Rysk lärk är också svensk

10 maj 2010 Lärk har en hög andel kärnved, vilket har gjort den intressant som ersättning,för tryckimpregnerat virke i olika utomhusmiljöer, t.ex.,lekplatser, bryggor, altaner och huspaneler.

, ,

,

,

,

,

,

,

,

,

,

,

,

, ,

,

Lärken har testats i Sverige under mer än hundra år, och har betraktats som ett intressant trädslag,men har aldrig riktigt slagit igenom. Det är kanske dags nu.
, I södra Sverige planteras idag främst hybridlärk, en korsning mellan japansk (Larix kaempferi) och europeisk lärk (L.decidua).
,

,  I Norrland planterar man rysk lärk (L. sukaczewii),även kallad sibirisk lärk.
, Hybridlärken växer fortare, men har sämre härdighet och generellt sämre virkeskvalitet än de ryska lärkarterna. Till Skandinavien infördes lärk av människan vid mitten av 1700-talet, men lärk har förekommit här naturligt även efter senaste istiden. Detta bevisas av fynd av 9000 år gamla lärkkottar i torvlager på två platser i norra Sverige I Finland har man funnit en 120 000 år gammal bit av lärk.

,

, Numera räknas rysk lärk som inhemsk, Det behövs därför inte längre tillstånd av Skogsstyrelsen för att plantera rysk lärk, vilket behövs för de införda arterna hybridlärk och europeisk lärk.
,  Det är emellertid skillnad på de ryska arterna. I en ny avhandling från SLU i Umeå kom Lars Karlman fram till att det är den västryska arten L. sukaczewii som bör användas i Norrland. Frökällorna till plantor bör vidare komma från mer maritima (kustnära) områden i Ryssland för att passa det svenska klimatet.

,

Lars Karlman  jämförde femåriga plantor av fyra ryska arter och L. sukaczewii överlevde bäst i fält, klarade frost bäst och hade bra stamkvalitet. Äldre bestånd av samma art har vuxit bra på mark med hög bonitet,
, men på mager mark klarar sig tall bättre. Hybrider av rysk och europeisk lärk har, i försök visat en ännu högre produktionspotential än L. sukaczewii.

,

Ivar Palo
www.skogssverige.se
, Källa: Notiser från SLU, nr 3, 2010.
, Sibirisk Lärk, Ove Martinsson

,

,

,

Faktaruta

,

I Finland har man funnit att lärken när den växer som bäst, växer mycket snabbt.
, På rätt växtplats producerar den bättre än än gran och tall. Den fortsätter att växa i betydligt högre ålder än våra andra barrträd. Och den är inte heller särskilt krävande beträffande växtplatsen om den bara får tillräckligt med ljus.
, För att växa bra, kräver den dock en lika bra växtplats som vårtbjörk. På rätt plats kan den bli över  40 meter hög.
,

, Det lönar sig inte att göra massa av lärk. Den kräver mera kemikalier i kokprocessen än de övriga trädslagen. Av den anledningen måste  den kokas
, skilt för sig och det lönar sig inte på grund av att tillgången på lärkmassa är för dålig.

,

Lärkens ved är hård för att vara ett barrträd Lärkvirkets torrdensitet är mellan 600 och 700 kg/m3. I rått tillstånd väger lärkvirket ofta mer än 1000 kg/m3 vilket gör det att det inte flyter i vatten. När det torkas spricker det och vrider sig lätt och
, på grund av den stora kådhalten är det svårt att såga. Sågning, torkning och vidarebehandling kräver  hög yrkesskicklighet.
, Lärkens rödaktiga kärnved är mycket hållbar och . Lärkvirke är mycket motståndskraftigt
, mot röta och nästan lika bra som ek som möbelvirke. Man vill därför ha mer lärk i Finland och det finns redan nu  mer än vad Sverige har.
I Sverige uppgår virkesförrådet av lärk till ungefär en miljon m3, vilket motsvarar mindre än ½ promille av det totala virkesförrådet. Cirka hälften av förrådet är yngre än 50 år. I Ryssland  finns c.a 25 miljarder m3 Lärk .

,

  
  

,

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Lars återvänder till Naturskog
SkogsJobb