Ett välbesökt rådslag om tillväxten i skogen hölls den 6 maj i Kalix. Arrangörerna Skoglig Samverkan, Landstinget och Kalix kommun var nöjda med anslutningen. C.a 170 personer från hela länet hade mött upp. Samtliga kommuner var representerade av någon politiker. Även landstingsrådet Kent Ögren deltog. Skogsnäringen, politiker, skogsägare, företagare, privata och offentliga beslutsfattare samt allmänheten deltog i en diskussion. Det saknades dock representanter för naturvården och miljöorganisationerna.
,Målet för dagen var att Norrbotten som första region i landet skulle sluta upp kring ett väl förankrat mål för en ökad tillväxt i skogen.,
,Rådslaget inleddes med att Lars-Erik Bergström, ordförande för Skoglig Samverkan, gav en aktuell bild av situationen i skogsnäringen i Norrbotten idag. Landstingsrådet Kent Ögren fick därefter förtroendet att redovisa siffror om Norrbottnisk skog. Stina Blombäck VD för Billerud Karlsborg samt Tore Persson, VD för Smurfit kappa i Piteå berättade om läget för skogsindustrin
,Industrirepresentanterna berättade att Norrbotten är ett bristområde vad gäller virke och måste importera från utlandet eller från grannlän. En viktig källa är Baltikum, där man nu befarar hårdnande konkurrens och högre priser, på grund av ökad finsk konkurrens från finsk skogsindustri.,
,Forskning pågår
,Ett antal forskare och praktiker bidrog med bakgrundsfakta om länets skogar, tillväxt, aktuellt vireksuttag m.m. Bland annat berättade Kenneth Sahlen från SLU om den senaste forskningen. Det finns goda möjligheter till att öka tillväxten i skogen -utan negativ miljöpåverkan. Gödsla kan man t.ex. göra med biogödselmedel som producerats av rötslam. Man skulle kunna fyrdubbla skogstillväxten genom att kontinuerligt tillföra växtnäring till skogsmarken. Biogödselmedlen innehåller dessutom betydligt mindre mängd av tungmetaller än vad konstgödsel gör. Rötslam är alltså en bra bas för biogödselmedel, slog Kenneth Sahlen fast.,
,,,Den ökade tillväxten fordrar ju koldioxid som binds från atmosfären. Stamantalen i ungsskogen bör dock ökas på rejält för det ökar på tillväxten, då barr och bladmassan som sköter fotosyntesen och därmed produktionen. Det är skog i åldrarna 40-80 år som är de effektivaste koldioxidupptagarna. När träden är yngre respektive äldre, är tillväxten och därmed koldioxidupptaget lägre.
,Varje extra kubikmeter virke som produceras (exempelvis i Norrbotten) binder 1,3 ton koldioxid. Samtidigt kan vi genom förgasning av skogsråvara och svartlut från industrin producera fordonsbränslen. Det sistnämnda ligger man långt framme på i Piteå, vilket Gunnar Lundkvist Smurfit Kappa redogjorde för. Han berättade om att i ett kombinat förena produktionen av massa/papper och energi i form av pellets, fjärrvärme samt biodiesel baserat på restprodukten svartlut. ,
,Ökad skogsproduktion kan t.ex. finansieras via sålda utsläppsrätter.
,Om kolsänkor pratade Peder Nilsson Kalix Naturbruksgymnasium. Han menade att den boreala skogen som Norrbotten har en del av är speciellt bra för att lagra upp kol. På grund av låg temperatur, låg nederbörd och surt pH lagras kolet till stor del i marken och markskiktet. I östra Norrbotten pågår ett projekt där man gödslar skogen med slampellets. På så sätt kan skogsproduktionen ökas utan att oljebaserade konstgödselmedel används.,
Här tänker sig LKAB att köpa utsläppsrätter som frigörs genom den ökade koldioxidbindande mertillväxten. Det finns dock handelshinder på EU-nivå som sätter stopp, LKAB jobbar på att få en ändring till stånd. Som stöd har man Kyotoprotokollet där en paragraf just handlar om att tillgodogöra sig ökad skogsproduktion.,
Hur den kommande klimatförändringen kan påverka skogstillväxten och skogstillståndet pratades det dock mycket lite om under dagen. Ett varmare klimat kan ju t.ex minska den boreala skogens potential till att lagra kol genom att omsättningen i marken ökar. Samtidigt kan den ju hjälpa till att åstadkomma den eftersträvade tillväxtökningen alldeles själv.,
,Räcker skogen åt alla ?
,En huvudfråga var: Kan tillväxten i skogarna öka för att få ut ännu mer virke? Samtidigt ska skogen räcka till åt andra intressenter. Skogen ska ge energived och rekrationsmöjligheter. Den ska även fungera som kolsänka för all de koldioxid som vi släpper upp i atmosfären vilket är en bidragande orsak till den klimatändring som är i kommande under de närmaste decennierna. Den biologiska mångfalden får heller inte glömmas bort.,
,Europas gröna lunga!
,Sett mot bakgrund av de möjligheter till att öka tillväxten i skogen lanserade Kalix kommunalråd Robert Forsberg, en Norrbottensdeklaration med visionen om att Norrbotten ska bli Europas gröna lunga,ville han ha auditoriets välsignelse för målen:
,
,
· Att till 2028 öka tillväxten i de norrbottniska skogarna med 30 %. Om 50 år ska produktionen ökat med minst 50%
,· Biologisk mångfald eller kulturmiljöer ska inte äventyras.
,· Se till Skogsindustrins råvaruförsörjning på lång sikt
,· Nyttja och utveckla arealen produktiva skogar i länet
,· Utveckla ny kunskap på hög nivå/bli ett kunskapscentrum i landet,
,Stor enighet
,Samtliga närvarande kommunrepresentaner inklusive landstingsrådet ställde sig bakom visionen och målen. Norrbotten blir alltså den första regionen i landet som antar en dylik deklaration.,
,Gemensamt för uttalanden från Norrbottenskommunerna var nu räcker det med reservatbildningar, framförallt i fjällkantskommunerna. Flera luftade också sin irritation över Länsstyrelsens hantering av reservatsbildningar. Kommunerna fick sällan tillfälle att lämna synpunkter. Fortsättningsvis krävde man att få yttra sig över reservatsförslagen, samt att konsekvensanalyser måste utföras innan nya reservat skapas.,
,Avslutning
,Några politiska företrädare uppmanade dock till en viss försiktighet så att inte ansatserna till kraftigt ökad skogsproduktion försvårar för andra näringar och viktiga intressenter som t.ex rennäringen och naturvården. Den kommande förändringen av klimatet är ju också en än så länge enbart teoretisk storhet vars konsekvenser är svåra att överblicka. Ett varmare klimat kan dels göra tillväxtkalkylerna ändå bättre, dels bereda väg för nya skadegörare och väderfenomen som påverkar skogen negativt.,, Ivar Palo
,SkogsSverige