Är det viktigt att unga människor kommer ut i skogen under sin skoltid? De flesta av oss svarar ja på det, men varför är det viktigt och hur får man ut dem i skogen? Där kan nog svaren skifta en del. Skogsbruket vill visa upp sig och framtida arbetstillfällen, medan skolan ska uppfylla läroplanernas mål. Det behöver inte ligga några motsättningar där, men det är två olika synsätt. Som hanteras med schvung av Skogen i Skolan, en fräsch fyrtioåring.
I Sveriges västra hörn arbetar bland andra Skogsstyrelsens biologer Daniel Thorell och Linnéa Jägrud med Skogen i Skolan.
–Målet är att barnen ska ut i skogen. Och då måste man få ut lärarna. Vi har studiedagar för lärare, dessutom träffar vi ett åttiotal lärarstudenter varje år, säger Linnéa.
Många rycker och drar i studenterna – olika intressenter vill komma in i skolan och dela med sig av respektive hjärtefrågor. Konkurrensen om studenternas och skolans uppmärksamhet är hård, och det är inte heller alla lärarstudenter som väljer att delta i dagens frivilliga aktiviteter. Kanske spelar vädret in.
–Det har varit en utmaning att få in Skogen i Skolan i lärarutbildningen. Kanske ser kursledarna inte alltid fördelen med utomhuspedagogik, säger Linnéa. Hon har själv för några år sedan, liksom Daniel, gått en kurs i utomhuspedagogik vid Linköpings universitet. Efter den kopplar Linnéa och Daniel naturligt ihop dagens övningar med skolans läroplan och de mål och krav som ställs där.
–På skolorna har lärarna det tufft och en massa saker ska pressas in i schemat. De frågar bland annat efter pedagogiska tips, kanske ”hur kan jag använda ett löv för att lära ett barn svenska?”. För att deras vardag ska fungera, måste skolskogen ligga nära skolan, så att det inte tar onödigt lång tid att ta sig dit. Och klassen måste vara där regelbundet och ofta, så att skogen känns trygg för barnen, tipsar Linnéa Jägrud.
Dagens övningsskog är mera park med anlagda gångstigar i utkanten av ett stort fritidsområde i Göteborg, Delsjöområdet. Men sådan är stadsskogens villkor, och även här finns mycket att upptäcka. Vi hittar märkliga svampar, vackra former, slät bark och skrovlig. En ekorre drar förbi, och mellan regnskyarna singlar fåglar. Lärarstudenterna kan efter examen undervisa från förskoleklassen, där barnen är sex år, till och och med årskurs tre, då de är tio år. Den aktuella delkursen i bland annat naturvetenskap och teknik ska ge deras framtida elever förståelse för kroppen, omgivningen och livet runtomkring, bland annat naturen. Skogen!
Camilla Henningsson önskar en skolskog på sitt framtida jobb:
–Jag praktiserade hos en etta som nästan varje vecka hade skogsmatte. Det fungerade jättebra. Man till exempel måttar och jämför i skogen, och eleverna var verkligen med på det hela.
Camilla var oftare i skogen när hon var liten och säger att hon inte kunde så mycket om naturen innan hon gick den aktuella kursen. Nu har hon köpt stövlar för att vara ute med barnen utan att frysa.
–Idag får vi exempel på hur man kan arbeta utomhus utifrån läroplanens mål, och verkligen ha en tanke med att man är ute. Det är inte bara att gå ut för att leka i största allmänhet, utan vi ska kunna peka på läroplanen för föräldrarna och förklara varför vi är utomhus.
–Många skolgårdar är väldigt avskalade. Man får inte ha pinnar, för då kan man peta ut någons öga. Men i skogen blir det en annan miljö där fantasin frodas, säger Camilla Henningsson som gärna vill gå ut i skogen med sina elever. Det är i alla fall visionen.
Marie Wireen, hennes klasskamrat, gillar de praktiska övningarna där man inte måste ha med sig en massa saker ut i skogen, utan kan använda det som finns. Själv är hon ofta ute i skogen och tycker mycket om det.
–Många barn är aldrig ute i skogen och vet inte hur det är, men det går att ändra på. Nu har jag lärt mig hur man ordnar en skolskog i närheten av skolan och hur man gör det enkelt att faktiskt komma ut i skogen och få det att fungera i praktiken, säger Marie Wireen medan röken från elden blandas med regndropp och grillkorv. Skolskog i verkligheten. Kan det bli bättre?
SKOGEN 2/2014