Debattinlägg angående ”Älgens kostnader” ! (som publicerades den 20/3 refererande till artikel i nt.se). Detta debattinlägg publiceras i oredigerat skick.
Mikael Kuylenstierna och Jan Persson överför älgbetesskador från en vinterståndort i Furudal (norra Dalarna) till Landsjö och Memmings Häradsallmänning.
Studien från älgens vinterkoncentrationsområde i Furudal inleddes 1979
och där fanns under 70-talet och första halvan av 80-talet upp till 90 älgar på 1000 ha. Tallen blev under många år extremt hårt betad på området. Slutsatserna av försöket är många, ex stora tillväxtförluster. Man kan också förvånas över att så extremt betade tallar överlevt. Barkskador på upp till halva tallarnas diameter övervallades och växer till timmer.
Detta är ett extremt område med en koncentration av vandringsälgar därför säger SLU-s forskare: Kunskapen om hur det ser ut på vanliga marker, alltså inte vinterkoncentrationsområden, är dock i stort sett obefintlig. Därför startar vi ett projekt som ska täcka den kunskapsluckan. Projektet startar 2012.
Hur kan man överföra data från Furudal till Memmings och dessutom räkna om det i kronor per älg? I Östergötland finns inte vandringsälgar, snödjupet är mindre, vintern kortare och tallen växer fortare ur älgbeteshöjd m.m.
Målet för älgstammen är 5-9 st på 1000 ha i Östergötland. Mindre än 10 % av vinterstammen i Furudal.
I en känd bok står det bygg inte hus på lös sand.
En skjuten älg kostar allmänningen 100 000 kr i skogsskador sen räknar man ut att för landet blir det 6 miljarder? Vi skjuter nästan 100 000 älgar om året i Sverige varför blir det inte 10 miljarder då eller är inte vår skog lika mycket värd?
Här bygger Jan och Mikael kostnadskalkyler inte ens på sand utan på grumligt vatten.
Vi har i Östergötland en bonitet (markens produktionsförmåga över tid) på 8,1 m3sk/ha och år. Tall räknas som lämpligt träslag upp till drygt 6 m3sk/ha sen är gran lämpligare .
Träslagsfördelningen är 41 % tall, 41 % gran, 9 % björk och 9 % övriga träslag i Östergötland. Efter boniteten borde vi ha haft mindre tall och mer gran. Träslagsfördelningen stämmer inte med vad som planterats utan mycket skog har självföryngrats.
Tillväxten i länet har hela tiden ökat enligt Riksskogstaxeringen och skogsägarna har kunnat öka avverkningen konstigt att Memmings inte fått del av tillväxtökningen.
Skrämselpropagandan om betesskador på tall gynnar inte viljan att föryngra med tall. Vår erfarenhet är att med plantering, självföryngring och med mycket plantor per ha, går det att få fram tallskog även med goda klöviltstammar.
Vi har inga problem att efter slutröjning få bestånd som nyttja hela markens produktionsförmåga. Efter gallring har vi också tillräckligt med bra stammar för timmerproduktion. Någon hjälpplantering på grund av viltbetning har vi aldrig behövt göra däremot efter snytbaggeskador och vindfällen.
Viltet äter och några extrema klövviltstammar är ingen betjänt av, toppen på älgstammen var i Östergötland för c:a 25 år sedan. Länets mål på 5-9 älgar i vinterstam tror vi är en bra stam. Lokala avvikelser får hanteras lokalt.
Forskningen som startar under året ser vi fram mot och hoppas på mer kunskap om samspelet i naturen.
Vi har ingen förutfattad mening om hur det optimala brukandet av skog och viltstammar skall vara . Torparna kunde förr odla havre på sina små åkrar i skogen då ska vi kunna odla tall och ha klövvilt i skogen.
Lars-Magnus Trozelli, Skogsägare Björnsnäs Gård m.f., och Johnny Johansson, Skogvaktare, förvaltare privatskog.
Johnny tel: 011 880 80, mobil: 070 609 02 74
Lars-Magnus tel: 011 600 20, mobil: 070 533 84 84