Det är milt och blött i stora delar av Sverige, vilket försvårar för skogsbruket. Dessutom fortsätter virkespriserna att sjunka. Det nya årtiondet har inte börjat särskilt bra.
I SKOGENs listor är det mycket rött, vilket betyder prissänkningar, både i listan med massavedspriser och i listan över priser på gran och tall vid en slutavverkning. Sänkningar har genomförts över i stort sett hela landet. De är lite olika stora, men 20 kronor på massaveden är ganska vanligt förekommande.
Även i Finland sjunker virkespriserna, förutom leveranspriset på granmassaved som har stigit marginellt.
På ett enda ställe i Sverige finns en grön siffra, vilket indikerar en höjning. Stora Enso har justerat prislistan för Uppsala, Stockholm och Västmanland så att vissa diametrar innebär höjda priser och vissa sänkta. Vid SKOGENs beräkning för en slutavverkning blir det sammantaget en liten höjning på gran.
En viktig anledning till att virkespriserna fortsätter neråt är angreppen av granbarkborre. Det ger köparna gott om råvara. Massavedsförbrukarna har inga problem att få in det de behöver, och även sågverken är välförsedda.
Avverkningsviljan hos skogsägare har som en följd av prissänkningarna också minskat. Tillsammans med det faktum att sågverken måste ha färskt virke att såga kan det så småningom leda till att timmerköparna måste börja uppvakta skogsägarna igen med höjda priser. Hushållningssällskapets rådgivare Magnus Ekström i Jönköping, som jag intervjuat i en artikel på sidan 35, tror i alla fall det.
I januari i år var det 15 år sedan stormen Gudrun drabbade Götaland och fällde 75 miljoner skogskubikmeter. I södra Sverige sköter vi skogen annorlunda sedan dess och en del menar att stormen förändrade Skogssverige.
Nu har vi stora problem med granbarkborrar och orsaken den här gången är torrsommaren 2018, under vilken vi också hade stora bränder i Mellansverige.
Jag undrar om vi om 15 år säger att sommaren 2018 förändrade Skogssverige. Har vi nya råd för hur skogen ska skötas och brukas för att klara av klimatförändringarna med torka och insekter? Jag tror det.
En del av råden har vi säkert redan hört. Men kanske har vi om 15 år skapat förutsättningar för att i större utsträckning kunna ståndortsanpassa och plantera mer tall. Kanske tycker vi om 15 år också att det är självklart att ha en skog med fler trädslag än gran och tall.
Gudrun drog fram under några timmar, men orsakade enorma skador. Granbarkborrarnas framfart är inte lika snabb och bränderna i Sverige har inte påverkat virkesmarknaden. Men jag tycker det vore konstigt om inte dessa fenomen också ledde till reflektion och aktion inom Skogssverige.
Det är redan glest mellan sågverken i norra Sveriges inland och nu när Setra minskar produktionen i Malå blir efterfrågan på timmer ännu mindre.
Några är precis i startgroparna, andra har kommit längre, men alla län och regioner är på gång med regionala skogsprogram.
SKOGEN 1/2020