Information från den fullständiga debatten i Riksdagen,
,Källa Rolf Segerstedt rolf.segerstedt@lrfmedia.lrf.se,,
Riksdagsdebatt om Sveaskog
,
,Här återges det fullständiga snabbprotokollet från tisdagskvällen debatt om statliga Sveaskogs agerande på virkesmarknaden. Debattörer är näringsminister Leif Pagrotsky (s), Maria Larsson (kd), Ola Sundell(m) och Anders Sundström (s).,
,,Snabbprotokoll 2002/03:28,Tisdagen den 3 december,Kl. 14.00 – 16.29, 18.00 – 22.15
,12 § Svar på interpellation 2002/03:31 om Sveaskogs agerande på virkesmarknaden och statens ägaransvar,,Anf. 87
, Näringsminister LEIF PAGROTSKY (s):
,Fru talman! Maria Larsson har ställt fyra frågor till mig om Sveaskogs verksamhet. Jag besvarar dem i ett sammanhang. Jag vill först redovisa regeringens motiv för att bilda och utveckla Sveaskog till Sveriges största skogsägare. Syftet med att bilda Sveaskog var att återföra tidigare privatiserad mark i statlig ägo. Under den borgerliga regeringen på 1990-talet privatiserades Domänverkets skogar och de statliga skogsindustrierna i ett börsbolag, där staten dock behöll aktiemajoriteten. Avsikten var att skapa ytterligare en stor svensk skogskoncern. Det försöket slog inte väl ut. ,Till detta kommer att vissa av de stora skogsbolagen i vårt land har slutat att betrakta skogen och skogsbruket som en strategisk resurs i sin verksamhet. Från början var bolagen uppbyggda på en bas i skogen. Numera går råvara till industrierna alltid att köpa, särskilt som det öppnats nya råvarumarknader på andra sidan Östersjön. Skogsbolagen gör sina strategiska investeringar i industrierna ofta nära kunderna utomlands. Med betydande arealer skog i statlig ägo får vi möjligheter att genomföra den skogs- och miljöpolitik som vi vill driva. Bolaget bör utveckla skogsbruket och vara ett föredöme i ett miljöinriktat skogsbruk.,
,I det ursprungliga förslaget om att bilda Sveaskog angav regeringen bland annat som en positiv effekt av ett separat statligt skogsbolag att vedråvaran kan komma att säljas på en kommersiell och öppen marknad samt att köpsågverk kan ha lättare att få tillgång till råvara. Utskottet såg fördelar i att marknaden för vedråvara vidgades. I förslaget om att förvärva Assi Domän sade regeringen bland annat att i fråga om de industriella verksamheterna skulle Assi Domäns framgångsrika utplacering av den industriella verksamheten i nya strukturer fortsätta och avslutas. Staten ska inte vara en långsiktig ägare till industriell verksamhet inom det skogliga området. ,
,Verksamheterna i Sveaskog och Assi Domän har åter slagits samman under våren i år. Sveaskog har deklarerat att bolaget avser att vara en aktiv part i omvandlingen av strukturen i sågverksindustrin. Sveaskog förvärvade i somras skogsmark och en såg av Korsnäs AB. På det skogliga området har bolaget bland annat utvecklat en miljöpolicy och förutsättningarna för markförsäljningen, allt enligt riksdagens beslut. ,
,Maria Larsson tar upp Sveaskogs intressen i industriell verksamhet. Bolaget har deklarerat att Frövi pappersbruk kommer att säljas när det blir ett lämpligt tillfälle. Sågverksfrågan är mera komplicerad. Vi vet alla att sågverksnäringen har haft problem med sin struktur under flera tiotal år. Flertalet bedömare anser att en omstrukturering krävs för att uppnå en effektivare och mera lönsam bransch. Jag värdesätter Sveaskogs ambition att medverka i omstruktureringen. Den krävs enligt bolaget för att ta till vara det skogskapital bolaget förvaltar. En sådan omstrukturering tar tid, men det är resultatet som räknas.,
,Maria Larssons andra huvudfråga berör Sveaskogs aktivitet på virkesmarknaden. Det överordnade målet för bolaget är att på ett föredömligt sätt förvalta den skogsmark bolaget äger. Värdet på markinnehavet ska utvecklas. Bolaget ska vara en kommersiell aktör på marknaden. Att bolaget i det sammanhanget verkar för att förbättra tillgången på virke för industrin genom en betydande virkeshandel ser jag,inga problem med.
