Priset, 2 miljoner kronor utdelades under en ceremoni den 9 oktober av Hans Majestät Karl XVI Gustav. till de fyra pristagarna. ,
,,Johanna Buchert, Tekn. Dr, Technical Research Center of Finland, Espoo, Finland,
,Anita Teleman, Tekn. Dr, Swedish Pulp and Paper Research Institute, Stockholm, Sweden,
,Maija Tenkanen, Professor, University of Helsinki, Helsinki, Finland,
,Tapani Vuorinen, Professor, Helsinki University of Technology, Espoo, Finland, ,,Symposiet öppnades av styrelseordförande Marcus Wallenberg d.y.,,Prisstagarna redogjorde för sitt arbete vid ett symposium på Nationalmuseum 10 oktober. Forskarnas upptäckter har från påvisandet av hexanuronsyra i oblekt massa och dess inhiberande inverkan på blekningsprocessen, lett fram till praktiska åtgärder inom massaindustrin. Utvecklingen och patenteringen 1994 av den så kallade ”A-nivån” i massablekningen som främst utvecklats av de finska forskarna i gruppen, introducerades i massaindustrin 1996.,
,Idag är metoden implementerad i en mängd massabruk i Finland, USA, Canada och Brasilien. DR E. Claudio.da-Silva från Aracruz i Brasilien, vittnade om detta och berättade att man i Aracruz byggt en helt ny fiberlinje baserad på forskarnas metoder. Den nya fiberlinjen går idag med full kapacitet och producerar högkvalitativ eucalyptusmassa med extremt hög och stabil vithet.,,Under symposiet framträdde bland andra Utbildningsminister, Tomas Östros. Ministern talade om globalisering på nordiskt vis och tryckte på vikten av god utbildning redan i unga år, vilket krävs för att skapa ett underlag till nya forskare. Han talade även om vikten av ett gott akademiskt ledarskap samt om vikten av hög konkurrensförmåga inom forskningen, vilket bland annat uppnås genom goda ekonomiska villkor och samarbete forskare emellan.,I det nya forskningspropositionen som kommer 2004 utlovade ministern nya grepp som ska öka svensk forsknings konkurrensförmåga.,,Övriga talare uppehöll sig mycket vid forskningens villkor i olika länder. Det nämndes bland annat från flera håll att finsk forskning har gått förbi den svenska. Inom den skogsindustriella forksningen är finnarna betydligt effektivare och målmedvetna samt lyckas skapa forskargrupper i samarbete med näringen. Pararellt med forskningen tittar man även på hur forskningsrönen ska kunna exploateras.,,Professor Thomas Johannesson, Svenska träforskingsinstitutet (STFI) analyserade det svenska forskningsläget och menade att det under 1990-talet varit mycket prat och lite handling i Sverige. Den statliga forskningsfinansieringen är otydlig i sina prioriteringar. Finnarna däremot som hade ett mycket svårt ekonomiskt läge i början av 1990-talet har varit mycket handlingskraftiga och framgångsrika i sin forskning. ,,Jämförelser mellan Europa och USA gjordes bland annat av Professor Yves Birot, Frankrike som är medlem i MWP:S priskommitté. Professor Birot ansåg att europeisk forskning har en del svaga punkter i form av till exempel för låg forskarekrytering, ”Brain drain” och minskad satsning på forskning och utveckling. Inom EU:s sjätte ramprogram görs nu stora satsningar på forskning. Där kan man dock konstatera att skogssektorn ej fått någon egen huvudrubrik. Skogen inryms under punkten 6: Hållbar utveckling, globala förändringar och ekosystem.,,Det finns dock en mängd andra nätverk som riktar sig till skogliga forskare, bland andra INNOVAWOOD för trä och möbelforskning samt EFI (European Forest Institute).,, Del Raymond, Direktör inom skogsföretaget Weyerhauser USA berättade att man nu satsar långsiktigt på skogsforskning via Det amerikanska energidepartementets långtidsprogram: Agenda 2020. Under detta har man i USA lyckats organisera skogsforskningen betydligt effektivare än tidigare. Man har sedan 1993 ökat sina årliga investeringar från 5 miljoner dollar till 50 miljoner dollar och arbetar nu med målet att uppnå tekniska genombrott inom åtta utpekade områden.,,Symposiet var intressant att lyssna på för den initierade men den som ej var så insatt tyckte nog att det mesta var obegripligt. Man kan konstatera att de ekonomiska vinsterna av forskarmödorna uppstår i massa och pappersledet. Däremot kommer det dock lite forskningsmedel tilbaka från industrin till den grundläggande skogliga forskningen, det vill säga råvarubasen som jobbar under betydligt knappare villkor.,,Ivar Palo
,SkogsSverige,,, ,,