Erik Valinger, SLU och Eje Andersson berättade historien om Joel Wretlind som var jägmästare och revirförvaltare på Domänverkets Malå-revir under åren 1920-1952. De överåriga och de hårt dimensionshuggna skogarna behövde kalhuggas kompletterat med hyggesrensning på torra marker och hyggesbränning på mindre torra marker.
På så vis kunde det ojämna plantuppslaget, den kraftig råhumusbildningen i lidernaa och den kraftiga råhumusbildeningen motverkas. Revirförvaltaren Wretlind skapade på detta sätt gröna, täta ungskogar. Dimensionshuggningen innebar trasskogar som kallades ”gröna lögner” på grund av att de såg gröna och växtliga ut men endast höll medelvirkesvolymer på ca 50 m3sk.
Wretlinds metod var att utnyttja fröträd på kala brända hyggen och därefter intensiv ungskogsskötsel, kallad toppning, ”de stora hyggenas taktik”. På den tiden var inte detta tillåtet hos Domänverket, men den dåvarande ledningen lät honom fortsätta med ”försöken”.
Kommentarer från Twitter-flödet, #hex18
- ”Var finns prognosen för hur dagens skogsbruk påverkar den biologiska mångfalden om 50 år? Liknande vetenskapliga prognoser finns ju om tillväxt i kubikmeter etcetera, undrar Sture Karlsson, Melllanskog på Höstexkursionen. #Hex18 #Skogen #Skogsföreningen #sveaskog”
- ”En god hyggeshänsyn är den viktigaste naturhänsynen av alla, det är ju den som omdanar det svenska skogslandskapet, säger Sveaskogs naturvårdschef Peter Bergman tillsammans med Malin Nordeman på Höstexkursionen. #Hex18 #Skogen #Skogsföreningen #sveaskog”
- ”Joel Wretlinds skogar är lyckade vad gäller produktion och trevlighet att vistas i , men mindre bra för den biologiska mångfalden. Det hade behövts övrståndare och kantzoner, säger Skogsstyrelsens Herman Sundqvist på Höstexkursionen. #Hex18 #Skogen #Skogsföreningen #sveaskog”
Mer information