Vad gör skogsforskarna med sina forskninganslag?

Nu frågar vi Kenneth: vad ska du göra med pengarna? Kan du förklara det så att en lekman begriper. Han skruvar på sig men tar till slut sats och börjar entusiastiskt förklara.,,Alla skogens nyttigheter kan inte mätas
,-Skogen består ju av många nyttigheter som är mer eller mindre kopplade till trädskiktet och därför är det viktigt att veta hur trädskiktet utvecklas för att kunna värdera skogens värden i framtiden. Vi kan ju dock inte mäta alla träd det klarar vi inte av och det blir för dyrt. Därför har vi skapat skogliga planeringssystem, d.v.s. generella modeller, som bygger på uppgifter från skogar i alla utvecklingsstadier, alla marktyper och trädslag. En viktig komponent i skogliga planeringssystem är modeller för tillkomsten av nya trädindivider för att rätt kunna återge den skogliga dynamiken.
,,Det kan vara uppgifter om plantöverlevnad , antal skadade plantor i en plantskog , eller medelhöjd, och medeldiameter för en etablerad plantskog som uppnått tre meters höjd m.m. Uppgifter av ovanstående typ för en mängd trädindivider på provytor i olika bestånd har samlats i en databas. ,,Konstruktion av modeller
,Med hjälp av sådana uppgifter har produktionsforskare försökt att beskriva hur bestånd utvecklas över tiden. Man konstruerar modeller (funktioner/formler) som bygger på inmätta trädddata i olika åldersstadier och ståndortsbetingelser. Med dessa modeller beräknas (skattas) den framtida beståndsutvecklingen givet utgånsläget. ,, Nuvarande funktioner börjar bli omoderna
,Nuvarande funktioner bygger på ”gamla föryngringar” från 1950- och -60-talen. Det har hänt mycket sedan dess och man behöver få in moderna föryngringar och metoder för att kunna förfina prognoserna för beståndsetablering samt för ungskogens utveckling. Ett centralt begrepp i sammanhanget är att få reda hur nya trädindivider tillkommer i skogen och hur de utvecklas. Det som nu behöver göras är att samla in träd- och provytedata från moderna föryngringar, där idag vedertagen naturvårdshänsyn tagits, där förädlat plantmaterial använts samt där man föryngrat naturligt (med hjälp av fröträd) eller då man föryngrat under skärmträd. Med nya data från moderna föryngringar ska man kunna förbättra prognoshjälpmedlen för att kunna leverera ändå bättre förutsägelser av den svenska skogens tillväxt.,, Vem har nytta av forskningen?
,Skogsföretag förstås, sådana här modeller är till hjälp för den långsiktiga planeringen och hur valet av ett föryngringsprogram påverkar skogens utveckling på sikt. Skogsstyrelsen som är den övergripande skogliga myndigheten får också nytta av detta när de gör sina prognoser för skogsutvecklingen i landet. Det här är underlaget för att bättre kunna förutsäga skogens långsiktiga utveckling över hela landet, beroende på vilka alternativ som väljs. Detta utgör ju även ett viktigt delunderlag för den framtida skogspolitiken. ,,Jaha då förstår jag bättre. Det verkar vara viktigt att få in nya data för att kunna finjustera prognosinstrumenten. Lycka till med forskningen då.,,Ivar Palo
,SkogsSverige,