Svårt att omsätta miljömål i konkreta åtgärder i skogen när kunskap om historia och kultur saknas

Clas Tollin,institutionen för landskapsplanering SLU höll ett tankeväckande föredrag under SLU:s skogskonferens 5 december,,Miljömålet levande skogar går ibland stick i stäv med historiska och kulturhistoriska bevarandeintressen.,,Clas pekade främst på två stötestenar,,1. det teknikrelaterade problemet, det vill säga storskogsbrukets maskiner skadar fornlämningar och liknande rester i skogslandskapet.,,2. det målrelaterade problemet som uppstår när hävdade biotoper överförs till ”urskog”Det finns stora luckor i kunskaperna om markhistoriken för det som idag klassas som skogsmark. Vi vet väldigt lite om hur betydande arealer av dessa områden nyttjats och brukats av tidigare generationer.,,,Skador,,,Tekniskt relaterade problem orsakas främst av markberedare, stickvägar samt i viss mån körskador. Färska undersökningar i några län visar på att skogsbruket årligen skadar hundratals fornlämningar och ett mångdubbelt större antal anläggningar av annan typ.,,,Urskog eller hävdad mark?,,Skogsvårdsorganisationens nyckelbiotopinventering på enskild skogsmark (hälften av landets skogsareal) har hjälpt till att bygga upp kunskapen om var urskogsbiotoperna finns. Det är betydligt sämre ställt med kunskapen om historik och mänskliga aktiviteter på samma areal, trots att det till exempel i södra Sverige knappast finns någon skog som inte nyttjats för agrar produktion. ,,,Det sistnämnda kulminerade på 1920-talet. Därefter har åtskilliga tusental kvadratkilometer hagmarker och åker planterats med skog.Den agrara revolutionen kring 1800 (laga skifte och enskifte) bidrog till att slå ihop inägor och utmarker. ,,,De biologiska processerna skiljer sig mellan de sistnämnda. Det innebär att man för att kunna klassa markerna rätt måste man veta vad som tidigare (närmare 2000 år) varit inäga respektive utmark.,Han exemplifierade med att berätta om ädellövskog, den s.k Mittlandsskogen på Öland som före 1800 varit inägomark.,,Clas gick in på en intressant historisk återblick över markanvändningen gammalt tillbaka. ,,Detta redovisas i pdf filen sid 15.(länk på sidan,Text och Bilder SLU:s Skogskonferens i Uppsala 5-6 december 2000),,Clas Tollin menade att dagens biologiska inventeringar inte är särskilt användbara om det historiska perspektivet saknas. Vi måste förstå de historiska realiteterna för att göra rätt saker. Han avslutade med förslaget att vid skogliga inventeringar bör agrar- och landskapshistorisk information kopplas ihop med biologisk/naturvetenskaplig kompetens. En nationell markhistorisk översikt bör upprättas. ,,Då ökar möjligheterna att förverkliga miljömålet Levande skogarI,,,Ivar Palo