Hur ser livet ut i Finland då oljans tid övergått till bioekonomins tid? Hur övergår man till bioekonomi? VTT sammanförde sina sakkunniga inom olika branscher för att fundera på olika frågor. Detta resulterade i publikationen People in the bioeconomy 2044. Den innehåller tre beskrivningar av vardagen. VTT hoppas att dessa väcker intresse och en debatt om framtidens lösningar.
Beslutsfattarna förväntas hitta globala lösningar på utmaningar såsom åldrande, befolkningstillväxt, klimatförändringen och resursbrister. Förutom utmaningar och risker handlar det också om en möjlighet att utveckla en ny typ av samhälle, som fungerar mer förnuftigt än för närvarande och som respekterar miljövärdena.
Enligt VTT:s forskare ser Finlands framtid ännu ljusare ut om man förhåller sig seriöst till utvecklingen av en ny typ av samhälle som grundar sig på bioekonomi. Övergången till bioekonomi tar 20–30 år och förutsätter anpassning av konsumenterna, avsevärda investeringar och risktagningen av företagaren samt kraftigt och långsiktigt stöd av beslutsfattarna inom statsförvaltningen.
Bioekonomi grundar sig på en förnuftig och hållbar användning av naturresurser och berör så gott som all verksamhet som vi bedriver i framtiden. Det finns många olika åsikter om begreppet bioekonomi. VTT ser det som ett omfattande sociotekniskt system, som sammanbinder olika teknologier, marknader, människor och förfaringssätt. I framtiden kommer bioekonomin att sammanföra olika industriella branscher på ett sätt som vi inte sett tidigare. Den kombinerar också tankesättet om hållbar utveckling med affärsverksamhet och för med sig konsumentprodukter som producerats av biomassa.
Bioekonomi är en möjlighet för Finland tack vare landets stora skogsresurser. Förädlingsgraden för virke kan höjas genom att man framställer produkter av plasttyp av detta material. Av dessa produkter kan man sedan framställa kompositer, förpackningsmaterial, textilier och till och med livsmedelsingredienser och läkemedel. Även användningen av andra råämnen kommer att ändras radikalt i framtiden. I framtiden spelar också informationstekniken en avsevärt viktigare roll än för närvarande till exempel i effektiviseringen av produktionsindustrin, energiproduktionen och trafiken.
”En förutsättning för att övergå till bioekonomi är att vi lär oss att använda våra naturresurser klokt och sparsamt. En effektiv användning av biomassa i industrin är inte en heltäckande lösning på problemen och därför behövs också andra råvarukällor. En sådan är koldioxid som finns i atmosfären och i rökgas. Denna utvecklingsfas ligger dock ännu vid änden av en väldigt lång forskningsväg”, konstaterar VTT:s vetenskapliga direktör Anne-Christine Ritschkoff.
Helmi, familjen Anderson och Jonas ”Brad” Salmi under bioekonomins tid
De fiktiva personer som förekommer i VTT:s publikation lever under bioekonomins tid år 2044: Helmi bor med sin familj i Taavetti i Östra Finland, familjen Anderson bor i utkanten av Helsingfors metropolområde, medan uppfinnare Jonas ”Brad” Salmi bor i Uleåborg.
Finlands jordbruk blomstrar eftersom en del av världens traditionella odlingsområden förstörts av olika katastrofer. Det finns inte arbete för alla i samhället eftersom robotar sköter en del av arbetsuppgifterna. Levnadsförhållandena försämras på andra håll i världen och invandringen till Finland ökar. Den medicinska vetenskapen har gjort stora framsteg och uppkomsten av sjukdomar förutses med data om de fysiologiska funktionerna. Medicineringen är skräddarsydd för var och en. Sensorer mäter de fysiologiska funktionerna hos medborgarna och sänder data till läkarna. Semesterresor görs fortfarande med flyg till fjärran länder, bioenergireserver togs i bruk i stor utsträckning för 20 år sedan och kolspåret av flygtrafiken är inte längre ett diskussionsämne. Informationstekniken tjänar samhället på ett mångsidigt sätt. 3D-utskrivning är vardag. Kosten har ändrats och är nästan helt grönsaksbaserad. Bondböna är på nytt en viktig proteinkälla. Med utvecklade processeringsmetoder tar man bättre än för närvarande tillvara på växternas värdefulla och hälsofrämjande beståndsdelar. Livsmedel packas i biobaserade förpackningsmaterial. Med formskumning av trädbeståndsdelar framställs bland annat textiler och material som ersätter plast.