,Staten är, efter bildandet av Sveaskog, förvärvet av Assi Domän och av skogsmark från Korsnäs AB, Sveriges största ägare av produktiv skogsmark. Självklart är det ett innehav som förpliktar till att vara en professionell och föredömlig förvaltare av denna tillgång. Jag har stora förväntningar på att Sveaskog fungerar väl i den betydelsefulla rollen. ,,Anf. 88
,MARIA LARSSON (kd):
,Fru talman! Jag vill tacka ministern för svaret även om de två sista frågorna kanske inte har fått något svar alls. Det ska jag, fru talman, be att få återkomma till senare. ,Sveaskog har enligt det beslut som fattades här i riksdagen tre alldeles särskilda uppgifter, nämligen
att vara ett föredöme i miljöhänseende,
att underlätta markbyten
och sist men inte minst viktigt att främja konkurrens och tillgång på vedråvara.,
, Den industriella verksamheten skulle avvecklas. Det instämde ju även ministern i.
,Ministern säger i sitt svar att i det ursprungliga förslaget om att bilda Sveaskog angav regeringen som en positiv effekt att vedråvara kommer att säljas på en kommersiell och öppen marknad samt att köpsågverk lättare kan få tillgång till råvara. Jag kan inte låta bli att undra vad ministern menar med ”det ursprungliga förslaget”. ,
,Det ursprungliga förslaget var ju det förslag som riksdagen tog ställning till. Vilka förändringar har regeringen gjort eller låtit Sveaskog göra som inte fanns med i detta ursprungliga förslag? Det är en fråga.
,Vidare står det i svaret: ”Sveaskog har deklarerat att bolaget avser att vara en aktiv part i omvandlingen av strukturen i sågverksindustrin.” – ”Sveaskog har deklarerat”. Är det praxis att de statliga bolagen dikterar för ägaren vad de avser att göra? Borde inte direktiven gå i motsatt riktning? ,
,Hur kommer det sig över huvud taget att Sveaskog som enligt riksdagens beslut ska sälja ut sin industriella verksamhet i stället köper på sig mer och fler sågverk?
Hur kommer det sig att Sveaskog har ökat sina köp av timmer från enskilda skogsägare och haft ett prispåslag på upp till 20 % över marknadspris? Det skulle bli billigare råvara. Den blev dyrare.
,Hur kommer det sig att Sveaskog ökar sin egen volym i de egna sågarna med 0,2 % enligt den senaste delårsrapporten? Detta innebär att volymen måste minska någon annanstans. Sveaskogs volymökning motsvarar produktionen i tre fyra medelstora köpsågverk. Vedråvaran minskar för köpsågverken. Vilka köpsågverk är det som ska läggas ned, ministern, på grund av Sveaskogs ökade volym?
,Hur kommer det sig att Sveaskog köper alltmer timmer privat och sågar alltmer timmer i sina egna sågverk?
Hur kommer det sig att Sveaskog nu under hösten har gett besked till flera köpsågverk om att några fortsatta leveranser av timmer inte är att räkna med?
Hur kommer det sig att Sveaskog tvingar de privata sågverken att sälja tillbaka sågverksflisen till Sveaskog till ett underpris? ,
,Allt detta tycker jag tyder på att ägaren staten har tappat greppet över Sveaskog som i dag agerar på ett sätt som ligger fjärran från riksdagens beslut. Man har uppenbart missbrukat sitt ansvar och gått en egen väg. Frågan är vilket ansvar ministern är beredd att ta för ett statligt bolag som agerar tvärs emot sin uppdragsgivare. ,,Anf. 89
, OLA SUNDELL (m):
,Fru talman! Jag kan lova näringsministern att Sveaskog inte är något föredöme på virkesmarknaden som det ser ut i dag. Maria Larsson beskrev det väldigt väl.,
,Vi går tillbaka till det som hände. I valrörelsen 1998 kom förslaget från Anders Sundström om att Sveaskog skulle knoppas av. 2001 köpte Sveaskog Assi Domän. Det bildades en skoglig jätte under förespegling att just köpsågverken skulle få mer virkesråvara. En annan förespegling var att naturvårdshänsynen i skogsbruket skulle underlättas genom att man skulle kunna byta mark med privata markägare genom detta förfarande. ,
,På detta följer vad Björn Rosengren sade när Sveaskog köpte Assi Domän: Detta med skog skulle inte vara någon lekstuga för rika människor – skog var en alltför allvarlig fråga för att handhas av privata ägare. Det var ett hopkok – humbug skulle jag vilja påstå – av den typen av argument när det gällde att skapa ett skogligt bolag. ,Hur har det då blivit med virkesmarknaden? Sveaskog har utvecklats till världens största virkeshandlare. Det är en virkesnasare i dess bästa bemärkelse. Man avverkar i dag egna skogar – i runda slängar sex och en halv miljoner kubikmeter per år men balansomslutningen är nära nog den dubbla. Man handlar på marknaden. Man importerar, köper och säljer, och man är aktiv just på rotpostmarknaden där köpsågverken behöver vara aktiva för att köpa sin virkesråvara.
