Bakgrund
,Inom skogsbranschen har under åtskilliga år frågan varit uppe, till och från, om att låta,utvärdera innehållet i grundskolans och gymnasiets läromedel med avseende på skog,,skogsbruk och skogsindustri. I syfte att få klarhet i hur skogen beskrivs i ungdomsskolans,läromedel, fattade styrelsen i Stiftelsen Skogssällskapet beslutet att låta,göra en sådan utvärdering.,
,För utvärderingsarbetet anlitades Ulf Viklund, Holmsund. Han har lång erfarenhet som,utbildare och lärare och arbetar idag med bl.a. läromedel genom HB Utbildningsplanering.
,,Ulf Viklund har gått igenom ett 80-tal läroböcker inom NO och SO avsedda för grundskolan och gymnasieskolans,kurser i samhällskunskap, geografi, biologi, naturkunskap och kemi. Han har framförallt tittat på relevans, saklighet, balans och,aktualitet för det skogliga innehållet.,
,Resultat och sammanfattande synpunkter,
,Översiktligt anser författaren Ulf Viklund att:,
,
I den stoffträngsel som förekommer i dagens skola, verkar skogen och skogsbruket ha,kommit ordentligt i skymundan.,
,
I kursplaner och andra styrdokument finns lite eller inget alls direkt skrivet om,skogens roll i vårt samhälle. På alltför få ställen finns skolskogar, utomhuspedagogik,o. dyl. inskrivet i de kommunala skolplanerna eller lokala arbetsplanerna.,
,
Genusfrågorna i dagens skogsbruk finns inte alls behandlat i läromedlen.,
,
Aktuella frågor om tätortsnära skogars användning, reservatbildningar, biobränslen,o.s.v. finns dåligt beskrivna – även i läroböcker som tryckts så sent som 2005 och,2006.,
,
Folkhälsoperspektivet och utvecklingen mot ett hållbart samhälle där skogen har en,framskjuten roll, kunde ha lyfts fram ännu mer i både styrdokument och läromedel.,
,
Författaren tycker att inget av de,läromedel som han granskat på något sätt kan anses vara subjektivt på så sätt att,skogsnäringen blivit felaktigt eller partiskt beskriven. De undersökta läroböckerna är,enligt författarens mening relativt objektiva – även om de mät- och analysmetoder som använts kan anses som trubbiga.,
,
En hel del felaktigheter och inaktuella fakta förekommer här och där. Att skriva,någorlunda korrekt om det skogsbruk som förekommer idag och för något eller några,år sedan, borde inte vara någon större utmaning. Förhoppningsvis kan dessa svagheter,i framställningarna balanseras av aktiva och kunniga lärares påpekanden och,korrigeringar samt av elevernas aktiva kompletterande användning av andra läromedel,av skilda slag.,
,,Elever kan få för sig att vi bedriver ett skövlande skogsbruk i Sverige
,
Genomgående är beskrivningarna av regnskogarna samt användningen och missbruket,av dessa enligt författarens åsikt inte tillräckligt balanserade eller korrekta. Eleverna kan lätt,få för sig att ”skövlandet” av regnskogar som läromedlen i de flesta fall beskriver,,innebär att avverkning även i vårt land är att betrakta som hänsynslöst utnyttjande. Här,är problematiken så mångsidig att läroboksförfattarna borde ha ansträngt sig att sätta,in dessa länders socioekonomiska situation och resursutnyttjande i ett större,sammanhang.,
,
Framtidens skogar och skogsbruk samt den skogsindustriella utvecklingen är,enligt Ulf Viklund, genomgående svaga punkter i de allra flesta läromedlen. Att skriva korrekt om,framtiden är givetvis svårt. Men någon form av framtidstro och några olika tänkbara,scenarion för hur det kan gestalta sig om 10-20 år framöver, borde läromedlen ha lyft,fram, enligt författaren. Förslagsvis skulle detta framöver kunna förbättras genom en öppen och positiv,attityd till näringen och dess företrädare. Givetvis skall dessa gemensamma fakta- och åsiktsutbyten vara ömsesidiga.,
,,Ivar Palo
,SkogsSverige,
,Se bifogad länk till rapporten i dess helhet.
