Skogsmuseet i Lycksele satsar på nya pedagogiska utställningar

12 juni 2014 De två permanenta utställningarna Huggarepoken och Maskinepoken från 1840 till 1950 kompletteras nu med "Samer i skog" som öppnas den 15 juni. Förskolebarn och elever lever sig in i olika roller i lek- och lärrummet och en fullt utrustad toppmodern möteslokal erbjuder trådlöst nätverk och smartboard. Ture Hennersson är museitekniker och har arbetat på Skogsmuseet i tjugo år. - Vi är det enda skogsmuseet som har öppet året runt och vi finns i ett naturskönt område vid Gammplatsen i Lycksele med anor från 1600-talet. Hjärtligt välkomna till oss!

Skogsmuseet i Lycksele satsar på nya pedagogiska utställningar

Ture Hennersson, museitekniker, Skogsmuseet i LyckseleTure Hennersson studerade fordonsmekanisk utbildning och fick 1973 anställning på dåvarande Domänverket. 1975 körde han en servicebil ända upp mot Arvidsjaur och reparerade maskiner ute i skogen. Maskinepoken byggdes upp 1992 på Skogsmuseet och Ture har varit anställd där som museitekniker sedan 1993.
– Jag trivs fantastiskt bra här med ett varierande jobb där jag både bygger utställningar och tar hand om både unga och äldre besökare. Det pedagogiska arbetet med barn är roligt. Vi fiskar, tillagar fisken och äter den. Sedan offrar vi benresterna och tackar gudarna, så som människorna gjorde här för länge sedan. Förutom besök på våra utställningar och pedagogisk verksamhet för barn kan vi anordna konferenser med catering och 68 sittande. I konferenslokalen kan 66 personer sitta och 110 vid föreläsning. Där har vi full teknisk utrustning med smartboard och wifi, säger Ture Hennersson.

Samegrafitti Rullande tavla med sameknivar

Vernissage för Samer i skog den 15/6
I anslutning till Huggarepoken visas utställningen Samer i skog från och med 15 juni 2014. Den handlar om skogens betydelse – för boplatsen, renbetet, maten, hantverket, själen och symbolerna.

Den utgår från den unika samlingen Samiska skatter som Sparbanksstiftelsen Norrland deponerat på museet.

Knivsamlingen finns på en roterande skiva där du på en skärm kan få mer information om vad respektive kniv har använts till.

Samer i skog är ett Umeå 2014-arrangemang som i vissa delar genomförs i samarbete med Lycksele Sameförening och Lycksele Hembygdsgille. Stöd till utställningsprojektet har lämnats av Regionförbundet Västerbottens län, Nordiska Museet och Samiska rådet, Lycksele kommun.

Kockan förbättrade skogshuggarnas arbetsmiljö Skogshuggarkojan används idag av vandrare

Kockan gav skogshuggarna en bättre arbetsmiljö
Den största revolutionen under huggarepoken var när kockan kom in i skogsbruket efter andra världskriget. Hygienen och mathållningen blev bättre och därför fick skogshuggarna färre sjukdomar och fick en förbättrad arbetsmiljö.

Redskap för skogshuggare Trädfällning

Yxan användes på 1840-talet och stubbarna togs sedan till vara för att få fram tjära vid tjärdalbränning. Först skottade de sig ner i snön som ibland kunde vara 1,70 djup för att såga av träden i rätt höjd. Två tum ovanför rotknölen skulle träden vara annars blev det avdrag på 50 öre vilket var mycket oFörsta svenska motorsågenm man fick 2,70 per träd. 10-15 träd/dag under januari-april kunde en skogshuggare ta ner med yxa, med stocksåg 30-40 träd/dag och med timmersvans 70 träd/dag. Den första svenska motorsågen kom 1916 och vägde 55 kg. 1949 vägde motorsågen 19 kg. En norsk motorsåg kostade 1250 kronor vilket är 37.000 kronor med dagens penningvärde.
– Ofta blev det fel på motorsågarna och kostsamt att skicka iväg dem på reparation så många gav upp och använde timmersvansen igen, berättar Ture Hennersson.

Maskinepoken på Skogsmuseet i Lycksele

Maskinepoken från Bamse till digitaliserade skogsmaskiner
Efter andra världskriget kom timmertransporter i gång vilket tidigare gjordes med hjälp av flottning på älvarna. Flottningen i Sverige pågick fram till 1970-talet. På Umeälven var sista lasset 1984 och på Klarälven var den sista flottningen 1992. Från början var det långa transportsträckor med mindre volymer vilket gjorde att skogsmaskinerna togs fram. Då inleddes maskinepoken. Sandbergs mekaniska i Stensele köpte maskiner billigt efter kriget då de såldes per hektar. Maskinerna konverterades sedan och anpassades till den tidens skogsbruk. En barkmaskin med ringrotor uppfanns 1955 och den ursprungliga konstruktionen används fortfarande. Maskinell barkning förenklade mycket av skogsbrukarens arbete som då tog mindre tid. Den första svenska skogsmaskinen var Bamse, tillverkad av Bolinder Munktell 1957. På 1970-talet kom de större maskinerna på 30 ton som användes för slutavverkning och på 1980-talet kom dagens skogsmaskiner som numera dessutom är digitaliserade.

Gammtallen i Lycksele Gammtallen i Lycksele

Gammtallen som är flera tusen år
Stocken grävdes fram på sex meters djup vid ett vägbygge i Lycksele på hösten 1996. En bit av trädet skickades för laboratorieanalys enligt C14-metoden och det visade sig att tallen är cirka 8700 år gammal. Gammtallen kan du se på Skogsmuseet.

Skogsbio på SkogsmuseetPå Skogsmuseet kan du se filmer om skogsbruk
Filmerna är översatta till flera språk och du kan se hur skogsbruket gick till från att man högg och sågade ner träden till hur man transporterade virket ut ur skogen.
Ofta var arbetsvillkoren hårda och snön flera meter djup.

I fyra timmar kan du sitta på Skogsbion och se hur man arbetade med skogen förr i tiden.

1980-talets skogsmaskin

Uppdraget för Skogsmuseet
Skogsmuseet i Lycksele AB har ett övergripande regionalt ansvar för skogens och skogsbrukets historia samt att kommunicera och marknadsföra skogens roll i framtidens samhälle.
Läs mer på museets webbplats

Omgivningen vid Skogsmuseet
Museet är beläget vid Gammplatsen i Lycksele. Det var tidigare en samlingsplats, för bland annat samer, nybyggare och handelsmän. Här hölls marknader och ting, kyrkhelger firades flera gånger per år. Aktörer på Gammplatsen idag är Lycksele Hembygdsgille, Lycksele Sameförening och Skogsmuseet.
Läs mer på museets webbplats

Den första skogsmaskinen Motorsågens tekniska utveckling

Gunilla Häggström, ansvarig digitala medier SkogsSverigeIntervju och text:
Gunilla Häggström
Ansvarig digitala medier
SkogsSverige

Fotografier till intervjun: Emily Karlsson

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Linn prisas för förband av skogsråvara
SkogsJobb