Syftet med dagen var att ge deltagarna inspiration samt en möjlighet till erfarenhetsutbyte kring dagens tema framtida kompetensförsörjning i skogen. Moderator Helena Österlind inledde dagen med frågan – Hur kommunicerar vi bilden av skogssektorn? Bygger vi broar eller kör vi på i gamla hjulspår?
Framtidens utmaningar i skogen.
Pär Lärkeryd, VD för Norra Skogsägarna, pratade om hur samhällsförändringar som urbanisering, digitalisering, klimatomställning och automatisering påverkar skogen och skogsbruket. En omloppstid i skogen tar ungefär 100 år, det är en lång tid. Därför är det viktigt att få politikerna att förstå att det behövs en långsiktig politisk stabilitet för skogliga beslut menar Pär.
Tre gånger fler människor är på flykt på grund av orsaker kopplade till klimatet än på flykt från krig. Skogen har en viktig roll att spela i detta som en förnybar råvara. Skogsbranschen behöver dem som kan förklara att ett brukande av marken är avgörande för framtiden. En levande landsbygd är en förutsättning för ett aktivt skogsbruk som i sin tur genererar förnybar råvara som är en förutsättning för levande städer.
Urbaniseringen i samhället gör att allt fler skogsägare bor långt bort från sin skog idag och är ofta heller inte bekant med skogens terminologi. För att kunna möta dessa olika skogsägartyper behövs en ny affärsmodell menar Pär. När Pär beskriver det framtida kompetensbehovet i skogen pratar han om medarbetare som är öppna och nyfikna samt har en helhetssyn, breda nätverk och erfarenheter från andra branscher.
Utomhuspedagogik i teori och praktik.
Anders Szczepanski, föreståndare för Nationellt centrum för utomhuspedagogik vid Linköpings universitet pratade om hur pedagogiken inte får stanna på tröskeln till ett landskap som till så stor del består av skog som bara väntar på att tas i besittning.
Utomhuspedagogiken har en lång historia och går tillbaka ända till Carl von Linnés dagar då han tog med sig sina lärjungar ut i naturen. Idag finns även flera forskningsresultat som styrker den rent fysiska nyttan med utomhuspedagogik. Ljud- och synintryck mildras utomhus och stressnivåerna sjunker hos både elever och pedagoger.
Anders ser ett problem i att pedagoger idag är rädda för att gå ut med sina elever på grund av okunskap. En lösning på detta tror han är att få in mer utomhuspedagogik på lärarutbildningen och på så sätt från början göra det självklart för pedagoger att använda skogen som klassrum.
Svenskarnas inställning till skog och skogsindustri.
Cecilia Boman och Åsa Bihl från Svensk skog berättade om pinfärska resultat från en stor opinionsundersökning om vad allmänheten vet, tänker och tycker om skog. Utöver intervjuer och enkäter har de tittat på hur skogen gestaltas i reklam, böcker, filmer och inte minst i olika digitala forum.
Resultatet från undersökningarna visar att kunskapen om svensk skog och skogsindustrins betydelse för landet mycket låg. Det finns tillexempel ingen tankekedja mellan skogen och produkter i trä. Cecilia och Åsa menar att skogen ses som en ändlig resurs för många. Att få fler att förstå hur hållbar och i framkant skogsnäringen är en viktig uppgift för framtiden tycker de.
Nästa steg för projektet är att jobba med attityder och skräddarsy kommunikation riktad till specifika målgrupper. Åsa och Cecilia berättar att det är viktigt att informationen är på rätt nivå för att nå fram då grundkunskaperna om skog är låga. En utmaning är också att nå fram genom dagens mediebrus, idag måste människan nås i farten säger Åsa och Cecilia. Den information man tar del av är den som berör dig själv, därför måste skogen bli relevant för alla!
Att arbeta med jämställdhet inom den gröna näringen.
Gertrud Åström är jämställdhetsexpert och ledamot av LRF:s jämställdhetsakademi. Hon inledde sin föreläsning med att definiera begreppet jämställdhet. Jämställdhet står för lika villkor mellan kvinnor och män. I Sverige har vi sedan 1993 en lag som befäster detta: Proposition 93/94:147, i den står det att kvinnor och män ska ha lika makt att forma sina egna liv och möjlighet till arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
Gertrud slår ett slag för begreppet mainstream, ett begrepp som kan användas för att beskriva den stora massan eller huvudfåran, och menar att alla har rätt att känna att de är en del av huvudfåran. Genom att göra jämställdhetsarbetet till en del av sin affärsmodell och integrera det i den ordinarie verksamheten kan arbetet bli framgångsrikt. Med kunskap och metodiskt arbete är det dags för skogsbranschen att gå ut och ta uppdraget i besittning!
Det var med många nya tankar som deltagarna lämnade Lycksele. Skogen står för flera utmaningar i framtiden och för att möta dem behöver framtidens medarbetare besitta många olika kompetenser. Hur lockar vi då dem till skogen? Ett första steg kan vara att vi alla som arbetar i skogen blir bättre på att förklara det vi gör för att på så sätt öka kunskapen om skog och göra den relevant för alla från pedagoger till storstadsbor och framtida kollegor!
Inspirationsdag 2017
En inspirationsdag kommer att anordnas även 2017, den 30 oktober, med temat ”Skog för alla”.