#Hex17: – Allt hör samman

Höstexkursionens dag innehöll en beskrivning av naturen runt Kinnekulle som gjordes av professor emeritus Conny Liljenberg. Bergarterna bildades för hundratals miljoner år sedan då Kinnekulle bara var en ö i ett stort hav. De äldsta spåren av mänsklig bebyggelse är från stenåldern. 1.500 grova ekar växer på västsidan och där finns också ädellövskog.

Mångbrukande av skogens resurser
En av stationerna visade hur Svenska kyrkan planerar pilgrimsleder.
– Med hjälp av St Olofskorset guidas du genom historiska Husaby, naturreservat, alvarmarker och gamla kyrkor. Dessutom har vi också givit cykelentusiaster möjligheten att ta sig fram på BMX-leder, berättade Anna Apell, Svenska kyrkan och Juliane Thorin, Götene kommun.

Johanna MacTaggart är nationell samordnare av Man and the Biosphere Programme, UNESCO.
– Det finns fem biosfärområden i området där ledorden är bevara, utveckla och stödja. Det innebär hållbar utveckling i praktiken med lokala lösningar på globala utmaningar samt samverkan. Det bidrar till Agenda 2030 genom en arena för samverkan och hopkoppling av aktörer, sa Johanna MacTaggart.

– Hur värderas ekosystemtjänster? Inkomsten styr och en fin miljö kostar vilket innebär kostnadsnytta. Vad gäller för outbytbara naturvärden? frågade Lina Isacs, miljöekonom och doktorand på KTH.

Efter en fältlunch uppe på Kinnekulle fortsatte programmet med en debatt om mångbruk där Bengt Ek, vd Föreningen Skogen ledde diskussionerna med politiker från riksdagspartierna.
– Ett budgetförslag har lagts om mer medel till rådgivning för alternativt skogsbruk. Räcker medlen till ersättning för nyckelbiotoper?
Flertalet politiker på #hex17 var överens om att fler ekosystemtjänster ryms i skogen tillsammans med skogsbruk.

#hex17 med etik, politik, mångbruk och tallskötsel

Därefter gick färden till Remningstorp där forskning i flera dimensioner presenterades.
– I miljon mätningar/sekund i 360 grader visar en vektormodell av en trädstam. Mobil laserskanning ger ny information för framtida precisionsskogsbruk. Flygburen laserskanning ger höjd, volym, grundyta och medeldiameter som kan skattas automatiskt. På Remningstorp har man även siffror på faktisk höjdutveckling och trädslag. En fusion av laser och flygfoto mäter inte bara i RGB (röd, grön, blå) utan även infrarött ljus. Enskilda träd kommer därigenom att kunna mätas. Radarfjärranalys ger digital elevations- och terrängmodell som mäter skogshöjd. Den första radarsatelliten Biomass skjuts upp 2021.
Dessa resultat redogjordes av Johan Holmgren, Håkan Olsson och Johan Fransson, SLU, samt av Anders Ekelund, Leica och Lars Ulander, professor, Chalmers.

Hur hanterar vi ökad tillväxt i förhållande till Skogsvårdslagen?
På Remningstorp finns 1272 hektar produktiv skogsmark. Virkesförrådet består av 190 m3sk/hektar. Ett högt virkesförråd innebär också hög risk för stormfällning. Trots detta fick man inte ”dispens” för avverkning eftersom Skogsstyrelsen förhåller sig enligt regelverket för Skogsvårdslagen. Detta berättade Mattias Berglund, skogsskötselchef och Lotta Möller, Forsknings- och anslagschef, Skogssällskapet.

Den första exkursionsdagen avslutades därefter med en debatt där poltikerna var eniga om att Skogsvårdslagen behövs men kunde bli mer flexibel.

Under kvällen förärades Camilla Logarn, Lars Granberg och Mats Blomberg Silverkvistar av vd Bengt Ek, Föreningen Skogen.

Torsdagen tillbringades i Tibro med ämnena tall i praktiken och hot mot tallens tillväxt.

Så förvaltas Prästlönetillgångarna
Stiftsskogvaktare från de 13 stiften i Sverige medverkade på Höstexkursionen. Prästlönetillgångar består av prästfastigheter och prästlönefonder, dvs jord, skog och fondmedel som förvaltas av Svenska kyrkan. Totalt förfogar Prästlönetillgångarna över drygt 500.000 hektar mark, vilket utgör ca 1,5% av den totala arealen i landet och är därmed den femte största skogsägaren.
– Förvaltningen har en långsiktig inriktning med ett hållbart, miljöanpassat och socialt ansvarstagande skogsbruk och skogarna är certificerade enligt PEFC och FSC. 112 kyrkoreservat finns i landet och är redovisade på www.skyddadskog.se.

Älg och svampen Diplodia pinea hotar tallens tillväxt
Märtha Wallgren är skogsskötselforskare på Skogsforsk.
– När toppskottet betas av älgar växer ett sidoskott till ett nytt toppskott. Även en volymförlust uppstår och oftast sker detta vintertid, berättar Märtha som menade att ju färre älgar desto mindre betesskador.

Jan Stenlid, professor, SLU: Svampangrepp har uppstått på tall och kommer från Diplodia pinea. Skadorna påminner om Gremeniella. De dödar årsskotten och kan slå ut bestånd. Från den första upptäckten i Uppsala-området har man nu sett dessa angrepp på flera håll i landet och även att svampen har funnits sedan en tid tillbaka.

Höstexkursionens sista punkt var en diskussion med politikerna om skogsbrukets framtid.
– Utveckla regional och lokal viltförvaltning (C). Svårt att komma åt problemet pga älgvandring (V). Fler arter (S). Samverkan och dialog är betydelsefull. (L o M). Vargfrågan är prioriterad i Värmland (SD).

#hex18 i Västerbotten
#hex17 avslutadess och Föreningen Skogen hälsar därmed alla välkomna till Skogens dag i Riksdagen 21/3 2018 och #hex18 med Sveaskog i Västerbotten.

Hashtaggen #Hex17 låg etta på Twittertoppen i Sverige under Höstexkursionen
Hashtaggen #hex18 blev etta på Twitter-toppen
Under Höstexkursionen twittrade deltagarna flitigt vilket ledde till att hashtaggen #hex17 hamnade på första plats på Twitter-toppen i Sverige.