Skogens dag i riksdagen blir en årlig tradition

23 maj 2016 Föreningen Skogen bjöd den 19 maj in medlemmar och politiker till en diskussion mellan riksdagen och skogssektorn. Dagen arrangerades av Magnus Oscarsson (kd) och Birger Lahti (v) och inleddes med studiebesök i gamla och nya riksdagshuset, lunch och därefter seminarium.

Skogens dag i riksdagen blir en årlig tradition

Temat för dagen var ”Hur skapar vi skogslandet Sverige till 2050?” och den inleddes med en guidad rundvandring av både det gamla och nya riksdagshuset.

Bengt Ek, vd, Föreningen Skogen, målade upp en bild av ett framgångsrikt Skogssverige år 2050.
– Alla ungdomar vill arbeta med skogen, biologerna får den lön de förtjänster och skogen är en plats där skogen och staden möts. Reservaten har vuxit, död ved och biologisk mångfald ökar. Alla ropar efter skog!
Detta ger en hög efterfrågan på skogsråvara. Dagens virkesförrådet ligger på 135 kubikmeter per hektar medan det i snitt finns 350 kubikmeter orörd skog. Rekreationsskogar skapar naturvärden som blir andliga reservat. Det finns massor med jobb i skogen, som t.ex naturguidning. Det blir svårt att säga hur många som arbetar i skogsindustrin då skogen kommer att vara inblandad i alla branscher.

Bengt Ek, vd Föreningen SkogenPelle Gemmel, professor i skogsskötsel, SLU

Pelle Gemmel, professor i skogsskötsel, SLU, undrade om det var bättre förr?
– 1935 kom ett nationellt skogsprogram som grundlades av dåvarande Skogshögskolan, statens skogsförsöksanstalt och Skogsvårdsstyrelsen och förbud mot utländskt ägande infördes. 1948 kom skogsvårdslagen då hela Sverige gick över till trakthyggesbruk. Det ledde till att Sverige blev en världsledande skogsnation med 0,7% av världens skogsmark. Vi hade ett effektivitet och var världsledande på ekonomiskt skogsbruk med föryngring, avverkning, logistik mm. En stark miljörörelse ledde fram till certifieringen (PEFC, FSC) i slutet på 1990-talet. Vi har fördubblat uttagen. Andelen och antalet skogliga doktorer har minskat drastiskt vid skogsfakulteten i SLU, Umeå. Röjningsberget ligger på 1,4 miljoner hektar. De som disputerar ska ut i skogsbruket och samhället vill ha fler.

Carina Håkansson, vd, Skogsindustrierna, berättade om när 2050 då bioekonomin genomsyrar samhället.
– När Klimatkonferensen pågick i Paris steg temperaturen för varje år. Där inleddes starten på en resa mot det fossilfria samhället och det var inte så konstigt att det skedde i Sverige. Vi har stor tillgång till världens mest förnybara råvara – skog. Transportsektorn är den stora utmaningen när lastbilarna bara tar omkring 40 ton och en järnväg som inte är utbyggd. År 2050 har vi elektrifierade vägar och gröna ligninbaserade batterier. Bilar består till stor del av kolfiber från trä, därför är de mycket lättare. Forskarna har knäckt koden genom att härma skogens fotosyntes. Klimatavtalet 2015 lyfte skogens stora möjlighet att förhindra den globala uppvärmningen genom att lagra kolet i skogen – som kollagringspelare. Vi odlar träden i 80-100 år medan trähusen står i 150 år. Två träd planteras för varje avverkat träd och binder koldioxid. Då slipper vi utsläpp från alternativa material. I mitt hus har jag Climawool (ekoportal 2035) och petflaskan försvann när CBB Cellulosa Based Bottle utvecklades. Tyg av trä kommer direkt från pappersmaskinen ut på rulle och används som ForestShades (ekoportal 2035).

Carinas direkta råd till politikerna var att: ta fram en bioekonomistrategi, införa krav i offentlig upphandling, stå upp för skogen genom att värna ”frihet under ansvar”, äganderätt och bevarad mångfald enligt lagd strategi.
– Vi behöver lära Bryssel att ståndortsanpassa sina beslut. En omställning till bioekonomi tar lång tid och därför behövs styrmedel. Vi tar oss inte dit utan konkurrenskraftiga företag och vi lever helt på en global marknad. Nu finns ett ypperligt utgångläge för framtagning av en strategi.

