Dovhjorten kan vara en vinstaffär för markägare och biologisk mångfald

30 april 2019 Viltbete på jordbruksgrödor kan vara mycket kostsamt för lantbruket. Skördeförluster på upp till 25 procent är sannolikt inte ovanliga, enligt en ny studie från SLU. Trots detta kan stora viltstammar vara positiva för vissa gårdars ekonomi. Intäkterna från kommersiell jakt kan nämligen överstiga kostnaden för betesskador, och med stängsel runt åkrarna blir vinsten ännu större. Ett sådant mångbruk gynnar dessutom den biologiska mångfalden, då det blir fler betande djur i ett landskap med allt färre tama växtätare såsom kor och får. / SLU

Dovhjorten kan vara en vinstaffär för markägare och biologisk mångfald

I Sveriges mellanbygder, med omväxlande skogs- och jordbruksmark, finns förutsättningar att dra nytta av fler ekosystemtjänster än i de högspecialiserade slättbygderna. I mellanbygderna samsas inte bara skogsbruk och jordbruk utan på senare tid också allt oftare viltbruk med jakt, gårdsbutik och turism. Men ett sådant mångbruk kan skapa konflikter. Det gäller till exempel dovhjorten, som blir allt vanligare i Sverige och 2018 sköts det mer än 40 000 djur i landet. Dovhjorten är oftast inget större problem för skogsbruket, men de betar på åkrarna och kan minska skörden betydligt. Men dovhjorten kan på vissa gårdar också ge intäkter från kommersiell jakt. Stora vilda växtätare är dessutom positiva för den biologiska mångfalden via deras olika aktiviter och den påverkan som följer av såväl bete, tramp och gödsling.

Ekologerna Lorenzo Menichetti, Laura Touzot, Riitta Hyvönen, Thomas Kätterer och Petter Kjellander har tillsammans med ekonomen Katarina Elofsson utvärderat den ekonomiska hållbarheten i mångbruk genom att uppskatta kostnader för skador på grödor och intäkter från dovhjort. Studien har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE (https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0215594). Alla forskare utom Laura Touzot (Claude Bernard University Lyon 1) är verksamma vid SLU.

Forskarna mätte skadornas storlek med hjälp av 86 uthägnader (där djuren inte kommer åt att beta) i höstvete och havre på en gård i sydvästra Sverige. Skördeförlusten på grund av betet var cirka 20–25 procent.

– Vi såg också att djuren undviker att beta på platser på fälten där de är väl synliga, oavsett avstånd från bebyggelse, säger Petter Kjellander. En kunskap som möjligen kan användas i arbetet med att förebygga skador.

Betesskadornas kostnader uppgick till 3910 kr/ha för vete och 1585 kr/ha för havre, vilket i denna studie motsvarade en total kostnad på 865 kr per dovhjort. Samtidigt hade varje dovhjort ett beräknat värde på cirka 1000 kr som jaktbart vilt.

Dovhjortens jaktvärde kompenserade därför för betesskadorna. Vinsten skulle kunna förbättras ytterligare i detta exempel genom att skydda grödorna mot bete med stängsel. Liksom man förr stängslade in åkrarna fast då för att skydda dem mot tamdjuren, något som alla stengärdsgårdar vittnar om.

– Sammanfattningsvis bekräftar vår studie den ekonomiska bärkraften i en mångbrukande markförvaltning, som ytterst gynnar den biologiska mångfalden, säger Katarina Elofsson.

Vill du ha mer information om denna studie, kontakta då någon av medförfattarna Petter Kjellander (Petter.Kjellander@slu.se, 076-808 65 66) eller Katarina Elofsson (Katarina.Elofsson@slu.se, 076-823 43 90)

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Johanna flyttar från Södra till Setra
SkogsJobb