Skogens dag visade på möjligheter och behovet av samsyn

Skogen kommer ha betydelse under kommande valår i Sverige. Den är vår framtid. Därför belystes svenskt skogsbruks styrkor, svagheter, hot och möjligheter 2018.
Hur möter vi okunskap med kunskap?

Camilla Sandström, professor Umeå Universitet, och Sverker Olofsson, journalist var moderatorer för Skogens dag.

Hur jämställd och attraktiv är skogssektorn?
Lotta Folkesson, regionordförande LRF Västerbotten berättade om Folkessons maskin, ett jord- och skogsbruksföretag, som Lotta hon driver tillsammans med sin man Mattias.

– För att visa på skogssektorn som en attraktiv och jämställd bransch behöver vi utbilda studie- och yrkesvägledare och fånga ungdomarna genom filmer med så kallade Youtubers. Vi försöker underlätta för yrkesbytare som vill komma in i skogsbranschen och vi tar in praktikanter från Burträsks naturbruksgymnasium.

Lena Jonsson är projektledare för Skogskollo och arbetar på Skogstekniska klustret.
– Fler kvinnor behövs inom skogsindustrin och vi tror på vikten av att introdocera unga till skogen vid tidigt. Vi vill förändra bilden av skogsbranchen. Under 2017 hade vi en mängd skogskollon för tjejer, bland annat på Skansen i Stockholm och ett integrationskollo för nyanlända. Vi söker samverkan med fler aktörer i Stockholmsområdet!

Gustaf Egnell är forskare vid institutionen för skogens ekologi och skötsel, SLU i Umeå. Han ingår också i Expertpanelen som besvarar frågor som kommer till SkogsSveriges frågelåda. Gustaf tipsade om #slutavverkat, skogsbranschens #metoo-upprop. Över 100 berättelser om trakasserier har skickats in.
– Vi söker de som vill förändra, de som studerar biologi till exempel och vi kommer att synas på fler arenor som exempelvis EuroHorse. Kursen Tjejer och skog kommer att anordnas i Stockholm i sommar för att värva fler studenter till Jägmästar– o skogsmästarprogrammen.

Monika Stridsman har tidigare varit generaldirektör för Skogsstyrelsen och är nu styrelseordförande för Föreningen Skogen.
– Värderingsförändringar tar tid. Det behövs förebilder och goda exempel. Alla ryms i skogen och vi behöver jobba för att alla ska trivas i skogen. Föreningen Skogen författade för många år sedan etiska regler för skogsbruk.

Är EU ett hot mot svenska skogsbruk?
Christoffer Fjellner är Europaparlamentariker.
– För utsläpp/upptag av koldioxid i landskapet (LULUCF = Land-Use, Land-Use Change and Forestry) finns inga regler, men sedan 2013 är medlemsstaterna skyldiga att mäta och rapportera utsläpp och inlagring. EU-parlamentet har nyligen röstat om det reviderade Förnybarhetsdirektivet RED. Andelen grödbaserade drivmedel som etanol och biodiesel frysas, medan biodrivmedel från skogsavfall inklusive tallolja, ska nå minst 0,5% år 2021 och 3,6% år 2030. Det behövs kunskap inte bara om att bruka skog utan också om på vilket sätt man brukar skogen och en samsyn kring detta.

Jan Terstad är chef för skog och naturvård på Naturskyddsföreningen.
– Mina slutsater för ett hållbart skogsbruk är en ökad substitution och markanvändning, utveckla maskiner för hyggesfritt skogsbruk, att skogssektorn erkänner en faktisk miljöpåverkan och ställer upp på förändringar. Jag refererar till professor Sten B Nilssons tio teser i hans artikel hos Föreningen Skogen.

Jan Terstad och Christoffer Fjellner enades om att en framgång för EU vore att kunna få gemensamma regler för det som rör skogsbruk i Europa. Ju fler produkter från skog, desto mer lagstiftning krävs, exempelvis för textil, plast etc. Monika Stridsman framförde att KSLA har rundabordssamtal med myndigheter med diskussioner kring olika definitioner av skogsbruk och skyddad skog.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, gav sin och Regeringens syn på skogssektorn.
– Det nationella skogsprogrammet ska bidra till en biobaserad ekonomi och är en nyckel till en fossilfri välfärdsstad. Rapporterna från respektive grupp samt remisser är levererade. Det är många viljor som ska enas och diskussionerna gav en viss samsyn, även om det skulle behövas mer. Småland är först ut med ett regionalt skogsprogram, och även Västernorrland och Jämtland kommer därefter.