Lantliv med robotar i Taavetti
Familjen Helmi lever ett lantliv och får sitt levebröd av långt förädlade jordbruksprodukter: bärbaserade delikatesser och kosmetika säljs till Ryssland, linnefibrer till textilindustrin och fibrer som fåtts från skog som odlats med enzymer till den industriella produktionen av fibermaterial. På gården används biobaserade gödselmedel, lagrad solenergi och el som producerats med biogas. Automationsgraden är väldigt hög i arbetet och robotar sköter rutinuppgifterna.
Familjen Anderson bor i ett nollenergihus och bär videkläder
Familjen Anderson bor i ett nollenergihus i Helsingfors metropolområde. Familjen reser varje år till Thailand med flygplan vars bränsle framställts med mikrober. I Thailand har familjen vant sig vid att äta insekter och larver. Pappan i familjen har specialiserat sig på att förlänga livsåldern och mamman utvecklar textilfibrer som framställts av träbiomassa i Otnäs. Familjen äter mindre kött och undviker att köpa dyrt syntetiskt kött. Mormor, som bor långt borta, håller kontakten med sina barnbarn med hologramtekniken. Barnen kan distanspaja mormors katt med beröringshandskar.
Mångsysslaren Jonas ”Brad” Salmi testar de nyaste teknikerna
Jonas, som studerat teknik, filosofi, design och marknadsföring, är alltid bland de första att prova nya tekniker. Han har varit med och grundat företag världen runt. Affärsidéerna varierar från kådbaserade läkemedel till hologramtjänster. Jonas tillbringar mycket tid i sitt hemlaboratorium i Uleåborg. Den nyaste framgångsrika idén är en växt som reagerar på ljus och näring, med vilken det är möjligt att producera tomater av olika färger och smak. Hans hobby är utökad produktion, dvs. att framställa föremål med en 3D-printer. När Jonas ändrar en säng som använts som gästsäng till ett matbordsset från en vecka till en annan sparar han också utrymme.
People in the Biotechnology 2044 – publikationen på nätet
http://www.vtt.fi/inf/pdf/visions/2014/V4.pdf
Strategi – bioekonomi är nästa våg i ekonomin
Finland’s arbets- och näringsministeriets, jord- och skogsbruksministeriets och miljöministeriets meddelande den 8 maj 2014.
http://www.tem.fi/sv/foretag/meddelanden_foretag?89510_m=115057
Mer information
VTT
Vetenskaplig direktör Anne-Christine Ritschkoff
tfn 020 722 5546, anne.christine.ritschkoff@vtt.fi
VTT
Forskningsprofessor Kristiina Kruus
tfn +358 20 722 5143, kristiina.kruus@vtt.fi
Mer information om VTT
Olli Ernvall
Kommunikationsdirektör
358 20 722 6747
olli.ernvall@vtt.fi
www.vtt.fi
Teknologiska forskningscentralen VTT
VTT är en opartisk expertorganisation som utför tekniskt och tekniskekonomiskt forsknings- och utvecklingsarbete. Med sitt kunnande och kompetens skapar VTT innovationer och mervärde som producerar välfärd för samhället och förbättrar kundernas konkurrenskraft. Var tredje högteknologisk innovation i Finland innehåller VTT’s komptens. VTT’s omsättning är 310 miljoner euro och antalet anställda är 2900.