Man konkurrerar alltså med köpsågverken på rotpostmarknaden. Det går rakt emot de argument som låg till grund för bildandet av Sveaskog. Man försvårar alltså för köpsågverken. ,
,Till detta hör att vd:n för Sveaskog har aviserat att man plötsligt ska avsätta 20 % av den produktiva skogsmarksarealen för naturvårdsändamål. Det innebär att den volym som är möjlig att avverka kommer att minska ytterligare. Det kommer också att innebära att man kommer att bli än mer aktiv på rotpostmarknaden till förfång för köpsågverken.
,Den strategi som man driver har inget att göra med det ursprungliga förslaget. Den leder förstås i slutändan till att lönsamheten för köpsågverken minskar. Så småningom kommer naturligtvis flera av inlandssågverken som har den sämsta konkurrensförmågan att slås ut. ,Den viktigaste åtgärden i detta skede skulle, enligt min mening, vara att sälja ut delar av Sveaskogs skogsareal just till privata skogsägare. Det är en oerhört viktig regionalpolitisk åtgärd samtidigt som mångfalden skulle öka. Fler skulle kunna vara säljare av virkesråvara. Vi ska komma ihåg att när Sveaskog knoppades av sade man att detta var bra för köpsågverken – det blir en säljare till på marknaden. När man sedan slog ihop de statliga bolagen var det precis samma argument fastän en säljare försvann. Detta är helt huvudlöst. Det har visat sig nu att denna monopolgigant har förstört virkesmarknaden i stora delar av Norrland. Det innebär naturligtvis att köpsågverk kommer att slås ut. ,
,Anf. 90
,ANDERS SUNDSTRÖM (s):
,Fru talman! Det är trevligt att stå i den här talarstolen. Det var ett tag sedan för mig. Jag begärde egentligen ordet efter att ha läst Maria Larssons interpellation. Jag har levt och verkat hela mitt liv i Norrland. Jag har sett företag komma och gå. Det som bekymrar mig väldigt mycket är att det under ganska lång tid, under hela 1900-talet, funnits företag som sett på råvarutillgångarna i Norrland ungefär som en kolonialmakt. Man har tagit ut råvaran, gjort vinster på råvaran och fört pengarna någon annanstans. ,
,Det där är ingenting som jag tycker om. Jag tycker att det är ganska självklart att man ska ha en utveckling där de företag som är verksamma i Norrlands inland använder de vinster man genererar i sin råvaruproduktion till att skapa mervärden för den regionen.
