Rödlistade arter trivs i vanlig norrländsk barrskog

19 februari 2004 Lena Gustafsson, SLU, tidigare Skogforsk delade ut ris och ros till skogsbruket på Skogsforsks konferens i Umeå. Ämnet var effekterna av skogsbrukets naturvårdsåtgärder under de sista 15 åren.

Rödlistade arter trivs i vanlig norrländsk barrskog

Det finns oväntat gott om rödlistade arter i norrländska skogar
,När SLU och Skogforsk inventerade rödlistade mossor och lavar i norra Hälsinglands granbestånd hittade man oväntat många arter – fler än man hittar i genomsnitt i landets nyckelbiotoper, alltså de “pärlor” av extra skyddsvärd skog som inte ska avverkas.,

,- Resultaten visar att rödlistade mossor och lavar är betydligt vanligare än vi hittills trott, säger professor Lena Gustafsson som lett studien.,

,Skogarna som inventerades var vanliga granbestånd som snart ska avverkas. De genomsöktes systematiskt av erfarna artspecialister. Hälsinglands natur är rik på biologisk mångfald, men skogarna där avviker inte väsentligt från dem i många andra delar av Norrland. Därför tror forskarna att de norrländska skogarna generellt är rika på rödlistade arter.,<p<,Lena Gustafsson relaterade om de utförda studierna som ännu inte gett så mycket på grund av att de vidtagna åtgärderna tar tid på sig innan effekterna kan avläsas,

,

Högstubbar är bra

,Ni har kanske sett de höga stubbarna ute på hyggen ni har passerat. De är exempel på naturvårdsåtgärder, inte slarvig avverkning. Södra bedömde t.ex att man hittills kapat till 50 000 högstubbar bara under 2002. Forskarna har nu hittat så kallade ”kvittensarter” (t.ex Större flatbagge) i dessa stubbar som inte funnits på platsen tidigare. Det är positiva tecken på att hotade arter kanske kan finna substrat att utvecklas och fortplanta sig i dessa stubbar.,

,

”Blekgröna skogsbruksplaner”

,De ”gröna skogsbruksplaner” som bl.a. skogsvårdsstyrelsen och skogsägarföreningarna gör åt privata skogsägare kan bli betydligt grönare. Det visar en annan studie som Skogforsk genomfört,En stor del av den skog som i planerna klassas som naturvårdsbestånd visar sig ofta ha låga naturvärden. Samtidigt missar planläggarna skyddsvärda bestånd, t.ex. nyckelbiotoper. De skogsbestånd som sparas är i genomsnitt små, på mager mark och med lägre virkesvärde än övriga bestånd. Här efterlyste Lena Gustafsson bättring,

,

Naggade hänsynsytor

,En annan mindre positiv upptäckt av forskarna var att i lämnade hänsynsytor hade ofta de grövsta träden tagits bort. Dessa träd bör dock få stå kvar eftersom de är värdefullast ur naturvårdssynpunkt,

,Lena Gustafsson sammanfattade med att säga att studierna har gett nya frågor som söker svar. Inventeringarna i de ”vanliga” skogarna i Hälsingland som hade överraskande höga naturvärden får forskarna att undra om det förhåller sig så i hela norrlands inland.
Man kommer även att studera yngre skogar (60-80 år) för att ta reda på om det redan där finns naturvärden som hittills inte beaktats.
,Naturskyddsföreningen har för övrigt redan ställt krav på att de 30 studerade bestånden måste undantas från skogsbruk.,

,Sista ordet är inte sagt om detta. Kravet på avsättningar så kallade sociala reservat kommer också att öka, enligt Lena Gustafsson. Det är därför viktigt att forskarna får reda ut hur det egentligen förhåller sig med livsrummet för rödlistade och hotade arter i de norrländska skogarna.,

,Ivar Palo
,SkogsSverige

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Axel och Anders börjar på Forum Fastighetsekonomi
SkogsJobb