Utbildning av och forskning kring privata skogsägare,De privata skogsägarna var länge i fokus för den skogstekniska forskningen. Dess främsta företrädare var under lång tid Småskogsgruppen, SLU i Garpenberg. Det berättade Mikael Håkansson som på 1980-talet arbetade inom Småskogsguppen, under en Work Shop i Umeå.
, Man bedrev forskning kring det småskaliga skogsbruket. Praktiska färdigheter stod i högsätet. Man testade metoder och maskinell utrustning lämpade för den private skogsägaren. Man var mycket stolt över sin forskning och dedikerad sitt arbete.,
, Enheten var sammansvetsad och 8-5 mentalitet existerade knappast. Den private självverksamme skogsägaren hade hög status och det samma gällde forskningsarbetet kring honom (det var oftast en han ). Forskarna själva satte en ära i att även kunna arbeta praktiskt med den utrustning de forskade kring. ”Hands On” var viktigt.
,Så många som 200 personer var periodvis sysselsatt i forskningen om småskaligt skogsbruk. ,Detta pågick fram till mitten av 1990-talet. 1995 lades Garpenberg ner som SLU-enhet och Småskogsgruppen upplöstes tämligen abrupt.,
,Ny skogsvårdslag 1993
,Vad har hänt sedan dess ? En viktig sak är den nya skogsvårdslagen 1993 som likställde miljömålen med produktionsmålen. Även framgent skulle dock en hög och jämn ,virkesavkastning åstadkommas. ,Viktiga förändringar som den nya inriktningen innebar var bl.a. en avreglerad ,lagstiftning, minskat ekonomiskt stöd till skogsbruket och minskade resurser till ,skogsvårdsmyndigheten. Skogsvårdsavgiften togs också bort. ,
,Den nya politiken bygger på en ökad frihet för skogsägaren att inom de ramar som ,politiken medger utforma sin egen skogsskötsel. Målen ska nås genom skogspolitiska ,insatser som syftar högre än lagstiftningen, främst rådgivning samt på frivillig väg ,genom skogsägarnas ökade ansvarstagande.
, ”Det ökade ansvaret ska möjliggöras genom ökade kunskaper”. ,
,Självklart att röja?
, Röjningsplikten försvann. Skogsägare förväntades röja ändå eftersom det var viktigt att vårda de växande bestånden. ,Nu blev det ju inte riktigt så. Röjningarna släpar efter och har så gjort under 10 år. Forskningen kring den självverksamme skogsägaren försvann nästan helt och hållet. Samtidigt minskade också antalet självverksamma i skogen stadigt. Dagens skogsägare bor mest i tätorter, ofta långt från fastigheten. Denna kategori är inte heller beroende av intäkter från sin skog på samma sätt som den som bor på sin fastighet och saknar fast anställning. ,
,Skattelagsstiftningen inspirerar inte heller till själverksamhet eftersom den självverksamme drabbas av egenavgifter på nedlagda arbetstimmar jämfört med om han lejer arbetskraft eller enbart säljer rotposter.,
,Några siffror om privatskogsbruket
,Enligt lantbruksräkningen 1992 finns ca 245 000 företag med skog.
-Av ,dessa har 99 % mindre än 400 ha skogsmark.
,-Skogsmarken ägdes till närmare hälften av enskilda ägare.
,-224 000 företag, klassade som ”enskild person” och ”enkelt bolag” ägdes av <br,-ca 343 000 personer varav 34 % var kvinnor.
,-23 % av dessa företag ägdes av utbor, dvs. personer som var bosatta i annan kommun än där ,skogsföretaget var beläget.
,-30 % av ägarna till skogsföretagen var utbor. Utboägandet var alltså vanligast när företagen ägdes av flera personer.
,-Var tredje företag inom ägarkategorierna ”enskild person” och “enkelt bolag” var ,flerägda, dvs. ägdes av mer än en ägare.
,-Detta var mest frekvent för skogsbruksföretag ,(högst 2,0 ha åker) där 38 % av företagen är flerägda mot 21 % för kombinerade lantbruksföretag. ,
,En jämförelse med 1976 års lantbruksräkning visar att flerägandet ökat kraftigt. Även ,andelen kvinnor och utbor har ökat liksom andelen yngre skogsägare.
,-Ungefär 14 000 fastigheter byter ägare varje år. Merparten av dessa (nästan två ,tredjedelar) utgörs av arv, gåva eller släktköp. ,
,En heterogen grupp
,De enskilda skogsägarna utgör naturligtvis en heterogen grupp i många ,avseenden. 1992 var majoriteten män och den manliga dominansen blev ännu större bland ägarna/skötselansvariga (drygt 80%).
,Medelåldern var drygt 55 år och skogsmarken har ägts i genomsnitt 20 år.
,Nästan fyra av fem ägare bodde på egen skogsfastighet eller inom en tre-milsradie.
,Avkastningens betydelse ökade med arealstorlek. ,Ägare till större skogsmarksareal ansåg sig i större grad vara kunniga i skogliga frågor.
,Nästan var fjärde av ägarna var egna företagare (inkl. jordbruk)
,Antal skogliga aktiviteter ökade med areal.
,Nästan 70% av ägarna hade 1992 inga planer på förändring av sitt skogsinnehav.,
,Hur ser det ut idag?
,2004 finns fortfarande en bra bit över 200 000 fastigheter fördelade på c.a.345 000 ägare.,Antalet boende på fastigheten har minskat stadigt och utvecklingen ser ut att fortsätta.
(från 70 % 1992 till 49 %) ,Antalet utbor har således ökat, medan leveransavverkningar i egen skog har minskat.
, 
,
,Ändock avverkas fortfarande c.a 8 miljoner kubikmeter leveransvirke årligen. 12 miljoner arbetstimmer läggs på skogsarbete (markberedning, plantering, röjning, vedhuggning etc.).
,4, 3 miljoner fastkubikmeter brännved avverkas årligen på fastigheterna. Arbetsmängden utgör hälften av totalt antal arbetade timmar i skogsbruket.totalt. (källa Gun Lidestav) . 1991 var antalet arbetstimmar i privatskogssbruket 31 miljoner arbetstimmar (källa SVO).
Därefter har självverksamheten minskat stadigt (se bild),,Summering,,
,Ivar Palo
,SkogsSverige,,