Norra Norrlands inland blev ett uttalat kolonisationsområde för närmare 500 år sedan. Innan dess hade landet befolkats av samer, okänt hur länge. Landet skulle befolkas och odlas upp. Naturtillgångarna skulle tas tillvara. Ytterligare ett viktigt syfte för statsmakten var som vanligt att öka antalet skattebetalare, det vill säga öka skattebasen.,
,Norrlands inland har dock aldrig blivit så tätt befolkat att man skulle kunna påstå att befolkningstrycket tärt alltför mycket på naturresurserna. Skogsepoken som pågått de senaste 100 åren, sedan virket fick ett kommersiellt värde, har emellertid påtagligt påverkat landskapsbilden. Staten har hela tiden förutom under 1990-talet varit den dominerande skogsägaren. Man har nyttjat sina marker väl och verkligen bedrivit ett aktivt skogsbruk. ,
,
Produktion eller miljö eller både och
,På senare år har produktionsmål och miljömål blivit jämställda i skogsvårdslagen. Kraven på reservatsavsättningar har ökat. Regering och Riksdag har satt upp kvantitativa mål och gett sina tjänstemän på länsstyrelserna i uppdrag att inventera och välja ut områden som kan bli reservat, skyddade för skogsbruk. ,
,Allt detta är gott och väl. Sverige kan mycket väl avsätta 5-10 procent av sin skogsmarksareal som reservat. Det bör vi ha råd med. ,
,
Kolonisationsområden blir reservat
,Det är onekligen praktiskt för makthavarna att de gamla kolonisationsområdena har blivit avfolkningsområden, där man lägga stora reservat. Det har man tagit fasta på och gjort rejäla avsättningar. ,
,Det har bollats med siffror om hur stor andel av skogsmarken i till exemepel Norrbotten som är undantagen från traditionellt skogsbruk. Siffrans storlek beror på vem som uttalar sig. Det finns ju tre sorters lögner enligt Mark Twain:
,”Lögn, förbannad lögn och statistik”
,Man kan alltid hitta en siffra som passar ens syfte.,
,
Ska glesbygdsborna ställa krav?
,Jag vill dock föra in en faktor till i diskussionen, senast aktualiserad av Valvträskborna i Norrbotten i deras fejd med Sveaskog, där de ju hejas på av Naturskyddsföreningen, Greenpeace med flera linslöss. Byborna vill ha kvar vuxen skog nära byn på det enda berg i närområdet som inte är kallagt. De hävdar även att området nyttjas för naturturism av lokala turistföretagare.,
,Den konflikten aktualiserar glesbygdsbornas livsmiljö och möjlighet till försörjning. Räknas inte den i sammanhanget?
Som infödd glesbygdsbo och fortfarande bosatt i regionen, ser man när man färdas i inlandskommunerna stora avverkningar som utförts helt nära byar och samhällen. ,De olagliga åtgärderna i Valvträskfallet som vidtagits för att stoppa skogsmaskiner är däremot förkastliga. Sådant kan aldrig försvaras. En tvist bör lösas vid förhandlingsbordet, vilket tydligen Sveaskog har försökt utan att lyckas.,
,
Bilda ”sociala reservat”
,Jag tycker att ovanstående aspekt bör föras in i diskussionen. Vi kan kalla det behov av sociala reservat. I anslutning till områden där det bor människor, även om det bara är en liten by i den yttersta glesbygden, bör det finnas kvar rejält med skog att vila ögonen på. Motiven att spara skogen är dock ofta inte desamma som Naturvårdsverkets, det vill säga artbevarande etc. Man kan dock gärna spara en ”trivialskog”, ett stycke vanlig skogsmark som råkar stå i blickfånget och som är det första man ser när man går ut på morgonen, eller kanske målet för söndagsutflykten.
,Man kan även tänka sig en alternativ avverkningsform på sådana områden så att åtminstone krontakets profil bibehålls någotsånär.,
,
Sociala reservat är lika mycket värda som naturreservat?
,Dessa avsättningar är enligt min mening så pass viktiga att de bör likställas med Naturvårdsverkets definition av det skyddsvärda:
,,En biologisk mångfald och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas.,
,Ovanstående borde även inkludera Homo Sapiens ”glesbygdinensis”,,Det rör sig oftast inte om särskilt stora arealer som behöver skyddas, om man lämnar kvar skog på rätt ställe. Dessutom kan dessa ”trivialbestånd” med tiden även uppnå höga naturvärden om de får stå orörda. Sociala reservat och Naturreservat borde vara kommunicerande kärl.,
,Dessa arealer borde räknas in i de arealer som riksdag och regering avser att skydda fram till 2010. De ska alltså inte läggas ovanpå nyssnämnda områden. Ett genomförande av detta förslag skulle underlätta dialogen och innebära att exempelvis Sveaskog, SCA med flera kunde vara mer generösa med att lämna skogsområden nära byarna, om de skulle kunna räkna av motsvarande areal på andra områden. Detta ligger även i linje med Skogscertifieringens intentioner.,
,Tänkesättet bör givetvis gälla i hela landet. Det talas om tätortsnära skogsbruk kring städer och större tätorter. Detta begrepp bör utvidgas till att gälla alla ansamlingar av människor.
,Det borde även kunna jämställas med reservatsavsättning av naturskyddsskäl. Att ha en skog att ströva i i närområdet är en mänsklig rättighet,
, ,,
,
Exempel från Japan
,,I Japan har man ungefär lika stor del av arealen skogsbevuxen som vi har i vårt land. Däremot avverkar man endast hälften av tillväxten årligen. För att försörja sin industri importerar man istället stora volymer från Sydostasien, Nordamerika och Ryssland.,
,Vad gör man då med sin skog? Japanen går inte mycket i skogen som vi gör, för det är oftast inte tillåtet. Däremot forskar man till exempel mycket seriöst om var rastplatser ska läggas för att utsikten skall motsvara högt ställda estetiska krav. ,,Japaner är således rädda om sin skog. Däremot är de inte alltför samvetsömma när det gäller import av virke från andra länder. De kan anlita s.k ”Contractors”, t.ex på Borneå ellr Nya Guinea som far hårt fram med skogen. De har inte heller varit så snälla i östra Ryssland. Det synsättet vill jag inte införa i Sverige,,
,Jag kan meddela att i Japan kommer ett hygge med ett 50-tal maskingjorda högstubbar, några torrträd, aspar och tallöverståndare samt ruggar med granunderväxt inte med på listan över skogsområden värda att vila ögonen på.,
,Den typ av forskning som man bedriver i Japan borde vi kanske även bedriva] i skogslandet Sverige.,
,Ivar Palo
,,SkogsSverige,