,I den meningen var det för mig ett väldigt positivt beslut när Sveaskog sade att man ville medverka i den processen. Man ville se till att man hade egna sågverk som användes för att skapa mervärde och jobb. Jag har väldigt svårt att se hur en norrlänning skulle tycka att det var jättefint att de skogsvinster som skapas just i bolaget Sveaskog ska delas ut till aktieägarna och inte plöjas ned i ett mervärde i industrin. Tänk om det vore beskedet till alla andra aktieägare som driver verksamhet i Norrlands inland – att alla vinster som skapas i de rörelserna skulle skickas ut till aktieägarna och att ingenting av vinsten skulle användas till att skapa ett mervärde. Det vore ju förskräckligt! Det vore en ren kolonialmaktssyn på Norrlands inland.,
,Anledningen till att jag begärde ordet var alltså att jag ville fråga Maria Larsson vad hon menar att Sveaskog ska göra av de vinster som Sveaskog genererar i det skogsbruk man bedriver i Norrland. Ska de användas oavkortat till utdelning till aktieägarna och inte till någon del återinvesteras i industriell verksamhet i Norrlands inland? Om svaret på den frågan är ja, är det då en princip som Maria Larsson tycker ska gälla för all industriell verksamhet i Norrlands inland? ,
,Jag hoppas verkligen att riksdagen är klokare än så och att riksdagen där samhället och staten är ägare till industriell verksamhet i Norrlands inland tar lika seriöst på uppgiften att skapa mervärden som de privata ägare som finns – skogsägarföreningar, SCA, Stora och alla andra som jobbar med att skapa mervärden i Norrlands inland. Jag fattar inte den position ni intar när ni vill exploatera – ja, man kan till och med säga suga ut – Norrlands inland i stället för att använda vinsterna till att skapa mervärden. ,
,Anf. 91
, Näringsminister LEIF PAGROTSKY (s):
,Fru talman! Maria Larsson försöker finläsa mitt ordval och antyder att direktiven för detta bolag har ändrats, underförstått i smyg eftersom dessa ändringar inte har passerat riksdagen. Hon säger att jag sade att de ”ursprungliga” direktiven sade någonting och försöker göra en poäng av att det nu skulle vara på något annat sätt. ,
,Samtidigt säger både Maria Larsson och Ola Sundell att bolaget agerar på tvärs mot direktiven, att direktiven för bolaget har ändrats, inte följs eller vad det nu är och att jag bör använda mitt ministerämbete till att gripa in och ändra på detta. Min åsikt är att de direktiv som gäller, och som har gällt på samma sätt hela tiden, följs av Sveaskog. Sveaskog agerar på marknadens villkor, och det är vad direktiven säger att man ska göra. Nu leder detta marknadsmässiga agerande till att priserna blir för höga, tycker Maria Larsson och Ola Sundell. ,
,Mitt svar på det är att om marknaden nu ger för höga priser tycker inte jag att det finns något skäl för Sveriges största skogsägare, som ägs av hela Sveriges folk, att sälja timmer med rabatt för att subventionera sina kunder i ett läge där det till och med råder brist på virke på sina håll. Och om det nu är så att man säljer för dyrt, varför väljer inte kunderna att hitta andra leverantörer? Det går att hitta import, och det finns ju viss konkurrens. Det är inte bara en säljare på marknaden. ,Min grundinställning är som sagt att om marknadsmässigt agerande leder till det här priset ska vinsten hamna i skogsbruket och inte hos skogsbrukets kunder av någon sorts administrativa skäl som vi ska stå här i riksdagen och bestämma – eller ännu värre: som jag ska sitta ensam i min kammare i Regeringskansliet och bestämma.,
,Det leder mig till en annan reflexion. Ni vill att jag ska styra och ställa, att jag ska gripa in och att jag ska lägga mig i hur det här bolaget sköts. Det kan man väl tycka. Men samtidigt vet jag ju att ni vill sälja hela bolaget. Ni vill privatisera bolaget, sätta det på börsen eller vad ni nu vill göra med det, som om kvartalskapitalismen inte hade nog att göra i det långsiktiga skogsbruket. Jag tycker att ni måste bestämma er.
