Carina Håkansson, ordförande Föreningen Skogen och gd Monika Stridsman, Skogsstyrelsen delade på värdskapet för Höstexkursion 2013.
I år var platsen Västernorrland runt Sundsvall och Sollefteå där SCA är markvärd. På programmet fanns punkter som dialog och hänsynstagande i skogsbruket.
Hur når vi målen för skydd av skog?
Den första punkten för dagen blev en debatt och diskussion med politiker, markägare och övriga intressenter såsom t.ex Naturskyddsföreningen. Tre markägare var inbjudna som berättade om önskemål om ersättningsmark vid den skyddsvärda ravinen Stordalen. Skogsstyrelsen berättade om hur man definierar skyddad mark och redogjorde tillsammans med Länsstyrelsen för målen, resultaten och vad miljömålsberedningen vill. Man visade också en bild över hur andelen skyddad skog har ökat från 1960-talet fram till idag i Västernorrland.
De inbjudna politikerna från regeringspartierna och oppositionen debatterade sina ståndpunkter tillsammans med Svenska Naturskyddsföreningen och WWF.
Några synpunkter som framkom var: frivilliga avsättningar är ett sektorsansvar, viktigt att väga miljömålen mot varandra för att kunna både skydda och bruka skog, behövs ett gränsöverskridande arbete med utgångspunkt i naturvårdsforskning, analys bör göras av skogslandskapets avstånd, hinder och innehåll, behövs respekt för frivillighet, kunskap och motivation hos skogsägare, effekterna av skyddad skog är beroende av tid, Sverige har en hög andel skyddad skog jämfört med t.ex Tyskland och Finland.
Åhörarna framförde bl.a önskemål om att kunna göra trepartsbyten i kommande program. Herman Sundqvist, Sveaskog, menade att det det borde ha varit fyrapartsbyten mellan privata skogsägare, Holmen, Sveaskog och Naturvårdsverket. Det har endast skett några trepartsbyten och kravet har varit att det ska ske marknadsmässigt.
Markägarna till ravinen i Stordalen berättade om hur blockhuggningar har gjorts där på vintern under 50 års tid för att få hushållsvirke och man har önskemål om att få ersättningsmark.
Samarbete krävs mellan virkesköpande konkurrenter
Ett storskaligt angrepp av granbarkborre ledde till samverkan för att hantera problematiken. Behovet har varit gränsöverskridande och olika initiativ har tagits under fällor som satts upp under 2011. Det treåriga projektet som pågått i Västernorrlands län löper ut under kommande vinter vilket har inneburit gemensamma resurser, ekonomi, utrustning, kunskapsinhämtning och inventeringsmaterial med ett gemensamt budskap utåt. Resultatet ligger som grund för strategiska beslut inom organisationer och för skogsbruk i stort. Skogssektorn kommer då att stå ännu bättre rustade inför kommande barkborrsangrepp. Stormfällning är en av grogrunderna för barkborrsangrepp samt gallring i gammal granskog. Förebyggande råd för att minska skadorna kommer att finnas tillgängliga för ägare och brukare av skog.
Fungerar dialog som verktyg och hur blir hänsynsuppföljning bättre
Göran Rune, Skogsstyrelsen och Erland Mårald, Umeå universitet berättade om dialogprojektet och dialogen som verktyg. Alla parter behöver komma till tals och det är av vikt att alla deltar aktivt samt lämnar synpunkter för att få ett bra resultat. Dialogen som projekt avslutas under hösten 2013 med en fortsatt dialog kring målbilder. Det finns fyra skäl till dialog: ett brett deltagande ger auktoritet, arbetet blir kreativt och reflektivt, nya vägar till problemlösning och leder till minskad konflikt. Det behöver varken bli standardlösningar eller konsensus för att resultatet ska bli bra. Dialog passar när parterna har olika ståndpunkter och ger en möjlighet att påverka och göra skiillnad. Projektet kopplar vidare till berörda inom forskning, politiker, myndigheter och företag.
Blir den nya hänsynsuppföljningen bättre?
I trakterna kring Lappberget i Ångermanland fick deltagarna se hur man har arbetat med hänsyn och även efterverkningar av körskador. Göra Rune, Åsa Michold och Elisabet Andersson, Skogsstyrelsen berättade om målbilder för hänsyn och tillsammans med Ola Kåren, SCA visade man på konkreta exempel i området.
– Målbilder krävs för bra hänsyn och det finns ingen gemensam bild om vad som är skyddsvärt. Under 25 mönte har man kommit fram till att funktionell hänsyn fungerar bäst för att undvika schabloner. Det har funnits en processgrupp och mark- och vattengrupp som har arbetat med frågorna. Vid avverkningen var skogen 96 år och man har uttaget ved till kolning. Merparten av träden var tall, gran och även en del lövskog. 18% av skogen har varit hänsynsskyddad och med uthuggning för kantzon vid skogstjärn blev andelen 10-12%, rapporterade Ola Kårén, SCA.
– Målbilderna används vid uppföljningen. Alla skogsmarker ska ha fungerande kantzoner, menade Elisabeth Andersson, Skogsstyrelsen.
– Uppföljning har skett genom två rapporter. Projektet Ny hänsynsuppföljning pågår under hela 2014 och resultatet redovisas 2015-2016. En fortsatt lärprocess pågår med mer mätbara delar och tydliga grunder för bedömning. Alla ska kunna göra kontrollinventeringar och följa upp, sa Göran Rune, Skogsstyrelsen.
Frihet under ansvar i skogsbruket
Dag två innehöll punkter som hur brukandet förändrar lanskapet, vad som gäller vid röjning, nyheter inom adaptiv skogsskötsel och det nationella skogsprogrammet.
Mer information om Höstexkursionen 2013
- Program m.m.
- SkogsSverige på Facebook: Film – Karl Duvemo, Skogsstyrelsen berättar om kriterier för skyddad skog
- På Twitter: #höstexkursion2013
Arrangörer
Förutom det delade värdskapet under Höstexkursion 2013 har Föreningen Skogen och Skogsstyrelsen ett tätt och kontinuerligt samarbete när det gäller verksamheten Skogen i Skolan. Föreningen Skogen tog över ansvaret för Skogen i Skolans Nationella kansli under 2011.
Kansliet ger stöd till samordnarna i de tio regionerna samt tar fram läromedel.
Skogsstyrelsen har en samordnare för de medarbetare ute i distrikten runt om i Sverige som arbetar med Skogen i Skolan.
Skogen i Skolan firar i år 40 år med ett jubileum den 5/11 på Skogen hus, Skansen.
På bilden: gd Monika Stridsman, Skogsstyrelsen och vd Bengt Ek, Föreningen Skogen.
Gunilla Häggström
Ansvarig digitala medier
SkogsSverige