SkogsSverige ger dig skoglig kunskap

8 april 2013 Målet för SkogsSveriges medlemmar är att sprida kunskap om skog och att öka rekryteringen till skogssektorn. Kunskapen får du som läsare via omvärldsbevakande nyheter, faktasidor och genom att ställa frågor till experterna i Frågelådan. Den som vill studera eller arbeta med skog får genom SkogsSverige ta del av den stora bredd av utbildningar, jobb och forskningsresultat som finns inom Sveriges största exportnäring.

Hösten 1995 lanserades SkogsSverige vilket var banbrytande då ingen annan bransch hade gjort något liknande.  ”SkogsSverige på Internet” var ett samarbete mellan SLU och skogsnäringen med syftet att skapa en gemensam webbplats för sektorn.

Ett stort antal företag och organisationer inom skogssektorn är medlemmar och bidrar finansiellt till verksamheten. Medlemmarna har möjlighet att visa nyheterna på sina egna webbplatser och bidrar med kalenderhändelser. Ett antal av dem är representerade i SkogsSveriges styrgrupp.

Frågelådan har funnits i 15 år och under den tiden har ungefär 6400 frågor besvarats av experter bland annat från SLU. Under 2012 kompletterades Expertpanelen med forskare från LNU och övriga delar av skogssektorn. Det är brukare, ägare, tjänstemän, skolelever och allmänhet som ställer frågorna och de vanligaste ämnena är skötsel, ekologi, skogsresurser, virkeslära och växtfysiologi. Frågelådan är en kunskapsbank där du också kan lära dig mycket av att söka på frågor eller prenumerera på nyhetsbrev.

Experterna som besvarar dina skogliga frågor i SkogsSveriges Frågelådan
Fyra av hundratalet experter får här besvara frågor om sig själva och sina insatser i panelen för Frågelådan. De har alla ingått i Expertpanelen sedan SkogsSverige lanserades för 15 år sedan.

Eric Agestam, docent, SLUEric Agestam, Inst för sydsvensk skogsvetenskap, SLU – ämnet skogsskötsel
Jag har ingått i Expertpanelen under ett stort antal år och är jägmästare från början. Efter lång och trogen tjänst först vid Skogshögskolan och senare vid SLU får jag kalla mig docent.  Jag började arbeta med produktionsfrågor, hur blandskog och olika trädslag växer under olika förutsättningar. Successivt har jag arbetat  vidare med gallring, röjning, virkesegenskaper, contortatall, ädla lövträd och skogsbruk i allmänhet. De frågor jag brukar få handlar oftast om skogsproduktion och skogsskötsel, dvs röjning, gallring, trädslagens produktion, skogsskötsel och virkeskvalitet och ädel lövskog. De svåraste frågorna, som heller inte går att ge raka svar på, är frågor om skötsel av ett speciellt bestånd. Det går ofta inte att ge konkreta svar på frågor om risker och bestånds utveckling i framtiden och liknande. De roligaste frågorna är sådana som jag själv lär mig något av. Det kan vara kollegor som ger något tips eller påpekar hur något kan förklaras enklare och tydligare eller att man har glömt något. Nu senast gav en frågeställare mig tips som fick mig gå vidare att lära mig mer. Jag försöker svara på ett sätt så att jag får nya och intressanta frågor lite då och då.

Erik Walfridsson, universitetslektor, SLUErik Walfridsson, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU. Ämnet: Virkeslära
Jag är troligen mer känd som Waffe, och min titel är universitetslektor. Det huvudsakliga ämnesområdet är virkeslära, där jag främst fungerar som lärare och kursansvarig för ett antal kurser. Ämnet har stor bredd och många infallsvinklar, vilket gör det intressant. Jag har besvarat frågor sedan 1997. De frågor jag får berör det mesta som har med trä att göra. En av de senaste var hur mycket en björkplanka väger. De frågor jag inte själv kan besvara brukar jag i regel kunna hantera genom att tipsa om annan lämplig svarsperson.

Åke Lindelöw, fältentomolog, SLUÅke Lindelöw, fältentomolog, SLU. Ämnena: skadeinsekter och djurfrågor
Jag är anställd som fältentomolog med kompetens “Skogens insekter – skadedjur och mångfald” och har ingått i Expertpanelen sedan 1997. De frågor jag får handlar övervägande om skogens skadeinsekter och även allmänna frågor om insekter. De svåraste frågorna handlar om att identifiera en art utifrån en mycket knapphändig beskrivning. Däremot är frågor både roligare och lättare att besvara om en bild bifogas vilket blir allt vanligare och det underlättar mitt arbete. Jag får också allt fler frågor direkt via e-post och då oftast ett mycket positivt svar som respons.

Gustaf Egnell, forskare, SLUGustaf Egnell, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU. Ämnet: skogsekologi
Jag är anställd som forskare vid inst för skogens ekologi och skötsel på SLU i Umeå där jag främst forskar och jobbar med tredje uppgiften inom mitt område som är skoglig bioenergi. Främst får jag det frågor kring uthållig skogsproduktion, vilket gärna leder över till frågor om växthusgasbalanser och hur skogen bäst nyttjas för att motverka krimatförändringar. Jag har i olika sammanhang arbetat ganska brett med frågor som rör bioenergi från skogen och miljökonsekvenser av detta såsom t ex effekter på biologisk mångfald, skogsmark och vatten. Oftast får jag frågor som rör bioenergi från skogen – men en del andra frågor har dykt upp under åren. I vissa fall har jag besvarat dem själv – i andra fall har jag skickat dem vidare till personer jag ansåg bättre lämpade.  Ofta kräver frågorna dessutom att man specificerar frågeställningen innan det går att ge ett bra och uttömmande svar. 

Faktaruta om SkogsSverige

  • 1995: SkogsSverige grundades såsom en av de första branschwebbarna och var ett samarbete mellan SLU och skogssektorn. Medlemsföretagen/organisationerna finansierar verksamheten.
  • 1997: Frågelådan skapades. Ett åttiotal experter, främst från SLU, besvarar frågor.
  • 1999: Webbplatsen omarbetades och anpassades för nya medlemmar
  • 2000-2010: Ett antal förbättringar och nya tekniska funktioner. Medlemmarna kan visa SkogsSveriges nyheter på sina interna och externa webbplatser.
  • 2011: Föreningen Skogen tog över ansvaret för verksamheten. En webbredaktör anställdes med ansvar för de digitala medierna.
  • 2012: Den nya webbplatsen för SkogsSverige lanserades samt enhetlig design på nytt nyhetsbrev.
Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Johanna flyttar från Södra till Setra
SkogsJobb