,Antingen ska jag lägga mig i och ha detta som ett instrument, eller också ska vi sälja och privatisera. Ni kan väl inte vilja att man ska göra båda delarna – avyttra ett instrument som man ska använda mer aktivt än i dag. Jag skulle vilja höra vilket av detta som är politiken. Är det att man ska styra mer, eller är det att man ska avhända sig det styrinstrument som nu finns? ,
,Anf. 92
, MARIA LARSSON (kd):
,Fru talman! Jag kan ha förståelse för att näringsministern kanske ännu inte har satt sig in i alla de statliga bolag som numera ligger under näringsministerns hatt. Men jag blir något förvånad över de knapphändiga svar jag får på alla de frågar som jag radade upp och som talar om att det finns missförhållanden i dag i Sveaskogs agerande. Det fanns inte ett enda bemötande om sakfrågornas innehåll, och det tycker jag är väldigt märkligt. Jag kan dock ha förståelse för det eftersom ministern är ny i sin roll. ,
,Anders Sundströms inlägg här var dessutom något märkligt. Det är klart att vi alla vill ha en utveckling där företag ger livsmöjligheter för människor i Norrland. Att skapa mervärde och jobb – det är just därför jag står här och slåss för den här saken. Det som händer genom Sveaskogs agerande är nämligen också att människor riskerar att bli arbetslösa, att privata företag håller på att gå i konkurs. Då menar jag att ett statligt bolag, som har fått speciella direktiv, också har ett särskilt ansvar att inte missbruka sin storägarroll på marknaden. Det är vad som håller på att hända i dag. ,
,Det jag vill är naturligtvis att den industriella verksamheten avvecklas. Det står i riksdagsbeslutet, och jag tycker att det är väldigt märkligt att Anders Sundström företräder en annan linje här.
,Björn Rosengren sade:
”Därför passar ett från industri renodlat Sveaskog med ett vidare ansvar väl in i ett statligt ägande. Kvarvarande industrier i Assi Domän ska liksom de redan sålda på ett ansvarsfullt sätt avyttras till köpare som kan utveckla dem bättre i en ny struktur.”
, Detta stod den förre näringsministern här i kammaren och sade. Nu är budskapet uppenbarligen ett annat. ,Jag vill ta ett exempel från Pajala kommun, om det är svårt att förstå vad som i dag håller på att hända på marknaden, för att än en gång belysa detta. Så här ser det ut i Pajala:
Sveaskog äger 40 % av skogsarealen i kommunen och är också den dominerande uppköparen. Sågverken uppskattar att Sveaskog kontrollerar uppåt 70–80 % av virkesflödet i kommunen. Sågverken klagar på att prisnivån på virket har blivit väldigt hög. Det är ju det som händer: Priserna drivs i dag upp på grund av att det finns en stor aktör som gör en stor förtjänst på virket och sedan dumpar priset på flismarknaden för att kompensera köpet av timmer till högt pris.
,Av det totalt i kommunen avverkade timret går ca 50 % ned till sågverken vid kusten, och merparten av detta går till Sveaskogs eget sågverk. De privata näringsidkarna där uppe talar ganska mycket om hur Sveaskog sorterar timret så att klentimmer och övergrovt går till köpsågverken och de lönsamma mellandimensionerna går till Sveaskogs egna sågverk. ,
,I Pajala kommun finns två toppmoderna sågverk med kapacitet att såga egentligen allt som växer i den kommunen. De är nu hänvisade till att köpa en stor del av sitt virke längre bort, även i Finland, för att kunna upprätthålla en lönsamhet.
,För att ytterligare kontrollera marknaden kräver nu Sveaskog att massaflisen, som utgör en betydande del av produktionen, ska gå tillbaka till dem så att de själva får sälja flisen vidare till massaindustrin. Inför den avtalstid som nu förestår har Sveaskog annonserat att de vill minska volymen till köpsågarna i stället för att öka den. Tillgången till vedråvara skulle öka, men allting går motsatt väg mot det riksdagsbeslut som vi fattade i den här kammaren. Är det verkligen ingenting som bekymrar ministern? ,
,Anf. 93
,OLA SUNDELL (m):
