Skogsstyrelsens senaste beräkningar visar att avverkningspotentialen är lägre än vårt samlade behov av virke. Denna brandfackla kastade den relativt färske generaldirektören för Skogsstyrelsen in i debatten 17 september. Detta utlöste en strid ström av debattartiklar och uttalanden från olika håll inom skogsnäringen och Naturvårdsverket.,
,
Debatt i norr
,Debatten om reservatsavsättningar, främst i norra Sverige har varit intensiv.,Under ett seminarium på SLU i Umeå i måndags som SLU Umeå,och SMF/Skogsmaskinföretagarna inbjudit till lades fokus på betydelsen för ekonomin och eventuella effekter,på sysselsättningen i norra Sverige.,
,
Maskinentreprenörerna är oroade
,Skogsmaskinföretagarna uttryckte oro för att deras medlemmar skulle tappa arbetstillfällen i det fall avverkningarna måste minskas till följd av reservatavsättningar. Skogsmaskinföretagarnas representant Ulf Sandström efterlyste besked om hur det skulle bli med avverkningsnivåerna om den planerade undandragningarna av skogsmark genomfördes. ,
,
Billigare att skapa reservat i norr
,Professor Pär Gemmel, SLU Alnarp inledde med att tala om att det är mycket lättare att avsätta skogsmark som reservat i norra norrland än i Skåne, trots att man skulle skydda många fler arter om man sparade ädellövskog i södra Sverige (1 100 arter att jämföra med 400 arter i norra Sveriges barrskogar).,,Professor Kjell Sjöberg gick igenom kriterier för biologisk mångfald. Han redovisade ett konkret exempel om att utvecklingen av ett finmaskigt skogsbilvägnät ökat störningarna och minskat andelen opåverkad skogsmark mycket påtagligt.,,Skogsbruk fragmenterar också skogslandskapet på olika sätt vilket påverkar faunans och florans möjligheter att flytta, föröka sig eller i vissa fall även existera..,,En furas livstid är i naturen minst 600 år innan den dör . Under alla levnadsstadier från planta till till torrfura och så småningom högstubbe befolkas den av olika organismer , där artsammansättningen varierar över tiden. Denna kedja bryter skogsbruket som inte låter träden bli äldre än 100 år, vilket missgynnar många organismer, särskilt de som är beroende av död ved för sin existens..,
Evighetsträd
,Därav kommer behovet av att lämna kvar så kallade evighetsträd, det vill säga träd som får växa in i nästa trädgeneration samt även de nästpåföljande. ,
, Ulf Sandström fick besked om hur det skulle bli med avverkningsnivåerna framledes, se nedan.
,
Röster från skogen
,Från Norrbotten fick han inte lika goda besked. Norrbottensrepresentanten, Distriktschef Hans Vinsa, Sveaskog kunde inte lugna honom på den punkten. Det råder en större oro i Norrbotten för konsekvenserna av ytterligare avsättningar eftersom man redan idag har den största andelen skyddade arealer i landet. Dessutom befarar man (med visst fog) att det är den gamla skogen som kommer att skyddas. Detta minskar avverkningsvolymerna betydligt på kort sikt eftersom det finns för lite medelåldersskog att gallra i. ,
,För Västerbottens del kom svar från Länsjägmästare Johan Wester, Skogsvårdsstyrelsen Västerbotten. Länsjägmästaren redovisade en konsekvensberäkning som beställts av skogsvårdsstyrelsen. Beräkningarna har gjorts av Riksskogstaxeringen våren 2003.,
,Beräkningarna från Västerbotten visar att även om skogsmarker undantagna fån skogsbruk ända upp till 20% kommer avverkningsvolymerna ändå att kunna höjas långsiktigt jämfört med dagens nivå.,,Tre restriktionsnivåer nivåer på skogsmarken nedanför fjällkedjan testades. Alternativen avsåg procentuell andel skogsmark som undantas från skogsbruk utöver befintliga naturreservat som omfattar 3,5 % av produktiv skogsmark.,Referensalternativet 13 % är definierat enligt följande: 5 % undantaget som detaljhänsyn, 3,2 % undantaget som frivilliga avsättningar (c.a 100 000 ha), 1,3 % blir nya naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal (35+4+4+43 tusen ha), ungefär 3% (100 000 ha) bedöms ej komma att brukas av olika skäl,
,
,Resultaten redovisas i figur 1.,,Utgångspunkten, avverkningsnivå 6,5 miljoner m3sk 2005 är en bedömning baserad på att årsavverkningen 1999-2001 som var drygt 6 miljoner m3sk har ökat något.,,Skogsvårdsstyrelsen har dragit följande slutsatser av resultatet.,
,
,Västerbotten var tidigt ute med att beställa dylika beräkningar. man var så snabb att Skogsstyrelsen inte hann med att dra upp gemensamma riktlinjer. Detta hade försvårat möjligheten att jämföra mellan län. Riksskogstaxeringen har dock på uppdrag av Skogsstyrelsen gjort en ny framskrivning kallad SKA 03 som är för samtliga län i landet, även Västerbotten. Denna gång har samma kriterier använts för alla länen, vilket möjliggör jämförelser. SKA 03 är planerad att redovisas före årsskiftet,
,Ivar Palo
,SkogsSverige,,
Fakta om reservat
,Lite fakta om skyddad skogsmark (källa Naturvårdsverket),Inte fullt 1 procent (0,93 procent) av den produktiva skogen nedanför fjällskogen är skyddad. Variationen mellan regionerna ligger mellan 0,47 – 1,47 procent. ,
,
,
,
,
,Det som nu gäller är de att regering och riksdag bestämt att skydda 320 000 hektar som naturreservat före 2010 utöver de 900 000 hektar som redan är skyddat (år 2000). Privatskogsbruket ska dessutom frivilligt avsätta 500 000 hektar Därutöver har skogsbruket frivilligt undantagit 810 000 hektar från skogsbruk.,
,Om man ser till de nationella miljömålen blir de nya avsättningarna 35 000 hektar för Västerbotten och 50 000 hektar i Norrbotten, vilket kan synas vara överkomligt. ,Enligt regeringens bedömning bör 320 000 ha avsättas som naturreservat, 30 000 ha som biotopskyddsområden och 50 000 ha skyddas genom naturvårdsavtal.,
,Det som virrar till det hela och ökar osäkerheten är de inventeringar som naturvårdsverket gör på den statligt ägda skogsmarken och som ska utmynna i en rapport till regeringen om hur mycket skyddsvärd statlig skog som finns.,
, En preliminär prognos pekar på att det finns c.a 400 000 hektar skyddsvärd statlig skog på Sveaskogs och Fastighetsverkets innehav. En del av markerna har redan utpekats som skyddsvärda av markägarna. Det mesta finns i Norrbotten varav hälften öster om fjällkedjan.,
, Anmärkningsvärt är att naturvårdsverket saknar en strategi för reservatsavsättningar eller vilken typ av skogsmark som är speciellt skyddsvärd eller komplettererar redan gjorda avsättningar. Denna strategi är planerad att tas fram 2004. ,