genom Skogen i Skolan, branschportalen skogssverige.se och föreningens eget arbete.
2015 bestämmer vi oss för att skogens långsiktiga frågor behöver en stark röst i samhällsdebatten. Vi engagerar oss ännu mer politiken, kontakt med politiker och att göra skogens röst hörd i tidningar och digitala medier. Vi arbetar med fem frågor under rubriken ”Mer skog”: Odla mer skog! Använd mer skog! Mångsidigare brukande! Mer kunskap i skogen! Engagemang för världens skogar!
2016. Föreningen Skogen engagerar skogsfolket i Internationella skogsdagen, 21 mars. Skogens Dag i riksdagen genomförs för första gången.
2017. Föreningen antar en ny strategi som beskriver vad vi vill och hur vi vill nå dit. Det handlar om att ta vara på skogens alla möjligheter genom att stimulera lust och engagemang hos skogsbrukare med många olika inriktnignar.
2022. Tidningen SKOGEN och Föreningen Skogen byter logotyp och grafisk profil. Samtidigt lanseras en ny version av webbplatsen, skogen.se.