Detta kan ses som ett viktigt framsteg inom biodrivmedelsforskningen, eftersom den syntesgas som fås fram är så ren att det i inte behövs något ytterligare gasreningssteg när man sedan konverterar den till t.ex. dimetyleter eller bioDME, enligt forskarna vid SP ETC och Luleå tekniska universitet (LTU) bakom de nya rönen.
Idag drivs liknande förgasningsprocesser i drivmedels- och kemikalieframställning i kommersiell skala ofta av fossilt kol. I dessa överförs cirka 80 procent av kolets kemiska energi i konverteringssteget, beroende på konverteringsmetod och slutprodukt, enligt forskarna.
Om Bio4Energy-forskarna och deras industriella partner lyckas skala upp sin process till kommersiella volymer med samma höga energieffektivitet – det vill säga med 76 procent av skogsresternas kemiska energi kvar i syntesgasen då den kallnat, vilket är vad man nu uppnått i pilotskaleexperiment – så skulle man ha fått fram en gas som är så energirik att den kan mäta sig med gängse fossila alternativ från kol.
– Det är en milstolpe i vår forskning. Vi är mycket stolta över vad vi lyckats åstadkomma så här långt, säger Magnus Marklund, VD vid SP ETC.
– Nästa steg i vår applicerade forskning är att optimera de olika undersystemen i processen så att tekniken blir ännu mer gångbar, enligt Magnus Marklund.
De nya rönen ryms i en avhandling från LTU författad av SP ETC-medarbetaren Fredrik Weiland. I över två år har forskare vid SP ETC och industriella partner som IVAB, Biogreen, Sveaskog och Smurfit Kappa arbetat för att noggrant kartlägga den förgasningsprocess som använts, och som just i detta fall innebär att sågspån förgasats vid mycket höga temperaturer i en specialdesignad förgasningsreaktor vid SP ETC. I och med den kunskap man fått har man kunnat finjustera processen så att så mycket av den kemiska energin som möjligt hamnar i den resulterande syntesgasen.
– Det är en bra, konkurrenskraftig effektivitet vi har fått fram i den kalla gasen. Den kan jämföras med den som fås fram vid fluidbedsförgasning som är cirka 65 procent, säger Fredrik Weiland och syftar på en annan metod för förgasning av biomassa som utvecklas parallellt med trycksatt medströmsförgasning och som det forskats mer på globalt.
– Vi har karaktäriserat förgasningsprocessen för att få veta vid vilken temperatur vi skall köra processen, dess effektivitet och hur mycket av energin som hamnar i syntesgasen. Vårt mål har varit att visa att det är möjligt att använda en reaktor för trycksatt medströmsförgasning för att förgasa pulveriserad biomassa och att detta är konkurrenskraftigt om man ser till energiinnehållet i den kalla gasen. Detta tycker jag att vi har uppnått, fortsätter Fredrik Weiland.
– Förgasning av biomassa är inte så hett som för ett antal år sedan. Det har delvis att göra med priset på olja och elektricitet. Det behövs långsiktiga incitament, säger Weiland och bekräftar att han syftar på politiska styrmedel.
Presskontakt: Magnus Marklund, tel: 070-227