Skogsvård ,I artikeln om skogsbruk (Hbl 8.2) framförs ett för skogsnaturen direkt skadligt förhållningssätt. ,
,Jag citerar: Öka produktiviteten och nyttjandegraden av skogen och När skogen inte växer längre är det ingen idé låta den stå . Förväntan att skogen skall producera maximalt är typiskt för vår tid. Allt skall vara så kostnadseffektivt som möjligt.,
,Många äldre skogsägare bedrev förr ett skogsbruk i liten skala. Man tog från skogen bara så mycket som man verkligen behövde. För dessa skogsägare betydde skogen mycket mera än bara ett förråd av trädstammar färdiga att avverkas. Skogen gav bär och svamp, kanske jagade man där. Skogen var en viktig närmiljö, den gav identitet och trivsel åt hembygden. Skogarna kunde ur forstperspektiv vara överåriga, men i dag är just dessa skogar värdefulla för naturskyddet och borde bevaras för framtiden.,
,Då det sker ett generationsskifte och unga arvingar med en modern livsstil, som idealiserar konsumtion, effektivitet och maximalt utnyttjande, tar över dessa äldre skogar är resultatet lätt att förutse: Skogarna slutavverkas med kalhygge och igen har en bit av traktens skogsnatur förstörts.,
,Bernt Nordman vid Natur och Miljö rf tar (Hbl 13.2 och 8.3) upp flera värdefulla och berättigade synpunkter på skogsbruket och skogsvårdsföreningarna. Han lyfter fram bland annat behovet av rådgivning om mjukare skogsbruksmetoder. Denna rådgivning borde ges av personer, vilka även har sakkunskap i naturskydd och skogsekologi. Det finns ett behov att revidera lagen om skogsvårdsföreningar.,Ragnar Gartz vid Södra skogsreviret rf hävdar (Hbl 22.2) att skogsvårdsföreningen tar hänsyn till skogsägarens individuella målsättning. Dessutom anser han att skogsägarna överlag alltid har värnat om naturen.,
,Jag ställer två frågor till Gartz om skogsvårdsföreningens roll angående orimligt stora kalhyggen av skogar med betydande och väldokumenterade naturvärden i Kyrkslätt söder om Värans Stormossens naturskyddsområde, samt om kalhygget av den ödemarksartade skogen omkring bäcken som rinner åt nordost från Stormossen: Har skogsvårdsföreningen här beaktat ägarnas individuella målsättning och tyder dessa hyggen på att skogsägarna värnar om naturen? De ovannämnda kalhyggena har utförts i flera repriser sedan 1980-talet.,
,Varje skogsägare borde inse sitt ansvar att bevara och utnyttja med måtta den del av jordklotets sinande skogsnatur som tillfallit honom eller henne. Lyckligtvis finns det många skogsägare som vill sköta sin skog med mera naturvänliga metoder och som är villiga att avstå från det högeffektiva skogsbruket. Dessa är i stort behov av sakkunnig rådgivning.,Vi känner alla till skogsbrukets ekonomiska och sociala betydelse både för landets nationalekonomi och för den enskilda skogsägaren. Effektiveringen av skogsbruket har emellertid drivits för långt eftersom skogsnaturens mångfald har, enligt våra internationellt mycket meriterade skogsekologer, minskat kraftigt. Många skogsarter är utrotningshotade och över 100 arter har dött ut. Varje år sker det slutavverkning med kalhygge på över 1 500 kvadratkilometer skog.,
,Det finns all anledning att fråga hur skogslandskapet ser ut i framtiden. Svaret är givet: Skogen kommer till största delen att bestå av kalhyggen, utdikade fuktigare marker samt svårforcerade täta bestånd av tall eller gran och dessutom björksly. I dessa skogar är naturens mångfald mycket liten jämfört med skogar i ett mera naturligt tillstånd. Är det så här vi medborgare vill ha det?,
, Ivar Palo
,SkogsSverige,
, , Källa: Hufvudstadsbladet , ,, , , , , ,