Jordens klimat blir varmare och de allra flesta klimatforskare är idag överens om att människan ligger bakom större delen av den temperaturökning som har skett de senaste 60 åren. Förbränning av fossila bränslen som olja, kol och naturgas är den största källan till växthusgaser. En viktig del i klimatarbetet är därför att öka andelen förnybar energi i energianvändningen. I Sverige står restprodukter från skogsbruket och skogsindustrin för en stor del av den förnybara energitillförseln.
Energiomställning pågår
Energifrågan är en nyckel till klimatfrågan då åtminstone två tredjedelar av de globala växthusgasutsläppen är energirelaterade. Omställning av energisektorn mot renare energikällor, som förnybar energi, är nödvändig, och pågår också, för att målet om att hejda den globala uppvärmningen ska kunna nås (IEA, 2016).
Politiska mål för användningen av förnybar energi
På det globala planet sker samarbete för att hejda jordens temperaturökning inom ramen för FN:s Klimatkonvention. I december 2015 enades världens länder inom klimatförhandlingarna om ett nytt klimatavtal – Parisavtalet – som trädde i kraft i november 2016. Det nya avtalet innebär att den globala temperaturökningen ska hållas långt under de 2 grader, som tidigare var målet, och att världens länder ska jobba för att den ska stanna vid 1,5 grader. En ökad användning av förnybar energi är en av vägarna mot detta mål.
Inom EU manifesteras målsättningen att öka andelen förnybar energi i energisystemet genom de s.k. 20-20-20 målen, som innebär att anslutna länder inom EU till 2020 ska: minska utsläppen av växthusgaser med 20 % jämfört med 1990; förbättra energieffektiviteten med 20 %; öka andelen förnyelsebar energi till 20 %, och öka andelen biobränslen i transportsektorn till 10 %.
Under 2014 enades EU-ländernas ledare om mer ambitiösa mål för att ytterligare öka användningen av förnyelsebara energikällor och minska koldioxidutsläppen fram till 2030. Målen är:
- 40 procent lägre växthusgasutsläpp än 1990
- 27 procent förnybar energi
- 27 procent bättre energieffektivitet.
Den svenska klimat- och energipolitiken bygger på besluten inom EU men har ambitiösare mål när det gäller andel förnybar energi i energianvändningen. Målen till 2020 är:
- 40 procent minskning av klimatutsläppen
- minst 50 procent förnybar energi
- 20 procent effektivare energianvändning
- minst 10 procent förnybar energi i transportsektorn
I den energiöverenskommelse som Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna gjorde under 2016 är målet bland annat att Sverige senast år 2045 ska inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp, samt att den förnybara energin ska fortsätta byggas ut.
Skogen bidrar med förnybar energi
De dominerande förnybara energislagen i Sverige är bioenergi och vattenkraft. Men vi använder också vindkraft, solenergi och geotermisk energi. Bioenergi svarade år 2015 för 25 procent av den svenska energitillförseln och används främst inom tre områden: fjärrvärmesektorn, industrin och till småskalig ved- och pelletseldning. Huvuddelen av den bioenergi som tillförs i det svenska energisystemet har sitt ursprung i skogen. Resten utgörs av torv, avfall och åkerbränslen (Naturvårdsverket).
Restprodukter från skogsnäringen ger förnybar el, värme och biodrivmedel
Restprodukter från skogsbruket som grenar och toppar används som bränsle i kraftvärmeverken, för att generera biobaserad el och värme. Skogsindustrin utnyttjar de restprodukter som uppstår vid den egna tillverkningen för att göra el, värme och pellets. Denna bioenergi används både i de egna processerna och levereras till kraftvärmeverk och hushåll.
Det sker också en utveckling inom biodrivmedel med skogsnäringens restprodukter som råvarubas. En stor andel av den svenska biodieseln är baserad på tallolja som är en biprodukt från kemiska massabruk. Talloljan kan också användas direkt som energi eller för att producera ”gröna” kemikalier. Utveckling pågår också för att biodrivmedel av lignin, som också det är en restprodukt från massabruken.
Källor/läs mer:
Betänkande av Energikomissionen (2017), ”Kraftsamling för framtidens energi”, SOU 2017:2.
Energimyndigheten – www.energimyndigheten.se
FN:s Klimatkonvention – http://unfccc.int
IEA (2016). International Energy Agency – World Energy Outlook 2016
Naturvårdsverket – www.naturvardsverket.se