Temat var 100 års skogsvård och värdföretagen SCA och skogsvårdsstyrelsen i Jämtland hade plockat ihop ett antal objekt som skulle exemplifiera ämnet. ,,Bland deltagarna fanns bland andra Göran Enander, ny generaldirektör för Skogsstyrelsen, Jerker Karlsson, VD SCA Skog, Bengt Ek, Ny VD för Föreningen Skogen, Björn Sprängare, styrelseordförande för Föreningen Skogen.,,
Gallringsförsök
,Exkursionen besökte ett antal försöksytor där man testat gallringsintensiteter sedan 80 år. ,,Den legendariske Erik Ronge som kom till området 1913 vilket ägdes av dåvarande Kramforsbolaget (sedemera SCA) Han satte igång med att gallra de sönderhuggna skogarna som misshandlats rejält under senare delen av 1800-talets dimensionshuggningar.,,,Om gallring visste man ingenting , hur hårt man skulle gallra eller hur ofta. Erik Ronge var en systematisk praktiker som lade ut försöksytor på vilka han testade olika gallringsstyrkor. En del av dessa som ligger utanför Hoting besöktes. Ytorna har följts och bildat underlag till den kunskap som finns idag, vilket är imponerande och får en att tro på att skogsbruk faktiskt är något långsiktigt där man lär av tidigare generationer .,,I närheten har också skogsforskarna redan på 1920-talet lagt ut gallringsförsök i gran. Historiken och resultaten redovisades av Professorerna, Emeritus Harry Eriksson, samt Björn Elfving, båda SLU. ,,Resultat från gallringsförsök i tall redovisades också.,man vet nu ganska väl hur träden reagerar på olika gallringsstyrkor. En viktig kunskap är att tall inte tål att gallras lika hårt som gran. Tar man bort för mycket tall blir prduktionsförlusterna stora.,,,,De redovisade produktionssiffrorna är imponerande i sig med tanke på att utgångsläget i regel varit den undertryckta underväxten i en trashuggen skog. ,,
Erfarenheten talar
,Före detta skogsförvaltaren på Kramfors och SCA Bengt Johansson, mestadels kallad Blå-Johan gjorde en uppskattad historisk tillbakablick över skogsskötseln i Kramfors skogar sedan Ronges tid. Han visade på att man i trakterna planterat och skogsvårdat sedan tidigt 1900-tal fram till krisåren kring 1930. Skogsvårdsarbetena återupptogs sedan först i slutet av 1940-talet.,,
”Den nya skogen”
,Med detta på näthinnan åkte sällskapet vidare till Skirsjöedet söder om Hoting. Där hade SCA anlagt provytor i tallskog som planterats på bränd mark 1922.,,Sällskapet fick i uppgift att bedöma den stående volymen och redovisa detta. ,Det visade sig att de flesta grovt underskattade volymen. En gallrad yta visade sig hålla 400 kubikmeter, medan den ogallrade vid åttio års ålder visade sig hålla 600 skogskubikmeter per hektar. Detta lät som sagobokssiffror för de flesta, med tanke på breddgraden för lokalen.,,
Tall eller Gran?
,Ovanstående kan jämföras med den nyligen avverkade granskogen, som stått på andra sidan vägen, uppkommen ur undertryckt underväxt som friställts för c.a 90 år sedan höll 280 skogskubik per hektar när den avverkades.,,Kontentan av synintrycken och produktionssiffrorna på de besökta ytorna är att beståndsanläggning och skogsskötsel lönar sig. Med rätt utgångsläge och rätt behandling kan man producera mycket mer skog per arealenhet än vad man för bara 25 år sedan trodde var möjligt. ,En effekt av SCA:s skogsvårdsarbete är att man idag nästan uteslutande sätter tall. Man hävdar från företaget att den gamla granskogen ofta uppkommen ur undertryckt underväxt som regel är fel trädslag på marken. ,, En negativ effekt av trädslagsbytet kan innebära att landskapet med tiden blir enahanda med kulturskog av tall så långt ögat når (min kommentar). ,,
Skötselfrågor och kalamiteter
,Som man sår för man skörda – tilläggas kan även att det man sår måste man också sköta så att grova, värdefulla stammar utvecklas. Man får visserligen god tillväxt men stammarna blir klena och risken för avgångar på grund av snöbrott och självgallring är stor.,,(Det bör tilläggas att denna skog uppkommit ur icke förädlat material. Senare tiders förädlingsarbete med plusträdsurval, anlagda fröplantager torde ytterligare kunna öka tillväxten 20-30 %. Då har man ändå inte ens börjat med genföräding i skogsbruket. Genforskare I Umeå jämför förädling inom jordbruket med förädling av skogsträd. Forskarna påstod att dagens träd vi avverkar inte skiljer sig nämnvärt från dem som växte under stenåldern. Jordbruksgrödor har däremot förädlats och kommit mycket långt ifrån sina förfäder t.ex. vad gäller utseende och produktionskapacitet. Det torde med andra ord finnas kvar en stor tillväxtpotential i skogen när och om ett genförädlingsprogram eventuellt kommer igång på allvar.),,,Nu är ju verkligheten komplexare än så. Det moderna skogsbruket har stora möjligheter men det finns även problem. Den stora älgstammen som skogsbruket själv fött fram genom att bjuda på rikligt med mat på kalhyggena ställer till med skador på den växande ungskogen. Virkeskvaliteten försämras och tvingar sågverken att vraka grova rotstockar på grund av älgskador. (Se separat artikel) ,,Ivar Palo
,SkogsSverige