Norra skogsklubben är en förening för alla som på ett eller annat sätt håller på med skog eller träd, växter eller djur, massa eller papper, stockar eller brädor, bord eller stolar. En mötesplats för folk från Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands eller Jämtlands län som har intressen inom skogsbruk eller skogsindustri.,
,Årligen anordnas en höstexkursion för att studera för skogsnäringen aktuella frågor. Under vintern träffas man under en seminariedag dit intressanta föredragshållare inom aktuella ämnesområden inbjuds. ,,Årets exkursionsämne var,,Skogsenergi – vad kräver användaren och hur klarar man det i skogen,,Västerbotten är världens kanske hetaste region i bioenergisammanhang just nu. Energiproduktion baserad på skogsbränsle byggs ut i snabb takt. Aktiva företag har stora framtidsplaner.
, Årets Höstexkursion inriktade sig på att studera hur energiråvaran tas fram och hanteras så att den uppfyller användarens krav på kvalitet. ,,Olika utrustningar och system för att ta ut skogsenergi, samt hur energiråvaran förädlas och används för energiproduktion studerades. ,,Inledningsvis besöktes Skellefteå krafts bioenergikombinat i Hedensbyn, Skellefteå. Här eldas årligen c.a 2,3 miljoner kubikmeter stjälpt mått biobränslen. Det motsvarar 1,6 TeraWatt timmar (1 600 000 000 KWh).,
,Som en hjälp för att hantera siffror och tal som nämns i texten, -se länk till Från biobränsle till energi,
,I kombinatet produceras, elkraft, fjärrvärme och träpellets. Pelletsråvaran torkas med överskottsvärme från fjärrvärmeproduktionen och el som produceras i ångdrivna turbiner vilka i sin tur driver generatorer. Att biobränsle tar plats förstod exkursionsdeltagarna när de besökte lagret. På det sammanlagt tio hektar storas området lagras c.a 800 tusen kubikmeter stjälpt mått, c.a en tredjedel av årsbehovet. Lagret består av olka typer av flis, bark och spån samt en hel del stamved av olika trädslag som flisas på plats. Lagret fylls på maximalt på hösten för att klara den stora energilasten under vintern, då man förbrukar som mest. Upp till hundra flisbilar per dygn kommer in med råvara. Varje flisbil innehåller c.a 130 m3 s motsvarande ett energiinnehåll på 80 MWh. ,,Bioenergikombinatet förbrukar många olika sorters biobränslen Torrflis<BR,Bark
,Sågspån
,Kutterspån
,Flisad grot
,Barkspån blandat
,Träddelar
,Torv<BR,Klenved
,Brännved.,,Fukthalten får ej överstiga 60 % , helst inte mer än 55 %. Föroreningar som sten och grus, isklumpar eller metall får endast förekomma i begränsad omfattning, på grund av risken för driftsstörningar. Plast och omagnetiska metaller får inte alls förekomma. Bränslet ska vara fritt från salt och diesel. Man vill inte gärna ha gröndelar och barr i grot. Olika kvaliteter bör hållas åtskilda. Man vill gärna blanda själv för att uppnå optimala förhållanden. Pannan har en fluidiserande bädd, alltså inte ett roster utan bränslet svävar, ”flyter”, i förbränningsrummet som består av en mycket het sandbädd. Detta åstadskommes genom att en kraftig luftström blåses genom sandbädden vilken därigenom håller bränslet svävande. I samband med hårdare miljökrav och ökade oljepriser har denna teknik i större utsträckning börjat användas för förbränning av fasta bränslen som kol, torv, biomassa och under senare tid även avfall. Den relativt måttliga förbränningstemperaturen på cirka 850 °C ger lägre kväveoxidutsläpp än konventionella pannor. För att effektivt rena rökgaserna kan kalksten eller dolomit blandas direkt in i virvelbädden. Där binds svaveldioxiden i det gips som bildas.,,Skellefteå Kraft satsar på att bygga ut fler biobränslekombinat. Inom kort har man en stor anläggning klar i Storuman som kommer att behöva matas med uppemot en halv miljon fastkubikmeter årligen.,
,Ut i skogen
,En stor del av exkursionen hölls i skogen intill Skellefteå där Sveaskog förevisade en avverkning i ett så kallat konfliktbestånd. I avverkningen togs träddelar och man kommer även eventuellt att bryta stubbarna på hygget.
