– Tidigare arbetade jag mycket med utredningar och analyser, men här krävdes också kunskap om forskningsmetodik, hur man utformar forskarrapporter och liknande. Den stringens som vetenskapligt arbete kräver har tilltalat mig, säger Karl-Göran Enander.,,
Stimulerande kontakt
,– Jag har fått handfast skolning av mina rådgivare, professorerna Per-Ove Bäckström och Björn Hånell vid institutionen för skogsskötsel i Umeå. Kontakterna med dem har varit mycket stimulerande och meningsfulla, säger han.,,En insikt som Karl-Göran fått är att man i historieforskning, där man försöker analysera och förklara orsakerna till olika händelser i det förflutna och sambanden mellan olika företeelser, sällan kan presentera någon slutgiltig sanning. ,,– Det finns mycket man har svårt att komma åt genom källstudier, bland annat hur tidsandan, människors värderingar och relationer har inverkat på händelseutvecklingen. Dessutom påverkas historieskrivningen av forskarens värderingar och den rådande tidsandan när forskningen utförs. Som forskare måste man vara medveten om detta. För min del har det medfört att jag försöker snäva in osäkerhetsmarginalerna i mitt ämne genom att behandla det i ett brett politiskt, ekonomiskt, forsknings- och idémässigt sammanhang.,,
Ökade insikter
,En märklig upplevelse tycker Karl-Göran det var att efter studien förstå tidigare händelser och sammanhang i skogsbruk och skogspolitik bättre än när han var mitt uppe i dem. Forskarmödan gav andra och lite nya perspektiv.,,Mycket av det som behandlas i den tredje studien, som omfattar tiden 1950–2000, har Karl-Göran Enander själv upplevt först som skogspraktikant i skogarna i Ångermanland på 1940-talet och sedan vid anställningar vid skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län 1956–1958 och vid Skogsstyrelsen på olika poster fram till 1993. ,,,
Tredje boken
,Den tredje boken i serien tar upp höjdpunkter och principiellt viktiga kunskapssprång inom skoglig forskning på 1900-talet. Till detta kopplar författaren ändringar i skogslagstiftningen som blev följden av det ökade vetandet. Även den ekonomiska, tekniska och industriella utvecklingen under tidsperioden vävs in analysen. Det har även stormat en hel del inom skogspolitiken, särskilt under 60- och 70-talen, vilket Karl-Göran Enander redogör för på ett insiktsfullt sätt. ,,
Några axplock ur boken
,,,
1948 års Skogsvårdslag
,Författaren pekar på hur t.ex 1948 års skogsvårdslag som tryckte mycket på ekonomisk skogsproduktion gav följdverkningar på t.ex föryngringsresultaten i norrland. Myndigheten accepterade relativt svaga föryngringar eftersom man inte kunde kräva att skogsägaren satsade alltför mycket medel på svaga marker.,,Denna tolkning av lagen gav upphov till mycken diskussion. Fackförbunden och socialdemokraterna ville t.ex ställa hårdare krav på skogsägarna som även baserades på biologiska kriterier. Krav på att införa anmälningsplikt före slutaaverkning restes också i mitten av 1950-talet. Detta krav hade rests redan 1908, men förverkligades först 1975 efter ett betänkande från den s.k ”Hyggesgruppen”. Man kan notera att det blev dödläge i Riksdagsomröstningen; 162 nej röster och lika många jaröster. Till slut avgjorde lotten och motionen gick igenom.,Det finns i boken flera andra exempel på att skogliga lagförslag sällan är nymodigheter som går igenom första gången de tas upp.,,,En viktig fråga för Skogsarbetarförbundet under 1950- och 60-talen var förstås anställningstryggheten och antalet arbetstillfällen. ,Förbundet ivrade för anmälningsplikt för avverkningar, samt starkare krav på jämnhet i avverkningarna för att skapa jämn sysselsättning för medlemmarna.,Denna kamp pågick pararellt med en allt mer driven mekanisering och rationalisering inom storskogsbruket. (Hur det gick vet vi nu),,
Skogspolitiska utredningen 1965-1973
,, som ogillades och ersattes av en ny utredning tas också upp. De största stötestenarna i denna ansågs vara:,-uthållighetsprincipen som funnits sedan 1948 skulle överges, endast återväxtplikten efter avverkning skulle behållas. (Åsikten bottnade mycket i den svaga lönsamheten i skogsbruket under 1960-talet då en del på allvar föreslog att det var lika bra att avverka så mycket möjligt medan det ännu gick att sälja virke. (Plast ansågs dessutom vid den tiden ut att i allt högre grad ersätta trä som material, referentens kommentar). ,-ett kombinerat avgifts- och stödsystem som avsåg att påverka (styra) virkesutbudet från främst privatskogsägarna,Staten vill ha utökade möjligheter att styra avverkningsintensiteten genom att ”gasa och bromsa” med hjälp av stödsystemet. ,,Konsekvensberäkningar visade på en kraftigt ökad kalhuggningsareal och en långsiktig nedgång i virkesförrådet.,,Resultatet blev till slut att utredningen skrotades och 1948 års skogsvårdslag fick leva ännu ett tag.,,Förändringar i skogslagsstiftningen mot slutet av 1900-talet påverkades starkt av nya forskningsrön om skog samt av samhällsdebatten och de nya intressenter, t.ex miljövännerna som krävde ett mer miljöanpassat skogsbruk samt att skogsområden undantogs från ett exploaterandet skogsbruk. De ovan nämnda Hyggesutredningen 1972-1974 var förövrigt den första skogspolitiska utredning som behandlade skogsbrukets miljöfrågor,,
Sammanfattning.
,Boken är mycket läsvärd för den som har skogliga grundkunskaper och ett intresse för hur vår viktigaste näringskälla –och rekreationsområde behandlats inom forskning, lagstiftning och praktiskt handlande under det förra århundradet. Exemplen på polemiken som pågått under decenniernas lopp är intressanta att läsa om. Det står klart att skogen inte lämnat någon opåverkad, vare sig man är skogsägare, skogsbrukare, bärplockare, miljökämpe eller näringspolitiskt aktiv. ,Boken kan varmt rekommenderas till att läsas och sedan behållas i bokhyllan som en uppslagsbok tillsammans med de tidigare utgivna rapporterna av Karl-Göran Enander,,,Bokens titel är ”Skogsbrukssätt och skogspolitik 1950–2000” och den omfattar 200 sidor. Den är nr 54 i rapportserien från institutionen för skogsskötsel, SLU i Umeå. ,De andra skrifterna, av samma författare utgivna i samma rapportserie är nr 46 2000 samt nr 48 2001 , samma institution. ,,,,,,Den kan beställas från Inga-Lis Johansson, tel 090-786 62 74,
,e-post: Inga-Lis.Johansson@ssko.slu.se.
,Pris 200 kronor. ,,,Ivar Palo
,SkogsSverige