,Fru talman! Tunt, kan man väl säga om svaret. Det var inte speciellt klarläggande just vad gäller att det skulle skapas en situation där man lever upp till de ställningstaganden som gjordes i riksdagsbeslutet. Man kan säga att det var ett felaktigt beslut att skapa den här skogliga giganten. Det var fel att knoppa av 1999 och det var fel 2001. Men nu lever vi med det där, och då är frågan till ministern: Accepterar du den situation som vi beskriver? Det är verkligheten. ,
,Man har utvecklats till en virkeshandlare. Man konkurrerar med köpsågverken på deras rotpostmarknad, och det innebär naturligtvis att råvarupriset går upp på ett konstlat sätt just därför att man har den härmonopolställningen och kan dominera marknaden. Det är väldigt storskillnad på ett litet köpsågverk som handlar kanske 300 000 kubikmeter och den här giganten som kan styra och ställa i bägge leden, både när det gäller flispriset och sågtimmerpriset. ,Det har i verkligheten inneburit att de här sågverken betalar råvaran två gånger, dels genom ett högre pris än man borde ha fått om marknaden hade varit mer i balans än den är nu, dels genom flispriset som Sveaskog också kontrollerar. Det är väldigt få köpare av den här flisen. Det är alltså problemet i den här situationen. ,
,Jag hoppas att ministern kommer till skott i nästa svar och åtminstone ger någon form av andemening åt att det finns en rimlighet i att man förändrar den här situationen. Det kan inte vara så att man just genom att göra precis som man vill när man är en gigant på marknaden slår ut de här köpsågverken och tar bort jobben från Norrlands inland som vi alla vill ha. ,
,Anf. 94
,ANDERS SUNDSTRÖM (s):
,Fru talman! Jag vill gärna hänga på och fortsätta fråga Maria Larsson. Jag ställde bara en fråga och den är rätt lätt att svara på: Vad tycker Maria Larsson att Sveaskog ska göra med de vinster de gör i skogsbruket i Norrlands inland, ska de vinsterna delas ut till aktieägarna eller bör en del av vinsten användas för att skapa ett mervärde i Norrlands inland? ,
,Frågan kan verka retorisk, men vi som lever där uppe har en ganska lång historia, vi har sett många företag som bara använt råvaran som en möjlighet att exploatera tillgången, ta ut kapitalet och föra det ut ur regionen. Jag har väldigt svårt att förstå att just skogsägaren staten, som till råga på allt är den störste skogsägaren i Norrlands inland, ska vara den skogsägare som inte alls ska medverka till att bygga industriell kapacitet av det mervärde, det aktiekapital, den balansräkning som faktiskt står och växer i Norrlands inland. Den balansräkningen borde väl vi som är riksdagsledamöter vara rädda om och vilja att den används på rätt sätt. Det är min enkla fråga. ,
,Sedan kan jag säga till Maria Larsson att jag har besökt bägge sågverken i Pajala. Jag har faktiskt gjort det rätt nyligen också. Många gånger under årens lopp har jag gjort det. Så mycket kan jag säga att Domänverket, som sedan blev Assi Domän och som nu är Sveaskog, har vid otaliga tillfällen medverkat till att de här sågverken fått virke. De har också fått det på villkor som över tiden många gånger har varit bättre, till och med mycket bättre än de kunnat få på annat håll. Det är också därför de har fortsatt att vara största leverantör till till exempel Krekula och Lauri i Tärendö, som du pratar om! ,
,Anf. 95
, Näringsminister LEIF PAGROTSKY (s):
,Fru talman! Jag har rätt utförligt redovisat det synsätt som styr regeringens politik i den här frågan och hur jag ser på bolagens agerande.,Jag har kommenterat den kritik som två av debattörerna har framfört. Men jag dristade mig också till att själv ställa några frågor. Två stycken. Jag fick inte svar på någon av dem. Maria Larsson har ju en replik kvar om två minuter så jag kan väl ställa min fråga igen:
,Varför ska hela svenska folket genom sitt ägda bolag, Sveaskog, subventionera vissa kunder genom att sätta administrativa priser och inte agera på marknadens villkor? Varför ska vi lägga vinsterna i kundledet och inte i skogsledet i glesbygden där de ger jobb och inkomster åt människor som,lever av skogen? Jag fick inte tillstymmelsen till svar på detta. Det finns en chans till.
