Det växer och växer..
I riksskogstaxeringens siffror hittar man en hel del uppgifter om utvecklingen i våra skogar sett över många decennier. Det svenska virkesförrådet har ökat kraftigt sedan 1920-talet, då Riksskogstaxeringen startade och de första säkra uppgifterna om landets skogar togs fram. Sedan mitten av 1920-talet har virkesförrådet ökat från 1 760 milj. m³sk till dagens drygt 3 400 milj. m³sk. Detta motsvarar en ökning med 86%. Den jämnt stigande kurvan visar att tillväxten varit högre än avgången (avverkning plus naturlig avgång) under perioden.
En orsak till ökningen är att skogarna nyttjades hårt i början av 1900-talet för att från 1940-talet ersättas av en produktions- och tillväxtbefrämjande skötsel av skogarna.
Vi har fått mer lövträd i skogarna
I våra skogar har vi mest gran och tall, vilket är naturligt eftersom nästan hela landet ligger inom den boreala regionen. Inlandsisen sopade undan andra trädslag som t.ex. lärk vilka ännu inte har orkat vandra tillbaka. Fram till 1970-talet ökade volymen av framför allt gran. Därefter har volymen tall, gran och lövträd ökat, gran dock något mindre under senare år.
Enligt Mats Lindblad, docent i skogshistoria vid SLU, är den låga andelen löv i våra skogar en följd av det högst onaturliga tillståndet att naturligt förekommande skogsbränder numera inte längre tolereras i våra skogar, plus en hel rad andra antropogena faktorer.
Lövträdens andel av virkesförrådet har stigit från 15% i slutet av 1950-talet till dagens nivå på 19%. Vi har nu dubbelt så stort lövträdsförråd som på 1920-talet då Riksskogstaxeringen startade. Andelen procentuellt sett av hela virkesförrådet är dock densamma som på 1920-talet.
Från 1990-talets början har andelen gran minskat något till idag, från 45% till 40%. De svåra stormarna i Sydsverige är en viktig orsak till denna minskning. Då blåste stora volymer medelålders och äldre granskog ner.
Volymen torra och vindfällda träd har varit ganska konstant över tiden, med en viss ökning efter stormarna i slutet av 1960-talet. De sista 10–15 åren har de sistnämnda ökat något, och utgör idag drygt 3% av det totala virkesförrådet.
Död ved är viktigt för många organismer
Många arter är beroende av död ved i olika nedbrytningsstadier och sammantaget är avsaknad av död ved ett av de främsta hoten mot skogslevande arter som är upptagna i den svenska Rödlistan (Artdatabanken, 2000).
På kartan till höger kan du se hur mängden död ved är fördelad över landet. De högsta volymerna finner du nedanför fjällkedjan i Norrlands inland. Det finns också stora mängder i mellersta Norrland och i västra Götaland. Volymerna minskar generellt sett söderut och österut.
För hela Sverige uppskattar Riksskogstaxeringen att det i snitt för hela landet finns 8,1 m³/ha (23,4 inom och 7,6 utanför skyddad areal) död ved på produktiv skogsmark.
Ivar Palo
www.skogssverige.se
Källa: Riksskogstaxeringen statistik