Författaren, Karl-Göran Enander, född 1930, genomgick jägmästarutbildning vid Skogshögskolan 1952–1956. År 2006 promoverades han till hedersdoktor vid Skogsve-tenskapliga fakulteten vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Då hade han under sju år forskat vid SLU i samarbete med institutionen för skogsskötsel i Umeå. Resultatet har blivit två böcker: ”Skogsbruk på samhällets villkor. Skogsskötsel och skogspolitik under 150 år” (2007) och ”Ekologi, skog och miljö. Vetenskap och idéer under 300 år.”,
,En del av det som behandlas i böckerna är självupplevt från tiden som skogspraktikant i skogarna i Ångermanland på 1940-talet, och därefter från anställningar på olika poster och på olika platser från Norrbotten till Småland.,
,Boken som här presenteras
,”Ekologi, skog och miljö. Vetenskap och idéer under 300 år”
,visar prov på författarens både stilistiska och analytiska förmåga och strävan att minska utrymmet för subjektiva inslag. I boken skildrar Enander hur skogarnas skötsel och miljö påverkats av växlande ekonomiska och politiska förhållanden och av ekologivetenskapens framsteg. Den syn på naturen som filosofer, författare och konstnärer – såsom Immanuel Kant, Henry David Thoreau, Paul Cézanne och Bruno Liljefors – uttryckt i sina verk har också haft inflytande, liksom naturskyddsföreningars opinionsbildning – i USA från bl.a. Sierra Club och i Sverige från Naturskyddsföreningen. ,
, 1700-talet var Carl von Linnés århundrade. Hans klassifikations- och nomenklatursystem har haft avgörande betydelse för ekologins utveckling. Världen fick ett gemensamt biologiskt språk. Linné hade också kommit långt i sina tankegångar om de ekologiska sambanden i naturen. Hans starka gudstro liksom bristen på vetenskapligt underlag satte dock stopp för andra förklaringar till den biologiska utvecklingen än skapelseberättelsen. ,
, Under 1800-talet banade nya geologiska upptäckter av Charles Lyell och Louis Agassiz väg för Charles Darwins utvecklingslära, vilken i grunden ändrade förutsättningarna inom ekologin. Inom växtgeografin gjordes viktiga upptäckter av Alexander von Humboldt och Göran Wahlenberg, och inom växtfysiologin av Justus von Liebig. Forskningsrönen var kända av dåtidens lärda skogsmän, men tillämpades i mycket begränsad utsträckning. ,
, Arthur Tansley lanserade begreppet ekosystem på 1930-talet, och Eugene Odum gick över till studier av hela ekosystem på 1950-talet. Nu är landskapsekologin aktuell. Bland de le-dande ekologerna i Sverige under 1900-talets första hälft finner vi Rutger Sernander och Henrik Hesselman, och efter dessa kom bland andra Henrik Lundegårdh, Einar Du Rietz, Carl Olof Tamm, Folke Andersson, Sune Linder. Forskningsrönen inom ekologin beaktades så småningom allt mer i miljövården. Till detta bidrog också starkt opinionen från allmänhe-ten och nybildade miljöorganisationer under 1970-talet och framåt. Den verkliga vändpunkten inom miljövården kom på först 1990-talet.,,Mårten Carlsson, Professor Emeritus och Rektor för SLU 1982-1994, har skrivit en recension om boken. Recensionen kan läsas här nedan: (klicka på ”Läs ännu mer”).,,,Ivar Palo
,SkogsSverige
Läs mer: ../nyheter/nyhetsdokument/Ekologins_och_miljovardens_idéhistoria.pdf