Carina Håkansson, vd SkogsindustriernaLena Gustafsson, professor i naturvårdsbiologi, SLU

Lena Gustafsson professor i naturvårdsbiologi, SLU, menade att vi behöver livskraftiga bestånd av alla arter.
– Hur gör vi idag? Naturvård bedrivs på olika sätt: naturhänsyn, frivillig avsättning, nationalpark/reservat, skötsel/restaurering är alla naturvårdsinstrument. Förra sekelskiftet skapades nationalparker och senare naturreservat. I början på 90-talet infördes naturhänsyn och i slutet frivillig avsättning mm. Hur ska vi göra fram över? Vi ska fortsätta på inslagen väg genom att skydda skog i olika skalor och införa olika sätt att bedriva naturvård. Vi kan tänka nytt genom att evidensbasera besluten baserat på kunskap med bästa vetenskapliga underlag, systematiska kunskapssammanställningar och osäkerhetsbedömningar. Vi bör utveckla ett regionalt tänkande, dvs hur man bedriver naturhänsyn beroende på var man finns i landet. Vi kan tänka framåt även i den praktiska naturvården. Vad har det för värde på sikt? I den tekniska utvecklingen finns hjälpmedel. Klimatanpassa arterna i klimatreservaten.
Jag tycker att naturvården borde breddas – inte bara biologisk mångfald. Många bra initiativ görs bland skogsägare och skogstjänstemän även ett kreativt tänkande bland oss forskare. Men det inns inget forum för att diskutera – vi skulle behöva skapa en arena för att lära av varandra. Kanske inte via sociala medier utan träffar och även en exempelsamling.

Jessica Nordin, Affärsutvecklare ekosystemtjänster, Sveaskog, berättade hur en fungerande marknad för ekosystemtjänster skulle se ut.
– Nya affärsmodeller är förutsättningen för ekosystemtjänster i framtiden med klimatreglering, biologisk mångfald och rekreation i skogen. Marknader för biologisk mångfald omsätter 25-35 miljarder årligen. Habitatbanker finns bl.a. i USA och Australien. Det behövs en lagstiftning kring ekologisk kompensation. Sveaskog avsätter 20% av den produktiva skogsarealen.
Vilka beslut behövs? Tydliga riktlinjer för hur ekologisk kompensation ska utformas och värderas, enklare att kompensera där habitatbanker kan vara en del av lösningen. Ett nationellt handelssystem för skogliga koldioxidkrediter baserat på ökad tillväxt och substitution. Samhällsekonomiska värden kan vara högre än skogsbruksvärden. Det behövs en årlig ersättning från samhället som tar hänsyn till sociala värden.

Jessica Nordin, affärsutvecklare ekosystemtjänster, SveaskogSten Nilsson, professor IIASA, Österrike

Sten Nilsson, professor vid internationella institutet för tillämpad systemanalys, CEO, (IIASA) Österrike, berättade om Sverige som en global skogsnation.
– Omvärldsanalyser måste vara snabbare och bättre. Det nationella skogsprogrammet bör genomföras enligt de ursprungliga principerna med en samverkan, bred dialog och handslag mellan stat och intressenter.
Man kan utföra ett realistiskt bioekonomikoncept genom att inrätta en Bioekonomiberedning på samma sätt som Miljömålsberedningen. Det är mycket viktigt att det finns ett tvärgående initiativ. År 2040 kommer landsbygdens befolkning att utgöra 8% av de röstberättigade. Ni politiker bör engagera er starkt i det nationella skogsprogrammet och ett hållbart bioekonomikoncept.

Anna Steinwall, verksamhetsledare Skogen i Skolan, menade att alla vill jobba i skogssektorn år 2050.
Idag finns ett lågt intresse för teknik/naturvetenskap inkl skog hos dagens ungdomar. Urbaniseringen tillsammans med antalet nyanlända ger mindre naturlig kontakt med skog och antalet sökande till de skogliga utbildningarna minskar – både gällande akademiska och yrkesutbildningar. Kunskapsbrister finns hos nyutexaminerade medan arbetsmarknaden för skogsutbildade dock är dock mycket god och skogssektorn ses idag som en framtidsbransch. Hur tar vi oss an utmaningarna? Genom mer satsningar i grundskolan eftersom attityder skapas tidigt i livet. Öka kännedomen om praktiska gymnasieutbildningar och gör dem mer attraktiva för eleverna. Utöka det traditionella rekryteringsområdet till storstad och satsa även på storstadsnära universitet samt på skolans studie- och yrkesvägledning – vilket är hela skolans ansvar idag. Arbeta för en ökad jämställdhet i skogssektorn och koppla ihop SFI med skogskunskap.
Visa på skogen som en framtidsbransch och hur viktig den är i klimatfrågan för ett hållbart samhälle.
Anpassa de akademiska utbildningarna ytterligare efter arbetslivets och näringslivets behov där man kan varva teori och praktik samt bjuda in företag och näringsliv. År 2050 finns det stora möjligheter för skogssektorn att stärka rekryteringen inom storstadsregionerna genom t.ex tydlighet i regleringsbrevet för Skogsstyrelsen. En politisk strategi för skogskunskap inom utbildningsområdet kan kombineras med en nationell strategi. Med skoglig studie- och yrkesvägledning i skolan, stärkt skogskunskap, utomhuspedagogik och kunskaper om allemansrätten i skolans läroplaner kan alla jobba i skogssektorn!

Efter detta pågick en paneldiskussion om vilka politika beslut som behövs.

Välkomna till Skogens dag i Riksdagen på Internationella skogsdagen den 21/3
Skogens dag blir en tradition i Riksdagen! Föreningen Skogen tackade för visat intresse tillsammans med Magnus Oscarsson och Birger Lahti och välkomnade alla den 21/3 2017 på den Internationella skogsdagen.

Mer information

Presentationer

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Simeon säljer på Biometria
SkogsJobb