Nya rön om plantgödsling

,,,Kväveläckaget från plantskolor är omfattande vilket är såväl ett gödningsproblem som ett miljöproblem (kväveläckage). Nu finns dock ett nytt gödselmedel, Arginin som tas upp mycket effektivt av plantorna.,,,Genom ett samarbete mellan forskare vid SLU i Umeå och Holmen Skog har man kommit en bra bit på väg mot en lösning av problemet. ,,,Man har länge trott att träd bara kan ta upp kväve i oorganisk form, ammonium eller som nitrat. Dessa joner är de vanligaste komponenterna i konventionella kvävegödselmedel.,,En forskargrupp med professor Torgny Näsholm, SLU i Umeå i spetsen, lyckades dock 1998 som de första i världen visa att träd även kan ta upp organiskt kväve direkt.,, Arginin är en aminosyra som bland annat använts som indikator för kvävemättnad i träd, vilket inte är hälsosamt.,,,,Något senare lade Holmen Skog ut ett examensarbete med temat ”går det att minska kväveläckaget från plantskolor. Studenten Jonas Ölund i Umeå nappade på detta och tog sig an arbetet.,,Jonas kontaktade Torgny Näsholm varvid ett fruktbart samarbete etablerades och kommer så småningom att leda till en doktorsavhandling om arginin.,,Jonas Ölund undersökte hur tall och granplantor reagerade på olika kväveföreningar, (ammonium, nitrat och arginin).,För att kunna spåra jonupptagningen i plantorna märktes näringsblandningarna med en tung isotop som spårmarkör. ,,Efter några timmar i näringslösningarna analayserades de för att se vilken typ av kväve plantorna tagit upp.,,Den överlägset snabbast upptagna kvävet var arginin, därefter en del ammonium , däremot nästan inget nitratkväve.,,

Byta kvävegödsel

,En fråga som kräver svar är om man i plantskolor genom att byta kvävegödselmedel från ammoniumnitrat till arginin skulle kunna minska kväveläckaget som kan vara upp till 70 % av tillfört kväve. Det är dels en kostnad dels ett miljöproblem om plantskolan råkar ligga nära vattendrag eller vattentäkter.,,,Under 2001 gödslades 300 000 plantor i Gideå plantskola med arginin. Argininet som har positiv elektrisk laddning binds till odlingstorven som är negativt laddad.,,Kväveläckaget visade sig vara 60 % lägre än vid konventionell gödsling.. ,Försöksplantorna kommer att följas i fält under 4 år för att se om det finns några negativa effekter av arginingödslingen. ,,Försök pågår också med att förse trädplantor med en ”argininmatsäck” som de får med sig ut i skogen. Efterven säsong innehåller de arginintillförda plantrona betydligt mer kväve än traditionellt gödslade. Detta tros innebära att tillväxten för dessa plantor blir bättre än för konventionellt gödslade de första åren.,,,Om nu arginin är så bra borde man ju kunna ersätta kvävegödsling i jordbruket med arginin. Detta blir dock dyrare än konventionell gödsling som mestadels utförs genom breddspridning på fälten. För skogplantor som får en ”personlig” giva är dock merkostnaden minimal, c,a ett öre per planta.,,,

Fakta om kväve

,, Kväve finns i marken i olika former. Det finns i döda växt- och djurrester i form av organiska föreningar som proteiner och aminosyror. När dessa organiska föreningar bryts ned, kan kvävet frigöras som ammonium- eller nitratjoner. ,,Träden tar upp ammonium och nitrat via rötterna och bygger in kvävet i aminosyror. ,Kväveföreningar finns också i viss mån naturligt i luften. De bildas vid markbiologiska processer eller vid elektriska urladdningar under åskväder. ,Den överväldigande delen kommer idag via utsläpp från jordbruk, industri och bilism.,, ,Kväveutsläppen består av två komponenter, kväveoxider och ammoniak. Kväveoxider kommer från bilavgaser, förbränning och industriprocesser, medan ammoniak till övervägande delen kommer från jordbruket som gödsel.,,,Förhöjda kvävehalter orsaker även andra miljöproblem än skador på träden. ,° Kvävet leder till försurning av marken, vilket frigör aluminium.,,,° Floran förändras. Kväveälskande arter som hallon, nässlor och hundkex ökar, medan arter som darrgräs, fibblor och gentianor minskar. ,,På sina håll i Europa har hela ekosystem förändrats och ersatts av andra ekosystem, t ex har ljunghedar övergått till gräshedar.,,° Kväve göder hav och sjöar, vilket kan påverka djurlivet. Sjöar kan ibland växa igen fullständigt. ,

,

,Källor,,,Artikel i Skog & Virke nummer 2 2002 (Holmen Skog) författare Carl Henrik Palmér,,”Kvävehaltiga föreningar som indikatorer på kvävemättnad i tall, gran och andra boreala fältskiktsarter” avhandling, Ann-Britt Edfast , SLU 1997,