Tre mäktiga – om hot och möjligheter

De tre kvinnliga ordförandena Karin Perers från Mellanskog, Lena Ek för Södra skogsägarna och Eva Färnstrand för Sveaskog diskuterade hot och möjligheter.
– En tydligare politik kräver en bättre gemensam förståelse, dvs en gemensam bild av vad man vill och gemensamma definitioner. Vi behöver bli bättre på att inte bara skydda kulturlämningar utan också berätta historien kring dem. 75% av världens textilproduktion är oljebaserad. En maskin på Södra Cell Mörrum är omställd för att producera viskos och lyocell. Om man också kunde ersätta betong vid byggnation skulle det ha en enormt stor betydelse. Ett skymningsland råder tills det finns domar om vad som är skyddsvärt och även ersättning till skogsägare. Myndigheterna har inte fått det politiska stödet som behövs.

Styrkor hos teknikdrivande företag och industri
Göran Nyberg är vd för Olofsfors AB som har funnits i 256 år och har gått från järnbruk till idébruk där man idag tillverkar produkter i borlegerat stål, framför allt band till skogsmaskiner, ECO-tracks. Man arbetar kvalitets- och miljömedvetet.

Liselott Nilsson, GIS-specialist, Skogsstyrelsen, berättade om digitala möjligheter.
– Vi får effektivare processer, mer virke, automation, bättre precision i miljöarbetet och nya möjligheter som naturturism, rekreation och integration. Med hjälp av spårbarhet i virkesflödet kan rätt köpare få rätt råvara i rätt tidpunkt.

Daniel Nylén, Umeå universitet, menade att en inventering av kunskaper hos nyanlända behövs och berättade om skogens värdekedja, dvs skogsbolag, entreprenörer, transportörer, sågverk, pappersbruk, försäljning, kund. Hans avhandling om digital innovation blev prisbelönt.

Liisa Saarenmaa arbetar som biträdande avdelningschef på Naturresursavdelningen inom jord- och skogsbruksministeriet i Finland.
– Vår bioekonomistrategi innebär en ökning till 100 miljoner Euro före 2025 och 16% av BNP. Målet är också att skapa 100.000 nya arbetsplatser. För att uppnå de bioekonomiska målen uppskattas det att det under 10 års tid behövs allt som allt 2,1 miljarder euro i offentliga satsningar, fördelat på riskfinansiering till företag (1,0 mrd), forsknings- och innovationsfinansierings (0,5 mrd) samt satsningar på pilotprojekt och demonstrationer (0,6 mrd).

Magnus Karlberg, docent och biträdande professor LTU föreläste om prestandabaserade affärsmodeller.
– I en prestandabaserad affär tjänar man pengar när kunden får nytta. En funktionell produkt har mjuk- och hårdvara, stödsystem och drifthanteringssystem. En flygplats behövde nya ljuskällor och ville betala för ljuset, dvs pay per lux. Det var inte armaturen som gjorde nytta utan ljuset som levererades. Detta tankesätt kan användas redan från början av utvecklingen.

Samtal om etik och moral
Tomas Lundmark är professor i skogsskötsel, SLU.
– Vi ska bruka skogen så den tillgodoser våra behov men även kommande generationers behov. Vi skapar framtiden. Mängden skog idag är tidigare generationers verk. Istället för strid om produktion och miljö måste vi prata mer om skogen, hitta gemensamma nämnare och agerande.

Ida Odersstål, M.II.O. Entreprenad.
– Vi behöver ett hållbart klimat, med stabila ekosystem, ekonomisk hållbarhet, sysselsättning och arbetskraft. Vi kan se hyggesfritt skogsbruk som en möjlighet. Visionen är en levande landsbygd med skogen som basindustri. Variation bland markägare ger variation i skogen.

Cecilia Tall, generalsekreterare TEKO och Lena-Marie Jensen, Smart Textiles visade som avslutning på dagen en klänning gjord av skog! Den var en del av projektet Etablera närodlad textil i Sverige genom BioInnovation.

Skogstekniska klustret, Länsstyrelsen i Västerbotten, SLU och Umeå universitet samverkade kring Skogens dag som genomfördes den 1 februari på Grand Hôtel i Stockholm.

Vill du veta mer?