,Jag är så trött på dessa marknadsekonomins banerförare som bara gillar marknadsekonomin i högtidstalen. Men när marknadsmässigt agerande leder till resultat som går emot ens egna intressen ska man inte agera enligt marknadens villkor, inte ta de priser som marknaden ger utan välja någon annan modell för prissättningen än den man får när konkurrenterna möts på marknaden. Jag tycker att det är så tröttsamt. Men jag ser fram emot en förklaring som undanröjer mina dimmor på det här området. ,
,Jag hade en fråga till: Ska jag lägga mig i, ändra, styra och ställa och bestämma på min kammare hur det ska vara, eller ska jag sälja bolaget? Ni har ju båda åsikterna. Ska jag sälja bolaget och avhända mig det instrument som Maria Larsson tycker att jag ska använda mer aktivt genom att dra i spakar, trycka på knappar och vrida på rattar så att varje kund kan få precis det pris som Maria Larsson tycker att Sveaskog ska ge dem. Vilket val är det? Ska vi ha instrumentet och använda det mer aktivt, eller ska vi avhända oss det genom att utsätta det för kvartalskapitalismens nycker på börsen? ,
,Anf. 96
, MARIA LARSSON (kd):
,Fru talman! Jag blir inte särskilt hoppfull av den här debatten. Det ställs väldigt många frågor till mig! Nu måste jag upplysa herrarna om att interpellationer är riksdagsledamöternas möjlighet att få ställa frågor till ansvarig minister. Det är det de är till för. Jag svarar gärna på frågor sedan om det eventuellt återstår några. Men jag tänker inte använda min tid till framför allt det. ,Marknaden är inte fungerande i dag. Den undergrävs av att det finns en ensidig aktör som agerar på ett icke marknadsmässigt sätt.,
Det finns inget överskott av virke i Norrland. Det finns en balans i dag mellan virkestillgång och sågverk. Det betyder att när Sveaskog ökar sin volym måste andra lägga ned. Det blir de privata aktörerna. Det är därför jag talar mig varm för den här frågan. Det håller på att hända någonting som kan få stora konsekvenser för många människor i form av konkurser och att de mister jobb. Det tror jag inte är den utveckling som näringsministern vill se i det inre av Norrland eller i hela Norrland. Därför engagerar den här frågan mig storligen. ,
,Jag är övertygad om att Sveaskog i dag är en alltför stor skogsägare och att bolaget bör sälja ut en del poster. Det ska vara små poster så att många privata ägare har chans att köpa mark så att det blir möjligt för dem att bli så stora ägare att de kan leva på sitt skogsinnehav, bli aktiva brukare och få sitt livsuppehälle där. ,Jag är också övertygad om att sågverksnäringen klarar omstruktureringen själv, att Sveaskog gör mer skada än nytta där i dag. Inte ett enda sågverk till ska köpas.
, Nu måste ministern ta ansvar för att börja försäljningen, och det är det jag kräver, inte köpa in fler sågverk. Detta är vad riksdagen har beslutat, och det är ministerns ansvar att fullfölja detta. Det är bara det jag begär. ,Är ministern beredd att ta ansvar för de beslut som riksdagen faktiskt har fattat? Tack för debatten! ,
,Anf. 97
,Näringsminister LEIF PAGROTSKY (s):
,Fru talman! Jag medger att det är en fråga som jag inte har tid att ta upp. Det gäller frågan om avyttring av industrier. Jag delar uppfattningen att det långsiktiga målet ska vara att den delen av bolaget ska avyttras. Men det är min skyldighet, och det är bolagsstyrelsens skyldighet, att beakta skattebetalarnas ekonomiska intressen och välja tidpunkter för detta som är ekonomiskt gynnsamma. Jag vill inte medverka till att använda ett dåligt marknadsläge för att dumpa ut aktier och bolag på marknaden när det inte finns någon efterfrågan och,därmed inte tillvarata de möjligheter till värden som finns i bolaget.
, Marknadsläget för aktier i dag är ganska dåligt. Jag tycker inte att det nu är läge att för mig som ägare, eller för riksdagen som ägare, uttala direktiv till bolagets styrelse, som har att ta till vara bolagets intressen, att nu bortse från marknadsläget, bortse från den ekonomiska lönsamheten, och av ideologiska skäl, blixtsnabbt, med racerfart, dumpa ut bolag, dumpa ut aktier, dumpa ut anläggningar, i ett marknadsläge där det inte finns några köpare. Det vore oansvarigt mot mina uppdragsgivare, det vill säga väljarna och skattebetalarna – även om det vore gynnsamt för dem som i dag är stadda vid kassa att snappa upp aktier. Jag vill inte medverka till att sätta press på bolaget. Det här är ytterligare ett område där vi skiljer oss åt. ,
Jag noterar att Maria Larsson använder ytterligare flera minuters repliktid utan att ens komma i närheten av att försöka svara på de frågor som jag ställde i denna debatt. Det är trots allt en debatt. Gäller det bara frågor och svar ensidigt i en riktning utan debatt har vi ett skriftligt frågeinstitut som jag kan rekommendera Maria Larsson. ,
,Överläggningen var härmed avslutad. ,,