Jag insåg snabbt att SkogsSveriges webblösning var mycket modern rent tekniskt. Många var intresserade av att efterlikna den. Här är några hågkomster från mina elva år med SkogsSverige.
Gökungen SkogsSverige
SkogsSveriges webbtrafik hade vid millenieskiftet vuxit och universitetsnätet SUNET tyckte att sajten krävde för mycket bandbredd. Vi blev anmodade att söka oss ut för att hitta en fristående webbleverantör. Det kändes lite äventyrligt och osäkert men vi landade i en lösning. SkogsSverige skulle ha en egen webbserver. Men var skulle vi ha den? Vildmarksdata var ett litet webbföretag i Sorsele som hade ambitioner och kunnande. De var villiga att ”hosta” vår server och sköta om den för vår räkning. Det var inte gratis men vi räknade med att kunna finansiera detta delvis genom att i vår tur hyra ut webbhosting till medlemmars webbar och andra skogsanknutna sådana.
Träbranschen införlivas i SkogsSverige
Samma år ville även träbranschen synas på SkogsSverige. Man ville dock inte hamna under skogsbruk och massaindustri. Träbranschen ville hamna på samma nivå som de nämnda storheterna. Branschen var beredd att satsa de medel som krävdes för att bli införlivad i SkogsSverige. Det blev en svår nöt att knäcka eftersom det påverkade hela SkogsSveriges struktur som var tydligt skogsinriktad. Till slut landade vi i lösningen att SkogsSverige skulle bli toppnivån medan trä, skog, skogsindustri och leverantörer till skogsbranschen landade på en undernivå. Webbsurfaren fick välja bland fyra likställda undernivåer. Träbranschen kallades under en övergångsperiod för TräSverige. Där fanns information om träbranschen och dess medlemsföretag.
SLU:s skickliga webbsnickare jobbar hårt
Lösningsförslaget godtogs av alla men innebar att vi under sommaren och hösten 2000 fick bygga om hela webben. Det krävde många arbetstimmar av de duktiga medarbetarna på SLU:s IT-avdelning i Umeå. Pär Igsell, Lena Lindgren med flera utvecklade då ett helt eget CMS (Content Management System) flera år innan liknande system fanns att köpa på marknaden. Vi började även publicera fakta om trä samt tränyheter på SkogsSverige. 14 15
Slå av mobilen
Ett minne är när Skogssverige 2003 skulle demonstrera ett förslag till ny webb för Marcus Wallenberg-priset. Undertecknad åkte ner och skulle demonstrera för MWP:s ledning samt Marcus Wallenberg d.y. Under demonstrationen ringde min mobil som jag glömt att slå av. MWP:s dåvarande ordförande professor Jeff Burley berättade då följande anekdot: ”Prins Charles skulle besöka universitetet i Oxford. Säkerhetstjänsten synade lokalerna före besöket samt informerade om att ifall någons telefon ringer under prinsens besök, kommer vederbörande att skjutas”. (SIC!)
SkogsSveriges webbhotell
Allt gick dock bra. Förslaget godkändes och vi byggde en ny webb för MWP samt hostade den i vårt webbhotell fram till 2011, då samarbetet med Vildmarksdata upphörde. Vi byggde många webbar baserade på skogssverigekonceptet, t.ex SLU:s stora matportal LivsmedelsSverige, Skogen i Skolan och andra webbar för större forskningsprojekt. Alla låg på SkogsSveriges webbhotell på servrarna i Sorsele.
Massor med skogsnyheter
Nyhetsbevakningen var något som växte starkt under de kommande åren och blev en betydande del av SkogsSveriges verksamhet. Vi lanserade med jämna mellanrum nya nyhetstjänster och ett eget system för distribution av nyhetsbrev. IT-utvecklarna tog även fram ett script som kunde generera en ruta med nyheter från SkogsSverige som visades på medlemsfö- retagens webbplatser. När tekniken med RSS-flöden introducerades var även SkogsSverige tidigt ute med egna flöden.
Stormfällning.se
Efter stormen Gudrun 2005 byggde vi på ett par veckor en stormwebb. Där hjälpte SkogsSverige under två år till med att sprida information och fakta relaterad till stormen samt nyheter om arbetet med att ta hand om stormvirket.
SkogsSverige firar 10-års-jubileum
Jubileet symboliserades av ”SkogsSveriges jubileumspris”. Detta förärades biträdande näringsministern Ulrica Messing för hennes engagemang i de stormdrabbade människorna i Sydsverige. Patrik André och undertecknad åkte ner till Stockholm och överlämnade priset personligen till ministern. Detta var en liten PR-kupp som vi hoppades skulle innebära att fler uppmärksammade den förträffliga webbplatsen SkogsSverige.
”Var femte julgran är stulen”
Ett roligt minne är arbetet med julgranssidorna som blev mer och mer omfattande under årets sista månader. År 2006 gjorde vi en enkätundersökning om hur svenskarna skaffar sin julgran. Enkätsvaren pekade på att 20 procent gärna stal en gran inför julen. Detta väckte stor uppmärksamhet då vi publicerade resultaten under rubriken: ”Var femte julgran är stulen”. Rikstidningar och lokaltidningar publicerade spaltkilometrar kring detta ämne. Även radio och TV gav nyheten uppmärksamhet.
Den som inte syns finns inte
Att se till att synas blev allt viktigare med åren. SkogsSverige kämpade nu med många andra webbsajter om surfarnas uppmärksamhet. Det blev alltmer viktigt att tänka taktiskt och ha rätt sökord för att bli hittad av sökmotorer. Marknadsföring var helt enkelt ett måste. Vi som jobbade med SkogsSverige var inte speciellt drivna inom detta område. Vi måste också vara rädda om ryktet som ”En neutral kunskapsbaserad informationsportal där alla kan samsas”. Under 2007 tog vi hjälp av en grupp studenter från Högskolan i Jönköping. De fick ta fram en grafisk profil för sajten samt diverse förslag till aktiviteter. Detta blev en viktig arbetsuppgift under mina sista år med SkogsSverige som avslutades i september 2011, i samband med att Föreningen Skogen tog över värdskapet för SkogsSverige.
Tack för mig!
Ivar Palo,
projektledare för SkogsSverige 2000–2011
Mer information