Arbetsutvecklingen i skogsbruket får inte stagnera

” Skogsarbetares arbetsliv och effektivitet” diskuterades under en konferens på SLU i Umeå som leddes av Bengt Pontén, Högskolan Dalarna.En rapport med rubriken Undersökningen som beställts av Skogs & Träfacket genomfördes under hösten 1999 redovisades under konferensen.,,Syftet var att beskriva och ge fakta om hur skogsarbetarens arbetsliv ser ut, för att ge underlag till diskussioner, utvecklingsarbete. och kompetenshöjning. Inbjudare var Skogs & Träfacket.,,Undersökningen genomfördes i Svealand och södra Norrland och större skogsföretag: Assidomän, Korsnäs, Mellanskog, MoDo (nuvarande Holmen Skog) och Stora Enso.,,Arebtslag valdes ut av bolagen själva, ett med kontinuerligt hög produktion samt ett normallag. Bland de utvalda fanns såväl egna som entreprenörslag.,Tilläggas bör att skillnaderna var små,,Sammanlagt intervjuades ett 60-tal personer krinbg arbetsformer, effektivitet, och ekonomi.,,Följande slutsatser från undersökningen kan nämnas,,,Alla maskinförare, drivningsledare m.fl. har hög yrkesstolthet samt är mycket produktionsinriktade och lojala.,Man trivs med arbetsuppgifterna men är orolig för framtiden och kritisk mot uppdragsgivaren och förutsättningarna till att skapa en bra arbetsorganisation.,,Ökade produktionskrav gör att man fokuserar på att hålla igång maskinerna hela tiden. En delav förarna har också belastningsskador på grund av det höga tempot i vissa fall kombinerat med upplevd stress och överambition.,,Drivningsledare känner sig också pressade på grund av den ständigt föränderliga verksamheten. Övetridsuttaget kunde vara 5-10 timmar pe rvecka.,,,Entreprenörers veckoarbetstid har ökat i snitt från 58 till 61 timmar (jämfört med en tidigare undersökning 1996). Detta beskrivs som ett dragspel då entreprenören kör själv vid arbetstoppar istället för att beordra en anställd. ,,Ingen entreprenör trodde på nattskift. Nettot blir snarare negativt. Även uppdragsgivarna var tveksamma men menade att det ibland var nödvändigt.,,Flera frustreras av upplevelsen att de ändå inte räcker till utan borde göra ändå mer. Bengt Pontén tolkar detta som signaler på att arbetstempot inte kan öka mer utan risk för bakslag.,,Man är enig om att avverkningskostnaderna inte går att pressa ner nämnvärt utan radikal teknisk utveckling. ,,Prissättning som bara baseras på volym och svårighetsgrad minskar intresset i arbetslaget att satsa på kvalitetsutveckling i arbetet.,,Ett bra arbetslag definieras av uppdragsgivarna enligt följande:,,”är lojala och ställer upp”,,”har kontinuerligt hög produktion”,,”avverkar billigt”,,,Skillnaderna mellan ”bra” och ”normala” arbetslag var liten. I de bra arbetslagen upplevde man mindre stress samt att man hade en hyfsad ekonomi utan att för den skull vara bättre betalda. ,,Sambanden mellan arbetssituation – kostnadsnivå – ekonomiskt resultat är komplicerade och svårtolkade.,,Utvecklingen stagnerar ?,,Några faktorer som menligt kan påverka utvecklingen i avverkningsorgasnisationerna räknas upp :,,Ø Hårt pressade avverkningskostnader –ger litet investeringsutrymme och man upplever sig jobba under hot. Framtidsbilden är mörk,,Ø Hård fokusering på volymer och kostnader medför höga produktionskrav och hård rationalisering,,Ø Det saknas utrymme (slack) för att hinna diskutera utvecklingsfrågor på jobbet. Var och en gör sitt och man träffas sällan.,,Ø Förändringsarbetet upplevs skötas uppifrån utan påverkansmöjlighet för avverkningslagen,,Ø Incitamenten för utveckling är mindre än tidigare (början av –90talet – kan det vara samma människor som nu är tio år äldre –min kommentar) ,,Ø Den bild som ges kan möjligen påverka nyrekryteringen negativt,,,Förbättringsmöjligheter,,Ø Tydliga direktiv och förutsättningar på alla nivåer,,Ø Utveckla former för att hantera sociala mål tillsammans med effektivitetsmål. Mer långsiktigt tänkande efterlyses.,,Ø Bygg på tidigare intentioner (t.ex OCH uppropet) och synliggör kopplingen mellan arbetsmiljö och produktion. Inför målstyrning även för det förstnämnda.,,Ø Ha bättre framförhållning och planering av flyttningar. Brist på direktiv , omkastningar och ändrade system gör att man talar om behovet av ett ”pareringssystem” snarare än planering.,,Ø Den rådande fokuseringen (gäller alla) på volymer och kostnadsjakt bör ändras till kvalitet, marknadsanpassning och intäkter. Här tror ,man att den framtida ekonomiska potentialen finns.,,,Ivar Palo,,www.skogsSverige.se ,,,