Tomas Lundmark, professor, SLU inledde med att berätta om regeringsuppdraget Adaptiv skogsskötsel som Skogsstyrelsen och SLU fick under 2013. Där finns en strukturerad dioalogprocess mellan skogsbolag och skogsbrukare och en intressentsamverkan där man har tagit fram alternativ och konsekvenser. Läs mer om Adaptiv skogsskötsel längre ner på sidan.
Urban Nilsson, forskare, SLU redogjorde för virkesproduktion och ekonomi. Urban visade ett antal olika försöksalternativ bl.a lätt och hård blädning, kalavverkning, omföring av enskiktad gran till fullskiktad (olikåldrig), tallskärm och odling i schackrutor.
– Det blev ungefär samma produktion men sämre konomi vid tallplantering än schackrutorna. Alternativen har arbetats fram i dialogprocesser där omföringsalternativet var tydligare. Nästa steg är ungskogsbehandling med olika målbilder som SLU gör tillsammans med Skogsstyrelsen, sa Urban Nilsson.
Jan-Olof Weslien, professor, Skogforsk berättade om biologisk mångfald.
– Vid enskiktad omföring med grova träd märker man ut tio träd och fyller sedan på med ytterligare tio under tidsperioden. Vid alla hyggesfria alternativ används genomtänkta åtgärder. Det blir mer död ved, jämnare tillförsel av död ved och fler grova träd vid hyggesfritt skogsbruk som är ett bra komplement till trakthyggesbruk, sa Jan-Olof Weslien.
Johan Sonesson, forskare, Skogforsk informerade om en workshop om sociala värden.
– Vi har utgått från Skogsstyrelsens och FSC:s definition av sociala kammare. Vi har frågat fackföreningar, samiska organisationer, svenska friluftsfrämjandet och Hela Sverige ska leva. Recreation Opportunity Spectrum, ROS är ett spektrum av rekreationsmöjligheter. I vår workshop frågade vi urbanister (invånare i stadsmiljö) och purister (invånare i landsbygdsmiljö) om vilka behov de hade av skogen i sin vardag, på helgen och på semestern. Detta kopplades sedan ihop med skogsägarens möjligheter. Flertalet på workshopen var purister som hade delvis olika men också liknande behov. Bland behoven för skog fanns: vandringsled, storytelling, må-bra-plats, inga körskador, mångfald, naturnära, lärande, tillgänglig. Man upplevde tät ungskog som dålig och röjning värst, även skog efter gallring var inte en bra skogsmiljö. Gammal slutavverkningsskog upplevdes som bäst, sa Johan Sonesson.
Lars Wilhelmsson, chef strategisk FOU-samverkan, Skogforsk anförde punkten om virke, kvalitet och sortiment.
– Hård och försiktig blädning av gran vägs mot varandra. Det är ingen bra metod för kvalitetsvirke, däremot stamkvistning. Det är inte så stor kvalitetsskillnad på skiktad, olikåldrig och likåldrig granskog. För att kunna producera oförändrad virkesmängd är fångstområdets storlek proportionell mot systemets medelproduktion per ha och år, sa Lars Wilhelmsson.
Lars Eliasson, forskare Skogforsk, redogjorde för kostnader, planering och skador vid drivning.
– Skärmavverkning är dyrare pga uttagsnivån. Skotning blir också dyrare, detta pga av hänsynt till plantskog vid skärmavverkning. Skaderisken är hög för plantor, därför bättre att lyfta in träden i stickvägen. Det är en fördel att skota ut och stora ingreppsskördare är att föredra. Stångstötningsmodellen går att anpassa till blädningsskogsbruk. Ju hårdare uttag, desto större skador, sa Lars Eliasson.
Anna Gunulf Åberg, Dr SLU, svarade på frågan om vad som händer med rotrötan vid hyggesfritt skogsbruk.
– Honungsskivling, Blödskinn och Rotticka förorsakar rotröta. Risken för rotröta är högre i en stubbe än vid körskador. Med trädslagsblandning är inte skillnaden så stor mellan hyggesfritt skogsbruk och trakthyggesbruk. Preventiva åtgärder är att minimera körskador, vinteravverkning och stubbehandling, minska stressen på unga träd, manipulera trädslagssammansättning och att välja bestånd, sa Anna Gunulf Åberg.
Tomas Lundmark, professor, SLU berättade om vad skog tillför för klimatnytta.
– All skog har gjort klimatnytta genom att ta upp koldioxid och lagra kol i biomassa och mark. Klimatnyttan nu och i framtiden beror på kolbalansens utveckling. Det gröna kolet ersätter det svarta kolet. Skogen måste växa för att ge klimatnytta. Tillväxten är bäst oavsett lagring/substitution och oavsett skogsbruksmetod när skogen ska ge bästa klimatnytta, sa Tomas Lundmark
Mer information
- Adaptiv skogsskötsel, pdf, Skogsstyrelsen
- Webbsida för Adaptiv skogsskötsel, Skogsstyrelsen
- Sociala värden, Skogsstyrelsen
- KSLA
- Future Forests
- SLU
Gunilla Häggström
Kommunikationsansvarig
SkogsSverige