Skogsvårdslagen ett riktigt lagarbete

Karl-Göran Enander, tidigare ansvarig för forskningsinformation på Skogsstyrelsen gick i pension 1993. Han har dock inte vilat på lag(r)arna sedan dess. ,I höst utkom han med sitt andra vetenskapliga arbete om Skogsvårdslagens tillkomst i Sverige. ,,Skriften har titeln: Skogsbrukssätt och skogspolitik 1900-1950.,,Tonvikten läggs denna gång på de allmänpolitiska förhållandena, samt den ekonomiska och industriella utvecklingen inom skogsnäringen. Han pekar även på de under andra världskriget speciella förhållanden vilket även påverkade skogsvårdslagen. Den skogliga forskningen och den kunskap som stod till buds påverkade alla skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.,,Lagstiftningens utveckling påverkades särskilt av det starkt exploaterande skogsbruket som förekom fram till 1940-talet, vilket skapade farhågor för virkesbrist.,,De under mellankrigstiden återkommande lågkonjunkturerna gav effekter i form av extensiva skogsskötselmeoder som inte kunde bemötas effektivt eftersom forskningsresultat saknades. ,,Lagtexterna var svåra att formulera på grund av bristande kunskap om skogstillståndet. Lagstiftarna lutade sig mycket mot skogsvårdsstyrelsernas personal som fick uppgiften att tolka den allmänt hållna lagtexten.,,De sistnämndas förmåga att tolka och tillämpa lagtexterna från 1903, 1918 och 1923 hade en avgörande betydelse för effekten av lagen. I regel var den positiv även om en del avsteg förekom.,,Enskilda personer som högerledaren, Amiralen Arvid Lindman , professor Henrik Pettersson samt socialdemokraten Carl Lindhagen hade stort inflytande på lagtexterna 1918 och 1948. ,, Inom politikerleden skiftade dock intresset för Skogsvårdslagen . Till en början var liberalerna de största tillskyndarna. Den rollen övertogs dock alltmer under 20-talet av socialdemokraterna.,,Inför 1948 års lag var de då typiska partipolitiska skillnaderna tydliga. Socialdemokraterna var för bestämmelser om uthålligt skogsbruk medan högern och folkpartiet var emot.,,Skriften har även föregåtts av en tidigare som utgavs år 2000,,(Titel:Skogsvårdlagen 1903 -dess förhistoria och några huvuddrag i utvecklingen),, Där tas turerna inför lagens tillkomst upp som ett tidskrävande lagarbete som pågick i femtio år.,För snart hundra år sedan fick Sverige,sin första allmänna skogsvårdslag. Att,lagen kom till, berodde främst på,rädsla för virkesbrist. En av huvudpunkterna rörde plikten att återplantera. ,Stiftandet av ”Lag angående enskildes skogar 1903” hade,mött dock mycket motstånd. Karl-Göran,Enander har, i samarbete med institutionen för skogsskötsel vid SLU i Umeå, utforskat varför arbetet med,lagen tog hela 50 år.,,Lagen låg i konflikt med tidens,liberala idéer, eftersom den begrän-,sade skogsägarnas rätt att disponera,sin skog. Det rådde brist på kunskap,och oenighet om vilka återväxt-,metoder som var lämpliga. Dessutom,motarbetades förslaget av dåvarande,Domänverket.,,Karl-Göran Enander tilldelades av Skogshistoriska sällskapet priset Örtug 2000 för ett framstående skogshistoriskt arbete.,,Skrifterna finns att beställa hos ,Sveriges lantbruksuniversitet,institutionen för skogsskötsel,901 83 Umeå, ,,Rapporter nr 46 2000,samt Rapporter 48 2001.