Välbesökt skogsexkursion i Contortaskogen

2 oktober 2009 Norra Skogsklubben i Västerbotten/Norrbotten hade den 1 oktober sin årliga höstexkursion i trakterna norr om Sävar. Denna gång var Contortatallen på tapeten. Värdar var Holmen Skog och Skogforsk.

, ,

,

,

,

,

,

,

,

,

,

,

,

, ,

 Åttifyra deltagare mötte upp på ett kylslaget Skogforsk i Sävar klockan åtta på morgonen. Där fick man höra en del om förädling av contorta som går bra. Sverige är idag självförsörjande på contortafrö från egna plantager som finns i hela landet. Contortan går snabbare att förädla än vanlig tall, bl.a. för att den sätter kott vid mycket ung ålder.,

Efter en timme var det dags för avfärd ut i skogen på Holmens Skogs marker. Prduktionsledaren David Rönnblom mötte upp och visade tillsammans med sina medarbetare exempel från röjd och gallrad Contortaskog. Exkursionsdeltagarna fick också titta på en ett gammal sådd av contorta.
Resultatet såg ut att bli lyckat eftersom det fanns gott om 2 cm höga groddplantor. Företaget redovisade också att sådderna som regel lyckades väl. Dessutom slipper man den välkända rotsnurren som uppstod i den äldre varianten av potplantor, eftersom de sådda plantorna utvecklar rötter på naturligt sätt med jämn allsidig utbredning åt alla håll, vilket ökar stabiliteten.
, Olov Norgren, Skötselchef på Holmen Skog informerade att contortatall producerar 36 % mer än svensk tall på samma mark.

,

Skogsskötsel
, Röjning och gallring måste göras i tid för att få en god beståndsutveckling. I början av 1980-talet när Holmen introducerade controtatall på sina marker, kalkylerade man med att man inte skulle gallra bestånden. Det visade sig snabbt att detta inte skulle gå, varför man nu gallrar contortan allrasenast vid 15 meters medelhöjd. Hinner man inte gallra före det låter man beståndet stå och slutaaverkar istället relativt tidigt.

,

Ett nygallrat c.a 11 m högt bestånd uppvisades. Inom företaget saknas till stor del erfarenhet av gallring i contortaskog, varför man trevar sig fram och testar olika varinter. Bland annat hade man i det 25 hektar stora beståndet med lyckat resultat tagit ut grot på 10 hektar. Det finns mycket grot i ett contortabestånd, jämfört med svensk tall eftersom grenarna är många och grova.

,

Avverkningstekniskt är contortatallen skörare än svensk tall och bräckes lätt av skördaren när stammen smalnar av under c.a 10 cm.

,

Den producerar bra och virket skiljer sig inte nämnvärt från planterad svensk tall.
, Det fick deltagarna se exempel på i ett parti uppsågade stockar som såg bra ut.

,

Det finns viss risk för att Contortatallen drabbas av skadegörare som t.ex gremmeniella svampen som ställde till med stora skador i slutet av 1980- och början av 1990-talet, rep 2001. ´Trädslaget är dock robust och hämtar sig förvånansvärt bra efter skador av svamp och sork. Enligt forskare är den ockå relativt okänslig för knäckesjuka som ofta drabbar tall i områden med mycket asp

,

Sammanfattningsvis kan sägas att det ser bra ut för svensk Contortatall trots att en hel del misstag gjordes  när trädslaget introducerades i Sverige. Blandannat valdes felaktiga provenienser (härkomst),  plantering på  fel  mark  och klimatlägen (finjordsrika marker samt i höjdlägen med riklig snötillgång).

,

Ivar Palo
, SkogsSverige

,

,

 Fakta ruta

,

Knäckesjuka (Melampsora pinitorqua) är en svampsjukdom som värdväxlar mellan asp och tall . Den deformerar  unga tallar upp till 15 års ålder som får stamkrökar och nedsatt tillväxt. Contortatallen angrips i regel inte.

,

Gremmeniella abietina Utvecklingen av infektionen gynnas av att trädets omgivande temperatur liggermellan –6 och +5 grader i minst 1,5 månader under vintern. är en parasitsvamp och är därmed i stånd att angripa friska värdväxter men lever också på skadade och döda växtdelar.

,

Stamkvistning Contorta kan stamkvistas som tall. Det bör dock inte göras under senhösten då infektioner kan komma in i grenstumparna oh ganska snabbtdöda träden. Under högvintern går det dock bra att stamkvista (Källa Margareta Karlman, SLU).

,

,

Se även material från Skogens Dag den 13 februari 2009

,

Referat på SkogsSverigesajten den 18 februari 2009

,

  
  

,

Läs mer: http://www.skogssverige.se/aktuellt/lasmer.cfm?24505

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Axel och Anders börjar på Forum Fastighetsekonomi
SkogsJobb