Den ryska timmerexporten minskade från 51 miljoner m3 2006 till c.a 20 miljoner m3 2008 och 2009, vilket är en minskning med 59 procent. Man kan fråga sig vad som hände med de resterande 31 miljoner m3t som inte exporterades. Kunde de förädlas inom landet eller blev de överhuvudtaget inte avverkade?,
, Exporttullarna förändrade den globala virkeshandeln
,De stora importörerna av ryskt virke, Finland, Baltikum, Tyskland, Sydkorea och Japan har nästan helt upphört med att importera från Ryssland. Under 2005 importerade ovannämnda länder totalt 30 miljoner m3, för att 2009 och 2010 endast köpa 5-6 miljoner m3 .
,Kina är den enda exportmarknaden för ryskt virke som hållits uppe någorlunda. Några år fram till 2007 importerade Kina upp till 25 miljoner m3 per år. 2010 hade den kinesiska importen sjunkit ner till 14 miljoner m3 (-45 %). Även efter denna nedgång utgjorde den kinesisk virkesimporten 70 procent av den ryska exporten. Det kan jämföras med 2006, då kinesernas andel av den ryska virkesexporten var 46 procent.
,Med sjunkande virkesexport har den kinesiska marknaden blivit allt viktigare för ryssarna.,
, Bomben i november 2010
,Den ryska regeringens överraskande tillkännagivande i november 2010 om att virkestullarna skulle sänkas som ett led i ryssarnas anpassning till kraven för att bli medlem i WTO, överraskade många aktörer inom skogsindustrin. Virkestullarna hade för de nordeuropeiska WTO-medlemmarna varit en av de största stötestenarna mot Rysslands medlemsansökan till organisationen. Ryssland har dock meddelat att man inte kommer att ändra exporttullen förrän deras medlemskap i WTO träder i kraft.,
, Den nya nivån för exporttullen?
,Det har än så länge inte förekommit några officiella uttalanden från den ryska regeringen om nivån på den nya tulltaxan. Finska regeringstjänstemän uppgav dock att den nya skattesatsen för barrtimmer kommer att sänkas med 50 procent (till 12,5 procent av virkesvärdet). Motsvarande för lövmassaved anges bli en sänkning med 65 % .
,En skattesänkning på barrved till 12,5 procent, ger förmodligen en positiv effekt på den ryska timmerexporten. Samtidigt ska man komma ihåg att de gamla kunderna har gjort betydande justeringar och hittat nya leverantörer av virke. Det är är därför inte troligt att man utan vidare byter fot igen, då man knappast vill hamna i ett nytt beroende av ryskt virke.
,Kina är nog det land som ligger närmast till hand att dra nytta av det nya läget. Kina har ju ett kraftigt växande behov av vedråvara, varför billigare virke hos grannen självklart torde vara välkommet, om priset är är rätt. Många av de länder som dragit nytta av att kunder sökt nya leverantörer i t.ex. Nordamerika och Nya Zealand, med flera efter att de ryska exporttullarna infördes, följer detta med stort intresse. Hur de länder som är beroende av virkesimport reagerar kan ju ge stora konsekvenser för den globala virkeshandeln med avseende på priser och handelsströmmar.,
, Vilka planer har ryssarna egentligen?
,Slutligen kan man notera att Vladimir Putin gjort många uttalanden sedan WTO-tillkännagivandet i november om virkestullarnas positiva effekter på utvecklingen av den ryska träindustrin. Om sju-åtta år, sade Putin under ett tal i östra Ryssland, kommer allt virke som skördas i regionen att vidareförädlas inom landet. Putins kommentarer inger en viss osäkerhet om vad Ryssland egentligen har för planer angående virkestullarnas nivå efter det man blivit fullvärdig medlem i WTO. Wood Markets Consulting Group förutsätter dock att Ryssland efter löftena till europeiska länder, även kommer att förhandla fram en lägre nivå på exporttullen gentemot Kina, eller införa motsvarande sänkningar.,
,Ivar Palo
,www.skogssverige.se
,Källa:International Forest Industries,,,