Nyheter om nerdragningar och nedläggningar har kommit tätt det senaste året. Efter nyåret meddelade Rottneros att massabruket i den klassiska bruksorten Utansjö i Ångermanland stängs före sommaren. Det är en trist verklighet som många andra nedläggningsorter också drabbats av.
,Seskarösågen är ett annat exempel, där staten som delägare i Setra får kritik för att jobb försvinner. Anledningen är att råvaran tryter varför Setra beslutat sig för att satsa i Kalix istället.
,Stora Ensos bruk i Norrsundet och Kemijärvi är andra exempel som väcker stor förbittring på de berörda orterna. Stora Enso får dessutom kritik för att de vägrar sälja. Det finns råvara och bruken är lönsamma, hävdas det, så varför lägga ner.
,Jag tror inte att vare sig Setra Group, Stora Enso eller Rottneros lägger ner på vinst och förlust. De ser att kampen om råvaran blir tuffare och tuffare. Att då sälja ut till någon annan som fortsätter verksamheten resulterar ju bara i att konkurrensen om råvaran blir oförändrad eller än värre. ,
,Same procedure..
,Utansjö, Seskarö och Norrsundet är dock bara en fortsättning av det som hänt alltsedan trävaror blev en av Sveriges främsta exportprodukter i mitten av 1800-talet. Ny teknik som kostar pengar men ersätter manuell arbetskraft har allt sedan dess med ständigt ökande hastighet drivit på strukturrationaliseringen inom skogsindustrin, allt från avverkning till färdiga produkter. ,
,Processen från stubbe till slutanvändare har blivit effektivare och effektivare. Mekaniseringen har nått oanade höjder när tekniken utvecklats steg för,steg. Detta illustreras väl i Skogforsks ofta använda bild av produktivitetsutvecklingen i skogsbruket sedan 1950.,
,Hundrafaldig produktionsökning
,I en modern skogsmaskin sitter föraren/operatören och producerar vad hundra skogsarbetare presterade för ett sekel sedan sedan. Våra 24 meters timmerekipage och alla kranar under resans gång hanterar mycket säkrare och effektivare omlastningar och transporter än de tusentals gamla flottarna gjorde på sin tid. De moderna massa/papperskombinaten är hypereffektiva jämfört med de klassiska brukens produktionslinjer.,
,Baksidan av myntet har alltid varit och kommer alltid att vara nedläggningar och förlorade jobb. (Detta gäller även alla våra basnäringar t.ex gruv- och stålindustrin,
,Den svenska skogen avkastar större volymer än någonsin tidigare, men det krävs allt färre för att förädla, även om man räknar in all den tekniska servicepersonal och de tillverkare som behövs för att modernisera och underhålla utrustningen Det är detta som driver den produktivitetsutveckling vilket politiker har små möjligheter att påverka.
,Den internationella konkurrensen har tvingat svensk industri att bli allt produktivare. Färre jobb i basindustrin måste ersättas till en del med fler servicejobb ,Ett sätt att skapa fler industrijobb eller att hejda strukturrationaliseringen vore att sänka lönerna radikalt, men vem vill det?
,Ett annat är en ökad vidareförädling på hemmaplan. Det har vi pratat om i 40 år men resultaten har med några undantag uteblivit. Danskar, tyskar och italienare är bättre på vidareförädling av våra råvaror än vad vi själva är.,En orsak kan vara att vi helt enkelt ligger för långt från marknaden. De stora människomassorna, d.v.s kunderna finns ju i mellan- och sydeuropa, inte i Skandinavien. Dessutom kan ju IKEA inte gärna producera möbler i Sverige till alla sina varuhus–det är helt orealistiskt,
, Koka och såga -blir mest elda?
,Idag finns nya faktorer som driver på fortsatt strukturomvandling. Den gamla klyschan koka, såga eller elda har fått en ökad aktualitet ,
1. Jakten på biobränsle som stimuleras av fördelaktig skattebehandling. Där förskjuts gränserna när politikerna särbehandlar det ena eller det andra. Det högre priset på skogsråvaran, som också blir följden, driver på utslagningen och produktivitetsutvecklingen i förädlingsindustrin.
2. EU:s planer på att ersätta fossila bränslen med biomassabaserade är offensiva. Klart är dock att man lutar sig väldigt mycket mot de nordiska skogarna som en viktig bränslekälla under det närmaste halvseklet.
3. Energipriset som på grund av marknadsanpassning och internationell handel numera ligger på samma nivå som i omvärlden. Så var det inte tidigare. Men om exportvärde och vinster uppstår i energisektorn eller i skogsindustrin har inte så stor betydelse för den svenska ekonomin.
4. Import av rysk skogsråvara är inte längre realistiskt eftersom de ryska politikerna har infört höga exporttullar.
5. Till detta kommer ovanligt stora lönehöjningar, men skogsindustrin är en av de branscher som kan bära hyggliga löner, särskilt när den behöver färre och färre anställda för samma eller större volymer.
,
, Verkligheten tränger på i ankdammen
,Vi lever med en ny svensk och global verklighet där industrier och företag,som vi vant oss vid utarmas eller till och med försvinner, Slutresultatet blir i bägge fallen detsamma.,
,Spännande verksamheter kan dock komma i deras ställe, om vi är kreativa och ser möjligheterna. Att köra med strutstaktik brukar inte vara en gångbar metod. Det enda sättet att gå vidare är att bejaka konkurrensen samt hitta nya nischer och utmaningar som ökar förädlingsvärdet i vår ekonomi. Det kan dock vara svårt att inse i det läget när man finner att ens jobb försvinner och familjens välfärd känns osäker. Då måste faktiskt politiken träda in och hjälpa till så att nya verksamheter kan komma igång. Det kommer att finnas jobb inom tillvaratagande av vår skogsresurs på många fler sätt än att bara såga plank och bräder, var så säkra.,
,Ivar Palo
,SkogsSverige