<BR,,En engreppsskördare svarade för avverkningen och lade upp timmer och massaved för sig och energiveden för sig (grenar och toppar) Utskotningen gjordes med en grotskotare som lastade upp groten och lade den i högar som täcktes med skyddspapp En såkallad klippskördare visades också upp. Den klipper stammar upp till 25 cm i diameter och lägger upp träden på lastbäraren typ skotare den är försedd med. Klippen är kombinerad med en grip som möjliggör urlastning av skäppan vid avlägg då lasset är fullt. Maskinen är en kombimaskin som snabbt kan skifta från skördare till skotare och vice versa,
,Det står klart att det testas en hel del i skogarna just nu. Företagen famlar ännu efter bra lösningar , lämplig utrustning och smart logistik. Vad utfallet blir i form av energi och hur det ekonomiska utfallet blir, rådet det också osäkerhet om. Det är inte heller lätt att få svar på vad skogsägaren tjänar på att sälja ut biobränsle utöver timmer och massaved. Konfliktbestånd som eftersatta gallringar med hög volymtäthet men klena dimensioner kan dock vara klart lönsamma att ta ut energi ifrån, vilket kan ge ett positivt ekonomiskt utfall för skogsägaren jämfört med konventionell gallring.,
, Jörgen Wahlberg, Sveaskog redogjorde för Sveaskogs grotanpssningsstrategier. Man fick goda erfarenheter från röjningarna efter stormen Gudrun och satsar nu på att via grottutaget öka mervärdet från skogen. Maskinlagen i Norr- och Västerbotten är på väg att grotanpassas. Metoder som passar norra Sverige är på väg att utvecklas. Man har viss nytta av erfarenheterna från södra Sverige, även om de måste anpassas till regionala förhållanden. Kravet på minsta stående volym per hektar måste t.ex sänkas från 150m3/ha till 100-120 m3/ha. Samtliga företag tittar mycket på hur finnarna gör. De anses ligga en bra bit före Sverige vad gäller risanpassning.,
,SCA ,redogjorde för sina planer för uttag av biobränsle. Bertil Leiding, Norrbränslen (SCA-ägt) berättade att man inom balansområde 1 Norra Sverige) funnit ut att det finns potential för ökad produktion av bränslen motsvarande 8 TWh/år. Nästan hälften av detta (3,8 TWh) ligger i grot . En hel del (1,6 TWh) får ligger i stubbar . 8 TWH motsvarar närmare 4 miljoner kubikmeter fast mått (min kommentar).
,Norrbränslen är igång med stubbrytning sedan i juni. För att lyfta stubbar ställs följande förutsättningar
– Grandominerat (mer än 50%)
– Enbart granstubbar lyfts
– Min. stubbdiameter 15 cm
– Delas upp 2-3 ggr
– Stackas på hygge
Uttransporten sker med skotare till välta och väg. Finska erfarenheter av stubblyftning är mycket positiva och visar på upp till 70% större energiutbyte än för grot. Om man kan få till en hög produktion blir kostnaden per utvunnen MWh mycket smaklig (c.a 38 kronor).
,,Norrbränslen är igång med att introducera ett buntsystem . Det anses ge tillgång till nya grotvolymer och det finns goda argument vid trädköp. Man kan lova kunden helhetslösningar där markberedning/plantering ingår. Befintliga järnvägssystem kan användas för transporter ända fram till kund som har spår till industri., vilket ger en bra kostnadsbild och rationell hantering.
Sönderdelning beräknas ske vid panna, vilket även anses vara bra för lösgrot och andra sortiment . Norrbränslen ser en potential för expansion inom segmentet eftersom man blir först på marknaden.
,
,
,
,
,Etanolutvinning ur skogsråvara hotar granmassaveden??
,För närvarande planeras etanol att produceras ur granstamved, vilket SCA ser som ett hot mot befintlig massa/papperstillverkning. Fokus för etanolproduktionen får inte vara dagens massaved. Man måste sikta in sig på andra sortiment , anser SCA. Det krävs en teknikutveckling för att kunna nyttja andra, kanske nya sortiment.
Norra Skogsägarna satsar hårt på att kunna serva sina medlemmar och hjälpa dem att ta ut och få bra betalt för levererat biobränsle. Man har försök igång med stubblyftning och är aktiva på fler sätt med att få igång uttag av grot. Man är beroende av att få entreprenörer att risanpassa sina maskinlag , eftersom man inte ha egen kapacitet. .,
, Sjunker produktionsförmågan?
Ett varningens ord höjdes från Clas Fries, Skogsstyrelsen som pekade på risken med att ta ut för mycket biomassa ur beståndet. Detta kan sänka markens produktionsförmåga under de första tio årenpå nästa generation. Efter slutavverkning kan man antas förlora ett år i tillväxt. Om man å andra sidan tar ut stubbar kan man plantera redan första sommaren och då vinna tillbaka detta år. Klart är dock att detta inte är färdigutrett än , trots att det bedrivits en hel del forskning på detta sedan 1970-80 talen då biobränsle på grund av de första oljekriserna på 70-talet började uppmärksammas som en viktig energikälla.,
,En intressant exkursion avslutades i skogen . Samtliga deltagare var nöjda med dagarna och förstod efteråt om de inte redan var medvetna innan, att det kommer att hända väldigt mycket inom biobränslesektorn under de närmaste åren. Detta bekräftas även av landshövdingen i ett pressmeddelande om att Biobränsleproduktionen ska öka,,”Nu kommer biobränsleproduktionen att öka. I ett nytt projekt där bland andra Skellefteå Kraft, Norra Skogsägarna och LRF samarbetar ska nya metoder för att hantera skogsbränslen från så kallade konfliktbestånd utvecklas. ,,– Genom detta nya samarbete mellan skogs- och jordbruksnäring och energibolag befäster vi Västerbottens ledande position inom bioenegerisektorn i Sverige, säger landshövding Lorentz Andersson i ett pressmeddelande. ,,Projektet finansieras av EU, Energimyndigheten och Länsstyrelsen i Västerbotten med åtta miljoner kronor och ska pågå fram till och med juni 2007. ”,,,Ivar Palo
,SkogSverige,